• No results found

Noter till finansieringsanalysen Not 55 Not 55

Resultaträkning, balansräkning och

Not 47 Övriga skulder

4.5.3 Noter till finansieringsanalysen Not 55 Not 55

Skatter

Miljoner kronor

2009 2008

Enligt resultaträkningen 903 454 967 576

Tillkommer/avgår:

Förändring av skulder och fordringar -27 451 18 607

Summa 876 003 986 183

Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen för staten avseende de skatter som är hänförliga till året, men ännu ej betalats eller omvänt. Skat-teintäkterna enligt resultaträkningen justeras för dessa. Detsamma gäller fordringar och skulder avseende skatter som tas upp av Skatteverket.

För 2009 överstiger de beräknade intäkterna de betalda skatterna och därför redovisas en minsk-ning av kassaflödet. I detta justeringsbelopp in-går även fordran på kommuner avseende re-glering av kommunalskattemedel.

Not 56

Avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor

2009 2008

Enligt resultaträkningen 55 716 58 243

Tillkommer:

Utdelningar 20 428 23 064

Summa 76 144 81 307

Dotter- och intresseföretag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden, vilket innebär att ut-delningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och intres-seföretag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Statens utdelningar re-dovisas i huvudsak av Kammarkollegiet. Under året har bl.a. Vattenfall AB delat ut 6,9 miljarder kronor, TeliaSonera AB 3 miljarder kronor och Posten 1,4 miljarder kronor i samband med sam-gåendet med danska posten.

Utdelningar skiljer sig från vad som redovisas på inkomsttitel på statsbudgeten (se avsnitt 5.2.3, tabell 5.11) beroende på att vissa utdelningar inte redovisas mot inkomsttitel. Den viktigaste är utdelningen från NordPoolASA till Affärsverket Svenska kraftnät som uppgick till ca 1,3 miljarder kronor.

Not 57

Transfereringar

Miljoner kronor

2009 2008

Enligt resultaträkningen 793 664 770 833

Avgår:

Avsättningar till fonder -4 091 -3 924 Nedskrivning och avskrivning av lån,

Centrala studiestödsnämnden m.fl. 1 594 -30 Förändring av fordringar,

socialförsäk-ring -66 -129

Summa 791 101 766 750

Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort.

Avsättning till fonder i staten för 2009 avser främst Insättningsgarantifonden, Stabilitetsfon-den och KärnavfallsfonStabilitetsfon-den (se not 5).

Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos Centrala studiestödsnämnden är ett netto av avskrivningar på grund av ålder och andra orsaker och återföring av tidigare reservering för osäkra fordringar. Nettoförändringen under året är en återföring av tidigare reservationer, vilket innebär att transfereringskostnaderna har minskat utan påverkan på kassaflödena.

Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan.

Not 58

Statens egen verksamhet

Miljoner kronor

2009 2008

Enligt resultaträkningen 217 378 209 796

Avgår:

Avskrivningar -22 464 -23 699 Avsättningar (se not 43 och 44) -11 217 -8207 Justering av kostnader Försvarsmakten 2 882 -

Realisationsförluster -156 -868

Summa 186 423 177 022

Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betal-ningar och tas därför bort.

De ökade avsättningarna under 2009 avser till största delen avsättningar för statens tjänstepen-sionsåtagande hos Statens pensionsverk.

Förändringar av avsättningar beskrivs i not 43 och 44.

Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning.

Not 59

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor

2009 2008

Förändring av långfristiga fordringar 1 179 1 409 Förändring av omsättningstillgångar 52 876 -59 442 Förändring av kassa och bank -33 -584 Förändring av skulder 8 093 4 029

Summa 62 115 -54 588

Förändringar av långfristiga fordringar avser främst att Exportkreditnämndens skadefordringar och försäkringstekniska avsättningar minskat med drygt 700 miljoner kronor. I posten ingår även förskott avseende materiella anläggningstillgångar. Hos Kustbevakningen har förskott avseende fartygs-projekt minskat beroende på att fartyg har akti-verats som anläggningstillgång samt överförts till pågående nyanläggning (se även not 25).

Minskningen av omsättningstillgångar beror till stor del på att Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar minskade kraftigt (se not 39). Det medför att statens nettoupplåning ökat.

Skulderna har ökat med drygt 8 miljarder kronor under året, vilket medför att statens nettoupplåning minskat. Ökningen avser främst ökning av leasingskulder hos Banverket i sam-band med att Botniabanans etapp 2 tagits upp som tillgång.

Not 60 Investeringar

Miljoner kronor

2009 2008

Finansiella investeringar

Aktier och andra värdepapper 30 197 13 414

Materiella investeringar

Beredskapstillgångar 6 413 9 205

Väganläggningar 11 054 9 771

Järnvägsanläggningar 19 794 15 206 Maskiner och inventarier 4 579 5 324 Fastigheter och markanläggningar 1 827 2 958 Övriga investeringar 3 292 804 Summa materiella investeringar 46 959 43 268

Immateriella investeringar

Datasystem, rättigheter m.m. 2 579 2 639

Total summa 79 735 59 321

De finansiella investeringarna uppgick till 30,2 miljarder kronor, vilket är en kraftig ökning.

Den största förändringen avser att Kärnavfalls-fonden har köpt bostadsobligationer för drygt 18 miljarder kronor. Riksgäldskontoret har del-tagit i Nordeas nyemission med 5,6 miljarder kronor. Därutöver har kapitaltillskott i statliga bolag lämnats till bl.a. SAS AB och Swedfund.

