Not 56 Skatter
Miljoner kronor 2016 2015
Enligt resultaträkningen 1 237 236 1 138 489
Tillkommer/avgår:
Förändring av fordringar och skulder 34 219 -29 803
Summa 1 271 455 1 108 686
Statens betalningar från skatter ökade med 163 miljarder kronor jämfört med föregående år och är 34 miljarder högre än skatteintäkterna enligt resultaträkningen. Det beror på
förändringar av fordringar och skulder i både skatter som redovisas av Skatteverket och periodiseringsposter vid redovisningen av skatteintäkter i årsredovisningen för staten. Vid periodiseringen av skatteintäkterna tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp för de skatter som är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller omvänt. Under 2016 har de periodiserade skatteintäkterna ökat med nära 100 miljarder kronor samtidigt som
överskotten på skattekontot ökat med nära 30 miljarder kronor och skattefordringarna har minskat. Se vidare not 1 Skatteintäkter.
Not 57 Avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor 2016 2015
Enligt resultaträkningen 53 280 51 043
Tillkommer: Utdelningar 12 588 19 521
Avgår: realisationsvinster -300 -428
Summa 65 568 70 136
Statens betalningar från avgifter och andra ersättningar minskade med 5 miljarder kronor vilket huvudsakligen beror på lägre utdelningar från hel- och delägda företag.
I finansieringsanalysen tillkommer erhållna utdelningar i avsnittet för statens verksamhet eftersom hel- och delägda företag redovisas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden och utdelningarna därmed inte redovisas i resultaträkningen. Statens utdelningar redovisas i allt väsentligt av Kammarkollegiet. Utdelningarna minskade med 7 miljarder kronor för 2016 jämfört med 2015. De lägre utdelningarna gäller främst Akademiska hus AB, SJ AB och Specialfastigheter AB. De största utdelningarna 2016 erhölls från Telia med 4,8 miljarder kronor och från Akademiska hus AB trots minskningen med 3,6 miljarder kronor.
Från avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen avgår realisationsvinster eftersom dessa inte innebär några betalningar. Se vidare om intäkter av avgifter och andra ersättningar i not 2.
NOTER
Not 58 Transfereringar
Miljoner kronor 2016 2015
Enligt resultaträkningen 1 027 716 968 742
Avgår:
Avsättningar till fonder -14 696 -6 833
Omvärdering och avskrivning av lån, CSN 56 -1 053
Summa 1 013 076 960 856
Utbetalningar av transfereringar ökade med 52 miljarder kronor vilket är mer än vad kostnaderna för transfereringar ökade enligt resultaträkningen. Det beror på att avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån inte medför några betalningar.
Not 59 Statens egen verksamhet
Miljoner kronor 2016 2015
Enligt resultaträkningen 270 211 258 966
Avgår:
Avskrivningar -27 724 -27 840
Avsättningar -6 736 -11 294
Värdereglering lån, Riksgäldskontoret 63 22
Realisationsförluster -750 -3 029
Summa 235 064 216 825
Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betalningar och tas därför bort.
Ökningen av avsättningar avser främst ökad avsättning för statens tjänstepensioner (se not 43).
Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning.
Realisationsförlusterna avser främst utrangeringar av beredskapsinventarier vid Försvarsmakten.
Not 60 Justeringar till betalningar
Miljoner kronor 2016 2015
Förändring av långfristiga fordringar 414 -1 175
Förändring av omsättningstillgångar -37 410 -15 981
Förändring av kassa och bank -2 758 -214
Förändring av skulder 32 736 37 190
Summa -7 018 19 820
NOTER
Justeringar till betalningar för statens verksamhet var sammantaget negativa med 7 miljarder kronor.
Förändring av omsättningstillgångar påverkade betalningsflödet negativt genom att kortfristiga placeringar ökade med drygt 19 miljarder kronor och Riksgäldskontorets fordringar för affärsdagsredovisning ökad med 17 miljarder kronor.
Förändring av skulder påverkade betalningsflödet positivt eftersom skulderna ökade. Där var motsvarande effekter av affärsdagsredovisningen 21 miljarder kronor.
Förändring av fordringar och skulder avseende skatter redovisas under not 56, poster och förändring av poster som tillhör statsskuldsförvaltningen redovisas under not 65.
Not 61 Investeringar
Miljoner kronor 2016 2015
Finansiella investeringar
Aktier och andra värdepapper 6 419 3 398
Materiella investeringar
Beredskapstillgångar 9 878 9 585
Väganläggningar 9 888 8 200
Järnvägsanläggningar 11 610 12 998
Maskiner och inventarier 4 324 4 846
Fastigheter och markanläggningar 616 773
Övriga investeringar 6 403 6 013
Summa materiella investeringar 42 719 42 415
Immateriella investeringar
Datasystem, rättigheter m.m. 2 943 2 848
Total summa 52 081 48 661
De finansiella investeringarna uppgick till 6,4 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 3 miljarder kronor.
Kärnavfallsfondens och Exportkreditnämndens placeringar i obligationer står för största delen med 2,8 respektive 2,6 miljarder kronor.
I beloppet ingår även årets kapitaltillskott till utvecklings- och investeringsbanker med 0,3 miljarder kronor.
Materiella investeringar uppgick till 42,7 miljarder kronor vilket är en liten ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år.
