5 Gemensamma förutsättningar

5.3 Generell projektbeskrivning

6.1.2 Nuvarande tillstånd

Projekt 1

Kök Inbärning Förberedelse Väggskåp Bänkskåp Högskåp Takanslutning Sparksocklar Bänkskiva Baldakiner Luckor och lådor Total

VT 0 0 135 278 106 51 11 77 43 133 833 NIVT 404 78 65 34 47 33 10 32 20 25 761 IVT 688 0 249 671 127 328 11 160 35 115 2356 Total 1091 78 449 984 281 412 32 268 97 272 3965 Relevanta slöserier (Nödvändig transport) Transport Överarbete Väntan Onödig rörelse Outnyttjad tid Omarbete Onödig rörelse (Mäta) Avemballage Överarbete Onödig rörelse Outnyttjad tid Omarbete (Mäta) Överarbete Onödig rörelse Outnyttjad tid Omarbete (Mäta) Överarbete Onödig rörelse Outnyttjad tid (Mäta) Outnyttjad tid Omarbete (Mäta) Onödig rörelse (Mäta) Avemballage Outnyttjad tid Omarbete (Mäta) Outnyttjad tid Omarbete Överarbete Onödig rörelse Outnyttjad tid -

Tabell 3 Värdetider och relevanta slöserier för Projekt 1

6.1.2.1 Inbärning

Köksleveransen var inte försenad trots det rådande snökaoset i Stockholm. Köken anlände vid utsatt tid klockan 7:00 och lossningen började därefter. Leveransen innehöll som bestämt två plan av kök vilket i det här fallet innebar fem kök. I tabell 3 är tiderna omräknade till tre kök för att det ska vara jämförbart med övriga projekt.

I figur 6-7 kan man se hur lastbilen ställde upp. Bilderna visar tydligt hur trångt det var och att trafiken var ett hinder för att lossningen skulle kunna ske störningsfritt. Byggplatsen var inte

inleddes på flera håll för att överhuvudtaget kunna få in köken i byggområdet. En bidragande effekt till detta var att byggplatsen delades med en annan etapp där samarbetet sviktade eftersom det stod mycket saker i vägen från andra etappen som hindrade mottagandet av köken. Det handlade bland annat om flertalet pallar med frigolit, armering på marken, utspridda väggformar samt annat byggmaterial som inte tagits hand om än. Under tiden ställdes köken av utanför området för att lasta av lastbilen så fort som möjligt. Lossningen gick långsamt eftersom den skedde i trafik. Dessutom var man tvungen att flytta köken igen då de skulle in på området vilket också tog extra tid.

Figur 7 Bild över var avlastning och inbärning för P1

Parallellt med avlastningen skedde som sagt ett omfattande städningsarbete. Ett tiotal pallar med frigolit som stod där sen tidigare behövde flyttas för att få in köken. Vidare hade stomlaget spritt ut ett antal väggformar på garageplanet som även de behövde flyttas för att komma fram med lullen till huset. På garageplanet hade de stämpat upp en väg och markerat den för att lullföraren skulle se var han kunde köra, se figur 6-7. Detta gjordes eftersom garageplanet inte skulle klara av vikten från lullen och köken.

En armeringsställning för oklippt och obockad armering hade tagits in då de inte skulle hinna få in färdigklippt och bockad armering i tid. Denna armeringsställning tog dels mycket plats och den användes dessutom inte på rätt sätt då det mesta av armering låg på marken bredvid. Det noterades att det fortfarande var väldigt stökigt på området efter städningen och att det fanns fler områden fyllda med hyrmaterial som skulle skickas tillbaka, se figur 6. Området uppe till höger i figur 6 var avsatt för hyrmaterial. En del byggmaterial eller utrustning hade legat i flera månader och väntat på att hämtas för att de var för dyra för att slänga. Att ha ett lager på en så liten yta är också en dyr kostnad för bygget i längden.