Materiella investeringar uppgick till 47 miljarder kronor, vilket är en ökning med nästan 4 miljarder kronor från föregående år.

Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 6,4 miljarder kronor, vilket är en minskning med 2,8 miljarder kronor från föregående år (se not 24).

Investeringar i väganläggningar uppgick till 11 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,3 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Vägprojekt för 1,7 miljarder kronor har färdig-ställts under året.

Investeringar i järnvägsanläggningar fortsätter att öka kraftigt och uppgick till 19,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med 4,6 miljarder kronor från föregående år. Järnvägsanläggningar har färdigställts med drygt 2 miljarder kronor under året. Botniabanans etapp 2 har tagits upp som investering med drygt 6,7 miljarder kronor, vilket är den viktigaste förklaringen till ök-ningen.

Investeringar i maskiner och inventarier upp-gick till 4,6 miljarder kronor och minskade med drygt 0,7 miljarder kronor mot föregående år.

Under året har Vägverket produktion och Väg-verket Konsult ombildats till statliga bolag vilket är en bidragande orsak till att investeringarna minskade under året.

Investeringar i fastigheter och markanlägg-ningar uppgick till strax under 2 miljarder kro-nor, och minskar jämfört med föregående år med drygt 1 miljard kronor. Statens fastighets-verk, Fortifikationsverket och Naturvårdsverket står för ca 75 procent av nyinvesteringarna i fas-tigheter och mark. Statens Fastighetsverk har minskat sina investeringar under året med drygt 0,6 miljarder kronor.

Bland övriga investeringar märks bl.a. inve-steringar hos Svenska kraftnät med 1,4 miljarder kronor och hos Luftfartsverket med 0,9 miljarder kronor.

Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser IT-system uppgick till ca 2,6 miljarder kronor 2009. De största invester-ingarna i immateriella tillgångar finns hos För-säkringskassan med 0,7 miljarder kronor och Försvarsmakten med 0,6 miljarder kronor, som båda ökat sina investeringar kraftigt. Försvars-maktens investeringar avser till största delen verksamhetsstödet Prio.

studielån och hemutrustningslån 11 745 10 518 Riksgäldskontoret 107 175 9 498 Övriga myndigheter 152 98 Summa nyutlåning 119 072 20 114

Amorteringar

Miljoner kronor

2009 2008

Centrala studiestödsnämnden 9 250 9 084

Riksgäldskontoret 11 870 8 141 Övriga myndigheter 32 58

Summa amorteringar 21 152 17 283

Centrala studiestödsnämndens nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 11,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 1 miljard kronor.

Riksgäldskontorets nyutlåning var 107 miljarder kronor, vilket är en kraftig ökning.

Den dominerande delen av ökningen avser lån i utländsk valuta till Riksbanken som är värderade till 92,5 miljarder kronor på balansdagen, men även ett lån till Island på 0,9 miljarder kronor ingår (se även not 29).

Not 62

Finansiellt netto för statens upplåning

Miljoner kronor

2009 2008

Finansiella intäkter enligt

resultaträk-ningen 59 386 40 458

Finansiella kostnader enligt

resultaträk-ningen -64 881 -116 367

Avgår:

Orealiserade valutadifferenser -30 088 35 712

Summa -35 583 -40 197

Det finansiella nettot som är hänförbart till sta-tens upplåning har förbättrats med 4,6 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Intäkter som hänförs till orealiserade valuta-kursdifferenser (skulder och fordringar i ut-ländsk valuta värderade till bokslutsdagens kur-ser) uppgick till 30,1 miljarder kronor, vilket ökat upplåningsbehovet. Orealiserade poster på-verkar inte statens nettoupplåning. Föregående år innebar de orealiserade valutakursdifferen-serna förluster, vilket påverkade statens upplå-ning åt motsatt håll.

Not 63

Övrigt finansiellt netto

Miljoner kronor

2009 2008

Finansiella intäkter enligt

resultaträk-ningen 17 152 63 894

Finansiella kostnader enligt

resultaträk-ningen -1 906 -1 519

Avgår:

Kapitaliserade räntor på utlåning -1 501 -1 480 Finansiella intäkter vid Vägverket -597 - Avgår reavinst vid försäljning av aktier

m.m. -60 -46 867

Summa 13 088 14 028

Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen (se not 13 och 14).

Centrala studiestödsnämnden tar upp ränte-intäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till staten utan bokförs i balansräkningen som en ökning av fordran avseende utlåning. Denna s.k.

kapitaliserade ränta har inte betalats in till staten och den påverkar således inte statens nettoupp-låning.

Vissa finansiella intäkter redovisade av Väg-verket i samband med bolagiseringen ingår bland försäljningsinkomster och ingår därför inte här.

Realisationsvinster vid försäljning av aktier in-går i finansieringsanalysens post Försäljning av anläggningstillgångar och dras därför av från de finansiella intäkterna. För 2009 har endast små belopp förekommit, medan den stora posten för 2008 till största delen avsåg försäljningen av Vin

& Sprit AB.

Not 64

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor

2009 2008

Förändring av tillgångar hänförbara till

statens upplåning 2 025 810 Förändring av skulder hänförbara till

statens upplåning 2 802 551

Summa 4 827 1 361

Upplupna och förutbetalda räntor som är hän-förbara till statens upplåning redovisas i balans-räkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till

statens upplåning har påverkat statens netto-upplåning med 2 respektive 2,8 miljarder kronor under året.

5