3 Hållbar Stad OcH StadS utveckling
4.6 normativa principer som grund för hållbarhetsanalys
Normativa principer innebär i detta sammanhang principer för vilka normer som ska råda i ett hållbart samhälle och i en hållbar stad. Vilka normativa principer som gäller kan bero på vilken geografisk plats det handlar om, vilken kultur som råder och vilka människor som uppe- håller sig där. Denna problematik är direkt relaterad till svårigheten att definiera vad hållbarhet och hållbar stadsutveckling egentligen är, eftersom en sådan definition baseras på de normativa principerna. Till exempel skulle Brundtlandskommissionens definition av hållbar ut- veckling13 kunna sägas bestå av den normativa principen att alla ska
kunna tillfredsställa sina behov – som redan konstaterats, ett ganska luddigt uttryck för att beskriva hållbarhet, för vem är ”alla” och vad innebär ett ”behov”?
13 Se kapitel 2. I Brundtlandrapporten benämns den dock inte definition utan är en av många beskrivningar av vad hållbar utveckling kan inne- bära (George, 2001).
Normativa principer kan användas som utgångspunkt vid utform- ning av indikatorer som en sorts gränser för vad som är hållbart och inte hållbart. Det gäller kanske i synnerhet för den sociala dimensionen av hållbarhetskonceptet eftersom social hållbarhet på många sätt handlar om subjektiva uppfattningar om individers rättigheter och skyldigheter. Principer som förväntas gälla i ett samhälle är exempelvis trygghet, jäm- ställdhet, rättvis konkurrens och moraliskt ansvar, men det behöver inte nödvändigtvis vara normer som uppskattas och följs av alla. Ekologiska gränser baseras i högre grad på forskning kring tröskelvärden och annat som hjälper oss förstå ekosystemens bärförmåga, eftersom dessa grän- ser inte avgörs av människan på samma sätt som sociala gränser. Både ekologiska och sociala gränser kan dock utgöra normativa principer som styr hållbarhetsarbetet.
När mål och riktlinjer av olika former utvecklas som ISO 14001, ISO 26000, Millenniemålen eller Miljökvalitetsmålen, skapas samti- digt officiella ramar för vad vi tycker att en hållbar stadsutveckling ska innehålla. Vissa riktlinjer baseras på normativa principer medan andra baseras på vetenskaplig grund avseende var gränserna för vad som är hållbart och ohållbart går. Det kan till exempel handla om lämplig koldioxidhalt i atmosfären för att undvika klimatförändringar. Om det finns väl utvecklade normer och tröskelvärden att utgå ifrån så finns det också något att basera en effektiv hållbarhetsanalys på.
Normativa principer kan ses som kriterier eller mål för hållbarhet och kan uttryckas på olika sätt: till exempel kan användningen av gift- fria material bidra till en bättre miljö, men målet – eller den normativa principen – skulle också kunna uttryckas ”en giftfri miljö” och så blir an- vändningen av giftfria material endast en av många metoder att uppnå målet. En kombination av vetenskapligt grundade kunskaper om trös- kelvärden och normativa principer är troligtvis en bra utgångspunkt när indikatorer för att synliggöra hållbarhetsgraden i en stad ska utvecklas
Pope et al. (2004) belyser vikten av att utgå från normativa principer istället för ifrån den annars vanligt förekommande TBL-utgångspunk- ten (triple-bottom-line) som gör att man lätt fastnar i en ekologisk, ekonomisk och social gruppering utan att ta hänsyn till relationer grupperna emellan. När de normativa principerna baseras på TBL bör särskild hänsyn tas till länkarna mellan de tre dimensionerna för att undvika problemet som Pope et al. belyser. Ett praktiskt exempel där TBL inte används som utgångspunkt beskrivs av Robèrt et al. (2002), som ger förslag på övergripande normativa principer i form av de fyra
systemvillkor som behöver uppfyllas för en hållbar utveckling enligt Det Naturliga Stegets metodik14:
I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk.... • ….koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t ex fossilt
kol och tungmetaller).
• ….koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (exv. NOx, hormonstörande ämnen).