Strax innan lossningen var klar och köken skulle köras upp till lägenheterna anlände en asfaltsbil och föraren placerade bilen mitt för platsen där lullen skulle köra. Bilens placering berodde på att det var stökigt och att det inte fanns någon annanstans att ställa sig. Detta gjorde att ca en halvtimma förlorades innan det var dags för rast. Det innebar också att köken som lastats av, sammanlagt stod i flera timmar utomhus, vilket kan orsaka onödiga skador då inplastningen inte alltid utesluter all fukt. De klarade sig dock från fuktskador som tur var.

När arbetet kunde fortsätta igen efter rasten var det dags för själva inbärningen med lull. Köken skulle in på våning fem och sex i en sned vinkel vilket inte var en lätt uppgift för inblandade aktörer. Den inhyrda föraren hade även svårt att se bra på de höjder köken skulle in. Lullen som användes var dessutom inte så vridbar som de tidigare trott utan kunde endast vrida gafflarna några få grader. Eftersom lullen måste köras in med en så pass snäv vinkel var detta väldigt problematiskt. Inbärningspersonalen var inte särskilt erfaren med att styra lullföraren och få in köken säkert utan räknade kallt med att lullföraren fixade det självmant. Efter ett antal kök insåg hantverkarna att en radio kunde hjälpa. Dock var de inte vana att ge kommandon genom radio vilket inte förbättrade lyften särskilt mycket. Det tog till slut en dryg arbetsdag och kostade projektet två trasiga köksmoduler vilket även kom att förstöra flödet senare i köksmonteringen.

Figur 8 Svår vinkel för lullföraren ledde till trasiga köksdelar.

En av inbärarna var köksmontör men det märktes inte då de ställde köksmodulerna lite huller om buller. Detta berodde också på att lägenheterna innan var stökiga p.g.a. att plattsättaren låg efter och att andra tidigare hantverkare inte städat efter sig. Dessutom hade någon ställt en toalettstol mitt i köket som både störde inbärning och montering.

6.1.2.2 Montage

Köken hade liten till mellan storlek där det ena köket var ett hörnkök. Ett hörnkök är mer komplicerat att montera eftersom bänkskivor, väggar och skåp ska sitta rätt i både vinkel och mått.

Det första köket som observerades monterades inte helt enligt den metod observationen var planerad. Detta berodde på att författaren hade relativt lite kunskap om hur ett kök monterades och tog tillfället i akt att fråga hantverkaren om köksmonteringen för att öka förståelsen. Det är viktigt att veta att författaren var ett störningsmoment i det första köksmontaget. Tanken var ju att författaren skulle hålla sig i bakgrunden så mycket som möjligt vilken även skedde i alla efterföljande observationer.

Till att börja med var lägenheterna redan stökiga och det var som sagt en toalettstol placerad mitt i alla köken. Montören noterade detta men gjorde dock ingenting åt det. I övrigt var alla modulerna utspridda i hela lägenheten helt utan någon som helst tanke. Detta innebar att montören i princip hela tiden behövde leta efter verktyg eller köksdelar. L1 levererade köksmodulerna vilket innebar lång tid för avemballering.

Figur 9 Stökig köksmontage. Montaget sker direkt till höger från där bilden är tagen. Precis bakom bilden står toalettstolen.

Montören tog ett väldigt stort ansvar för sitt lag då han var andreman. I många sammanhang gick det till överdrift och det störde hans arbete märkbart med hög outnyttjad tid och mycket onödig rörelse. Det blev lite dumt när andra montörer frågade efter en lampa och andremannen tog ansvar för att leta upp en lampa åt dem istället för att de själva kunde göra det. Ansvaret gjorde att han tappade koncentrationen på vad han själv skulle utföra. Han fick hela tiden börja om och sätta sig in i vad han höll på med.

