Intervjupersonerna visade sig ha stor samstämmighet i defintionen av kvali-tets-TV. Samtliga var också överens om att normbildingen delvis föds inom branschen och den kan synas i produktionen. Två områden var särskilt fram-trädande när det gäller normbildningen. Organisationskulturen och samför-ståndet om kvalitetsaspekter gällande den kulturella verkningsgraden.
Man kan här tala om en gemensam organisationskultur som är starkt för-ankrad hos aktörerna. Eftersom produktionen är mer fragmenterad kan man säga att den gemensamma organisationskulturen är ännu mer viktig. Allt fler fragmenterade produktioner innebär att konstellationer bryts upp och om-formas. Ibland sker produktionerna parallellt. Vilket innebär att personer kan ingå i två projekt samtidigt. Då är det oerhört centralt att det finns en gemen-sam norm kring hur processerna ser ut. Något som också var tydligt under observationen.
När det gäller den gemensamma normbildningen kring innehållet tror jag att det kan bero på två saker; dels marknadsanpassningen dels ett gemensamt bildningsideal. Branschen har blivit mer marknadsanpassad och public ser-vice verkar sida vid sida med de kommersiella kanalerna. Nissen uttrycker public service som ”the Scylla of populism and the Charybdis of elitism” (Nissen 2006 sid 65). En intressant iakttagelse som väl illustrerar avregle-ringens konsekvenser för public service och dess uppdrag i en tid då samproduktioner och kamp om tittarsiffror blir allt vanligare bland aktörer-na. Vilket talar för en högre grad av likriktning generellt. Vidare ingår de olika aktörerna i olika projekt med varandra. Man byter jobb, arbetar med samma produktioner och konkurrerar. Eftersom public service i många avse-enden varit den del av marknaden som verkat längst tid lever traditioner kvar och förs vidare (intervjuperson 25).
Däremot är den så kallade kulturella verkningsgraden (några av intervju-ersonernas egen benämning för program) präglad utifrån gemensamma tradit-ionsbundna ideal. En naturlig följdfråga är vad dessa tradittradit-ionsbundna ideal
inbegriper? Delsvis har jag fått fram svaret och som jag redogör för i följande kapitel. Det som är gemensamt är att man kan ana ideal kopplade till högkul-turens kunskapsområden inom framförallt drama, litteratur och film. Men även konst och musik. Vilket kan vara ett resultat av en bildningstradion som alla bär med sig inom nätverket. En bildningstradition med rötter i folkbild-ningens ideal vilka växte fram sida vid sida med public service. Detta ideal kan också sägas utgöra ett kulturellt kapital.
Ett annat exempel på normbildning är att oavsett om det är public service eller kommersiella kanaler så är tittarsifforna ett viktigt mått när det gäller utbudet. Ett exempel på en instrumentell kvalitetsaspekt som marknaden anpassar sig efter. Det sker i högre grad inom den kommersiella TV-marknaden där kraven på lönsamhet är större och direkt relaterade till an-nonsmarknaden. Den är i sin tur direkt kopplad till tittarsiffrorna.
Inom public service är det annorlunda. Där används också tittarsifforna men olika program har olika målsättningar. Har man nått den förväntade tittarsiffran så har man instrumentellt sett uppnått målen och därmed säkrat en kvalitetsaspekt. Detta förhållande ger public service lite friare händer i sina produktioner. Av vissa i branschen ses SVT som ”John” i Följa John. Funkar det är det värt att pröva kommersiellt. På så sätt menar många såväl från public service som från den kommersiella sidan att SVT har en större möjlighet att smyga in nytt och styra produktionen. Eftersom SVT inte är lika beroende av tittarsiffror. Åtminstone inte på ytan. Min invändning är att SVT är det. Skälen är att marknaden är liten och det instrumentella uppdra-get går ut på att public service ska nå tittarna. Om ingen tittar har man i reali-teten inte klarat det instrumentella kvalitetskravet. Därför är det svårt för SVT att inte se tittarsiffrorna som en viktig och drivande kvalitetsaspekt.
Summering
Konklusionen är att även om det skett en maktförskjutning från ett ”top-down” perspektiv från statlig styrning till kommersiell styrning så finns det ett tydligt kluster med ett nätverk som påverkar utbudet. Frågan är om makt-förskjutningen av TV-branschen har påverkat nätverkets preferenser och val? Om TV-branschen drivs av kommersiella krafter följer att valet av utbud är beroende av variabler som har med ekonomiska intressen att göra. I den kommersiella TV-branschen är sponsring och reklamintäkter avgörande och för att garantera intäkterna måste man ha tittarsiffror. Public service drivs inte av vinstintresse men för att kunna försvara sin produktion är tittarsiffror ett mått man använder sig av (Hadenius, Weibull, Wadbring 2011, Jutterström 2008, Intervjuperson 19).
Jutterström skriver att ”Människor har i dag ett allt mer individualistiskt
beteende” och att människors gemensamma behov och intressen kommit i
intres-sen som public service en gång hade har under de intres-senaste decenniet försva-gats vilket går i linje med Hallin och Mancinis slutsatser. Jutterström menar vidare att statsmakterna utgår ifrån den kommersiella TV-branschens vinst-målsättningar vilka uppfylls bättre med underhållninginriktade program. Den avreglerade marknaden har därmed förändrat spelreglerna och liberaliserat massmedia. Två konkreta exempel är produktionsvillkoren och tittarsiffror-nas betydelse.
Jag har kommit fram till att marknaden generellt domineras av program av underhållande karaktär. Vidare har den avreglerade marknaden fört med sig att tre aktörer dominerar produktionen. Dels de största produktionsbo-lagen, dels the Big5 samt övriga små till medelstora bolag. Dessa samarbetar dock i väldigt hög grad och SVT som en stor aktör har minskat sin så kallade inhouse produktion och köper in eller har samproduktioner i högre grad. En fragmenterad produktion har därmed uppstått där aktörerna interagerar i olika projekt. Det har lett till ett gemensamt produktionsfält inom vilket en gemensam normbildning kan ta vid. Det talar för att det finns likheter i defintionen av kvalitet. Men olikheterna ligger i hur kvaliteterna viktas hos olika aktörer och i olika projekt eftersom de externa villkoren skiljer sig åt.
Figur 3. En avreglerad marknad där konstellationer av aktörer sammanstrålar i produktionen. Ett produktionsfält uppstår inom vilket normerna för produktionen och programinnehållet formas.