• ….undanträngning med fysiska metoder (t ex från trafikinfra- struktur, skogsskövling, överfiske m.m).
Och, i det samhället hindras inte människor systematiskt…
• ….från att tillgodose sina behov (t ex via missbruk av politisk och ekonomisk makt).
Utgångspunkten är alltså socioekologiska samband med fokus på sam- hällets aktiviteter, dess växelverkan med naturen och dess resursanvänd- ning (Holmberg et al., 1996). En sådan utgångspunkt borgar enligt Pope et al. (2004) för att synen på hållbarhet blir integrativ. En annan bild av vad hållbarhet kan innebära har satts samman av Delegationen för hållbara städers inkomna ansökningar om medel för projekt inom hållbar stadsutveckling. Denna information har sammanställts och har konstaterats vara ganska samstämmig (Delegationen för Hållbara stä- der, 2010):
• Människan i fokus – staden utvecklas efter människans behov av
en trivsam, aktiv och kreativ livsmiljö.
• Hållbar utveckling ur ett helhetsperspektiv – alla dimensionerna
tillgodoses på ett integrerat sätt.
• Mångfunktionell stad – en mix av bostäder, butiker, service, ar-
betsplatser och mötesplatser som tilltalar olika grupper.
• Öppen och säker miljö med engagerade invånare – trygg, säker, till-
gänglig och upplevelserik stadsmiljö där invånarna tar ansvar och bryr sig om sin livsmiljö, särskilt barnens.
• Anpassningsbar och förändringsbar stad – formen följer funktionen,
staden utvecklas och förändras med ett helhetsperspektiv, både vid ny- och ombyggnation.
• Vacker, sund och hållbar stad – både byggnader, material och ute-
miljöer ska vara vackra och sunda med lång livslängd och möjlig- het till anpassning. Eftertanke även med tanke på isolering och väderstreck för bättre energieffektivitet.
• Grönytor och dagvattenhantering – är vackert och hållbart, ger 14 Metodiken används som utgångspunkt bland annat av Sveriges Eko-
skugga och vindskydd, jämnare temperaturer och dagvattenflö- den samt agerar bullerdämpande. Även odling i stadsmiljön.
• Resurseffektivitet – staden minimerar energi-, material- och vat-
tenanvändning utifrån ett livscykelperspektiv. Minimerat trans- portbehov också.
• Integrerad och lokal infrastruktur – energi, avfall, vatten och trans-
porter ingår i integrerade systemlösningar. Kretsloppstänkandet är utvecklat.
• Energi- och klimatneutralitet – ett överskott av förnybar energi
produceras, bl.a. med hjälp av matavfall. Lagring av värme och kyla om möjligt. Mer klimatgaser kan tas upp än som produceras.
• Hållbara transporter – godstransporter optimeras, personbilar
begränsas, kollektivtrafik samt gång- och cykelleder utökas Listan utgör exempel på normativa principer för hur en hållbar stadsut- veckling kan se ut, och beskrivningen ger en ganska bra bild av vad en hållbar stad kan innebära15 med utgångspunkt i hur invånarna uppfat-
tar vad som är en attraktiv och hållbar stad. Dessa principer är något som också skulle kunna gälla företag och organisationer som verkar i staden lika väl som hushåll och individer i den mån det är möjligt. Även Maclaren (1996) sammanfattar några viktiga ingredienser i hållbar stadsutveckling:
• Intergenerationell rättvisa
• Intragenerationell rättvisa (inkl. social, geografisk och politisk rättvisa)
• Skydd av naturmiljön (och att leva inom bärförmågans gränser) • Minimal användning av ej förnybara resurser
• Ekonomisk vitalitet och diversitet • Självförsörjande samhällen • Individens välmående
• Uppfyllelse av grundläggande mänskliga behov
De normativa principerna kan användas som utgångspunkt för att de- finiera vad hållbar stadsutveckling ska innebära i varje enskilt fall, och kan därmed också kunna ligga som grund för framtagning av indikato- rer som bedömer hållbarheten i staden och dess delsystem.
15 Delegationen för Hållbara städer avser inte att med detta ge en heltäckande bild av vad hållbar stadsutveckling innebär.