Nordisk utblick

Ramarna för den danska mediepolitiken sätts genom fleråriga poli-tiska avtal som ingås mellan regeringen och ett eller flera partier i Folketinget. Det senaste mediepolitiska avtalet ingicks den 29 juni 2018 och gäller för perioden 2019–2023. Ett tilläggsavtal ingicks den 3 maj 2019.

Danmarks Radio (DR), TV2 Danmark A/S, åtta regionala TV 2-verksamheter samt radiokanalerna RadioLoud och Radio 4 har i uppdrag att bedriva public service-verksamhet i Danmark. Den grund-läggande regleringen av radio och tv samt liknande tjänster på internet, som tjänster på begäran, i allmänhetens tjänst finns i lov om radio- og fjernsynsvirksomhet (LBK nr 1350 af 04/09/2020). Utgångspunkten i lagen är att den som bedriver radio- och tv-verksamhet ska ha till-stånd eller registrera sig. DR, TV 2 Danmark A/S och de regionala TV 2-företagen bedriver dock sin public service-verksamhet direkt utifrån bestämmelser i lagen som också anger allmänna principer för public service.

Närmare bestämmelser om DR och de regionala TV 2-verksam-heterna anges i public service-kontrakt som ingås mellan kultur-ministern och respektive företag. Ett kontrakt preciserar vilka uppgifter ett företag förväntas uppfylla och fastställer ramarna för hur public service verksamheten får bedrivas. Kontraktet utvecklar och förtydligar de generella public service-skyldigheterna som anges i lagen. Verksamheten för DR och de regionala TV 2-företagen regle-ras också genom bekendtgørelse om vedtægt for DR (BEK nr 946 af 18/06/2020) samt Bekendtgørelse om vedtægt for de regionale TV 2-virksomheder (BEK nr 1008 af 18/06/2020) som innehåller både bestämmelser om innehåll och om företagens organisation.

Enligt lov om radio- og fjernsynsvirksomhet ska Radio- og tv-nævnet, efter ansökan eller på eget initiativ, besluta om godkännande av nya tjänster som DR och de regionala TV 2-verksamheterna vill lansera. Närmare bestämmelser finns i bekendtgørelse om

god-kendelse af DR's og de regionale TV 2-virksomheders nye tjenester (BEK nr 198 af 09/03/2011). Någon prövning har, i november 2021, inte genomförts.

Finland

Public service-verksamheten i Finland bedrivs av det statligt ägda bolaget Rundradion Ab (Yle) och regleras av lag om Rundradio Ab (22.12.1993/1380), Ylelagen, som fastställer riktlinjerna och special-uppdragen för Yles allmännyttiga programverksamhet. Yle sänder fyra tv-kanaler, text-tv, sex FM-radiokanaler och har även ett utbud på internet. Verksamheten omfattas också av lag om yttrandefrihet i masskommunikation (13.6.2003/460) som innehåller närmare bestäm-melser om hur den i grundlagen tryggade yttrandefriheten utövas i masskommunikation.

Yle leds av ett förvaltningsorgan, Förvaltningsrådet, som väljs av riksdagen. Förvaltningsrådet väljer bland annat bolagets styrelse och dess ordförande.

Ylelagen anger bland annat att Yles uppgift är att tillhandahålla ett mångsidigt och omfattande allmännyttigt televisions- och radio-programutbud med tillhörande special- och tilläggstjänster för alla på lika villkor. Lagen ger också närmare bestämmelser om vad som är programverksamhet i allmännyttigt syfte. Tjänsterna ska tillhanda-hållas i allmänna kommunikationsnät, både riksomfattande och på landskapsnivå.

Ett förslag om ändring i Ylelagen behandlas, under hösten 2021, av Finlands riksdag. Den föreslagna ändringen innebär att bestäm-melserna om Yles allmännyttiga verksamhet preciseras vad gäller möjligheten att publicera innehåll i textform som en del av uppdraget att tillhandahålla allmännyttig verksamhet (RP 250/2020 rd).

En förhandsprövning av nya tjänster eller funktioner ska enligt Ylelagen göras av Förvaltningsrådet om tjänsten eller funktionen har mer än obetydlig inverkan på helhetsutbudet av innehållstjänster och är väsentlig till sin betydelse, sin varaktighet och sina kostnader. En prövning kan göras efter anmälan av Yle, om någon annan begär för-handsprövning eller på initiativ av Förvaltningsrådet. Vid prövningen ska ett utlåtande begäras av konkurrensmyndigheten,

konsument-myndigheten och centrala branschaktörer. Vid behov kan också andra sakkunniga höras. Fyra förhandsprövningar har genomförts.

Sanoma Media Finland Oy har i april 2021 lämnat in ett klagomål till Europeiska kommissionen där företaget anger att Yles beställ-videotjänster och elektroniska utbildningsinnehåll inte står i över-ensstämmelse med EU:s bestämmelser som statligt stöd. Den finska staten har i svar på klagomålet uttalat att Yles beställvideotjänster och utbildningsinnehåll är förenliga med Ylelagen och EU:s bestäm-melser om statligt stöd.

Island

Det statligt ägda public service-bolaget, Ríkisútvarpið (RÚV) verk-samhet består i ljudradio- och tv-sändningar samt onlinetjänster.