NOTER
Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 9,9 miljarder kronor, en ökning med 0,3 miljarder kronor från föregående år (se not 24).
Investeringar i väganläggningar uppgick till 9,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,7 miljarder kronor.
Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick till 11,6 miljarder kronor, en minskning med 1,4 miljarder kronor.
Investeringar i maskiner och inventarier uppgick till 4,3 miljarder kronor vilket är en minskning med 0,5 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Investeringar i fastigheter och markanläggningar har minskat något till 0,6 miljarder kronor.
Övriga investeringar uppgår till 6,4 miljarder kronor vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor. Här ingår Svenska kraftnäts nätinvesteringar med 1,3 miljarder kronor och
investeringar i förbättringsutgifter på annans fastighet med 1,4 miljarder kronor som fördelar sig på ett stort antal myndigheter.
Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser IT-system uppgick till 2,9 miljarder kronor vilket är något högre än föregående år. De största investeringarna i immateriella tillgångar finns hos Försäkringskassan med 0,5 miljarder kronor och Trafikverket och Kronofogdemyndigheten med 0,2 miljarder kronor vardera.
Not 62 Utlåning Nyutlåning
Miljoner kronor 2016 2015
Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 18 121 18 087
Riksgäldskontoret 14 288 10 375
Övriga myndigheter 84 70
Summa nyutlåning 32 493 28 532
Amorteringar
Miljoner kronor 2016 2015
Centrala studiestödsnämnden 11 983 11 541
Riksgäldskontoret 231 557
Övriga myndigheter 22 52
Summa amorteringar 12 236 12 150
Centrala studiestödsnämndens nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 18,1 miljarder kronor, vilket är samma nivå som 2015. Amorteringarna ökade med 0,4 miljarder kronor.
NOTER
Riksgäldskontorets nyutlåning avser framför allt omsättning av lånet till Riksbanken som ökat med 14 miljarder kronor exklusive orealiserade valutakursförändringar.
Amorteringarna är låga och avser lån till premiepensionssystemet och Volvo Aero AB.
Not 63 Finansiellt netto för statens upplåning
Miljoner kronor 2016 2015
Ränteintäkter 15 669 15 958
Räntekostnader -30 721 -30 683
Övriga poster, netto -6 201 -6 825
Avgår:
Orealiserade valutadifferenser 9 448 -5 981
Summa -11 805 -27 531
Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning har förbättrats med nära 16 miljarder kronor jämfört med föregående år. Räntenettot för statens upplåning är i det närmaste oförändrat jämfört med föregående år.
Den viktigaste skillnaden mellan åren är att orealiserade valutadifferenser minskade nettokostnaden för statsskulden för 2016 med 9,5 miljarder kronor, medan de ökade kostnaden för 2015. Dessa orealiserade poster påverkar inte statens nettoupplåning och, avgår därför och minskar det negativa beloppet. Se vidare not 12.
Not 64 Övrigt finansiellt netto
Miljoner kronor 2016 2015
Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 12 686 11 342
Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -1 237 -4 581
Marknadsvärdesförändringar -1 883 2 454
Avgår reavinst vid försäljning av aktier m.m. -175 -32
Summa 9 391 9 183
Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldsförvaltningen (se not 13 och 14).
Marknadsvärdesförändringar på statens innehav av obligationer m.m. medför inte några betalningar och tas därför bort.
Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i
finansieringsanalysens post Försäljning av anläggningstillgångar och dras därför av från de finansiella intäkterna.
NOTER
Not 65 Justeringar till betalningar
Miljoner kronor 2016 2015
Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning 1 648 1 965
Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning 5 099 5 601
Summa 6 747 7 566
Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden.
Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupplåning med 1,6 respektive 5 miljarder kronor under 2016.
UTVEC KLINGEN AV STATS SKULDEN
6 Utvecklingen av statsskulden
Statens budget visade ett överskott på 85 miljarder kronor 2016. Det innebär att budgetsaldot förbättrades med 118 miljarder kronor jämfört med 2015, då budgeten visade ett underskott på 33 miljarder kronor. Statens lånebehov är lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken.
Den konsoliderade statsskulden minskade från 1 352 miljarder kronor 2015 till 1 292 miljarder kronor 2016, dvs. med 60 miljarder kronor. Huvudorsaken till att statsskulden minskade är budgetöverskottet. Den försvagade kronan påverkade i motsatt riktning då valutaskuldens värde i kronor steg.
Statsskulden i årsredovisningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar. Statsskulden från Riksgäldskontoret är okonsoliderad. Skillnaden utgörs av elimineringar av myndigheters innehav av svenska statspapper. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden.
Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden.
Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till 55,3 miljarder kronor 2016 (se nedanstående tabell). Nästan hela beloppet är Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndigheters innehav var 0,2 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte i den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten.
Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som
Riksgäldskontoret redovisar är 55,3 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen för staten.
Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2016 Miljarder kronor
Insättnings-garantifonden
Kärnavfalls-fonden
Övriga myndig-heter
Elimineras i ÅRS
Nominella statsobligationer 32,0 7,9 0,2 40,2
Reala statsobligationer 15,1 15,1
Totalt 32,0 23,0 0,2 55,3
UTVEC KLINGEN AV STATS SKULDEN