Uppdraget och verksamheten regleras genom Lög um Ríkisútvarpið, fjölmiðil í almannaþágu, 2013 nr. 23, 20 mars, ett kontrakt som ingås mellan bolaget och ansvarig minister samt RÚV:s bolagsordning.

RÚV ska enligt lagen sända åtminstone två radiokanaler och en tv-kanal över hela landet. Som huvudregel sänds materialet även via webben. Bolaget ska också publicera utvalda delar av sitt material, i ursprunglig eller ändrad form, tillsammans med annat material, i ursprunglig eller ändrad form, i andra medier vilket inkluderar att innehåll görs tillgängligt på begäran. Lagen innehåller vidare bestäm-melser om bland annat programutbud, demokratiska principer, sak-lighet och opartiskhet, respekt för privatlivet, mångfald, kultur samt redaktionell självständighet. RÚV får sända reklam och under vissa förutsättningar sponsrade program. För sändningar och tillhanda-hållanden på internet gäller särskilda begränsningar.

Kontraktet mellan ansvarig minister och RÚV gäller för en period om fyra år och fastställer närmare bestämmelser om RÚV:s mål, roll, skyldigheter och verksamhetens omfattning. Det nuvarande kon-traktet löper under perioden 2020–2023.

Vill RÚV tillhandahålla nya medietjänster som faller inom bolagets uppdrag ska RÚV ansöka om godkännande av ministern om kostna-den för tjänsten kan antas överstiga 10 procent av de intäkter som RÚV får genom sändningsavgifter. RÚV ska samtidigt anmäla tjänsten till Fjölmiðlanefnd för en bedömning av den nya tjänsten. Ansvarig minister beslutar om tjänsten ska godkännas utifrån förslag från

Fjölmiðlanefnd. Någon bedömning av nya tjänster har fram till hösten 2021 inte genomförts.

Lög um fjölmiðla, 2011 nr 38, 20 april gäller för leverantörer av medietjänster, även public service, etablerade på Island som gör innehåll tillgängligt för den isländska allmänheten. Ett av syftena med lagen är att skapa ett gemensamt regelverk för medietjänster, oavsett vilken typ av medietjänst som är aktuell. Lagen är tillämplig på innehåll bestående av ljud och bild, både linjärt och på begäran, och på text, tryckt eller annan jämförbar form eller elektronisk. Lagen anger bland annat att en leverantör av medietjänster ska upprätthålla demokratiska principer och yttrandefrihet, respektera den enskildes privatliv och vara noga med att uppfylla de krav som kan ställas på opartiskhet och saklighet i nyhets- och aktualitetsprogram. Lagen innehåller också bestämmelser om skydd av barn, genmäle samt reklam och annan annonsering.

Norge

Public service-medierna i Norge utgörs av Norsk rikskringkasting AS (NRK) och det kommersiella bolaget TV 2 AS som har tillstånd med vissa public service-förpliktelser.

Den grundläggande regleringen av ljudradio- och tv-sändningar samt beställ-tv i Norge finns i lov om kringkasting og audiovisuelle bestillingstjenester (LOV-1992-12-04-127), kringkastingsloven, och i forskrift om kringkasting og audiovisuella bestillningstjenester (FOR-1997-02-28-153). Enligt lagen har NRK rätt att bedriva sänd-ningar, för övriga krävs koncession om sändningarna förmedlas via marknät. NRK:s uppdrag är att bedriva public service-sändningar och relaterad verksamhet. I lagen finns också övergripande bestäm-melser om NRK:s organisation och finansiering. Ramen för NRK:s verksamhet ges genom bolagsordningen med NRK-plakaten som behandlas och antas av Stortinget. När Stortinget antagit NRK-plakaten tas denna in i bolagsordningen vid NRK:s bolagsstämma.

NRK-plakaten ger ett samlat uttryck för uppdraget i allmänhetens tjänst och ställer olika krav på innehållet i sändningar och tillhanda-hållanden. NRK ska också ha ett uppdaterat utbud av ljud, rörlig bild och text i sina tjänster på internet. Public service-uppdraget till TV 2 AS regleras i avtal mellan bolaget och det norska

Kulturdeparte-mentet. Avtalet gäller under perioden 2019–2023 och definierar närmare vilka krav som ställs på innehåll och distribution.

Sedan 2019 prövar den norska myndigheten Medietilsynet om en ny tjänst faller inom NRK:s public service-uppdrag. Tidigare fattades beslut vid regeringsmöte där Medietilsynet lämnade en rekommen-dation till bedömning. En prövning görs efter ansökan av NRK.

Medietilsynet kan även besluta att NRK ska ansöka om förhandsgod-kännande. Närmare bestämmelser om prövningen ges i forskrift om kringkasting og audiovisuelle bestillingstjenester. Vid handläggningen ska yttrande hämtas in från Konkurransetilsynet. NRK kan överklaga ett beslut av Medietilsynet till Mediaklagenemnda som då gör en ny bedömning. Medlemmarna i Mediaklagenemnda utnämns av Kultur-departementet.

Medietilsynet har behandlat två ansökningar, 2011 och 2013.