Själva montaget i sig utförde montören väldigt bra och noga där det märktes att han brydde sig om resultatet och att han själv ville utvecklas som montör. Han var dock väldigt ineffektiv i första montaget där flera störningsmoment inträffade. Vid montage två märktes det att han kunde montera i hyfsad takt om han bestämde sig för det men här inträffade istället en annan störning. Modulerna som gått sönder vid inbärningen skulle sitta i detta kök och efter att ha stött på det problemet mitt i montaget uppstod förvirring. Ett missförstånd hade uppstått mellan montören och arbetsledaren gällande leveransen av saknade moduler. När dessutom hela produktionsledningen, förutom platschefen som hade fullt upp, var frånvarande (arbetsledarträff) gav montören upp för dagen. Hela hantverkarlaget beslöt att gå hem två och en halv timma tidigt. Beslutet togs för att alla arbetsledare var borta samt att det rådande snökaoset i Stockholm gjorde det svårt att komma hem.

Vid det här laget hade hela våningen fyllts med skräp för att hissen inte fungerat på två dagar. Det tar nämligen några dagar innan företaget som ansvarar för hissen hinner ut och inspektera och laga en trasig hiss. Montörerna var redan på dåligt humör över organisationen på arbetsplatsen och när inte heller hissen fungerade vägrade de att plocka undan skräpet. De ansåg att det antingen skulle finnas en container under balkongen eller att hissen skulle fungera så att de slapp bära skräpet. Skräpet gällde pappåsar med plast i som inte alls vägde särskilt mycket och borde kunnat slängas på vägen till rasterna. Det handlade ju faktiskt inte om att bära påsarna tio våningar utan snarare om två-tre våningar. På figur 10 nedan kan man se hur mycket emballage det är i endast tre kök för L1.

Figur 10 Bild över emballage från tre kök

Samtidigt som dessa förutsättningar rådde på våningen där köksmontaget skedde kom ytterligare en hantverkargrupp upp för att montera gipsskivor i trapphuset. Detta sänkte effektiviteten på arbetet ännu mer eftersom hantverkargrupperna störde varandra. Det andra köksmontaget blev aldrig helt färdigt eftersom ett diskmaskinsskåp saknades och därför kunde inte heller bänkskivan monteras.

På P1 var baldakiner för spotlights standard i varje kök. Baldakinerna anlände i princip helt osågade och krävde urfräsning och sågning. Detta tog mycket tid då arbetet krävde mycket mätning och komplicerad urfräsning och sågning. Dessutom var måtten alltid olika per kök vilket gjorde att det inte fanns någon naturlig arbetsmetod för dessa. Det kan också berott på att baldakiner i normala fall är tillval de flest projekt i företaget vilket medförde att montörerna inte var vana vid att montera baldakiner och hade därmed inte utarbetat någon bra rutin för dessa. Montören som inte observerades hade t.ex. aldrig under sina 20 år på företaget monterat baldakiner och fick instrueras av den observerade montören.

Det förekom en typ av ”vi och dem” känsla när det gällde hantverkarna och produktionsledningen. På grund av de fel som inträffat med både hiss och saker som saknades var det en dålig stämning i jämförelse med andra byggplatser i studien. Det klagades mycket på varandra där hantverkarna ansåg att produktionsledningen inte tog sitt ansvar och gjorde ett dåligt arbete och vise versa.

6.1.2.3 Sammanfattning

6.1.2.3.1 Inbärning

Nedan syns två tabeller över tiderna uppdelade i delmomenten. Hela inbärningsskedet är ett stort slöseri som tidigare nämnt. Den del som kan anses något värdefull är den nödvändiga transporten som ändå inte är värdeskapande för kunden. Värt att notera är dock att det även finns nödvändig tid i de övriga slöserierna som samordning och ta bort och sätta tillbaka räcken på balkonger. I tabell 4 visas tiderna för nuvarande läget för P1. Tiderna är omräknade till ett snitt för intagning av tre kök istället för fem då det är lättare att jämföra med övriga projekt.

Inbärning N. Tran. Tran. Överarb. Vänt. Onö.Rör. Out.Tid Omarb. Total

Nuvarande 372,6 26,4 223,2 181,8 189 87,6 10,8 1091

Tabell 4 Inbärning nuvarande tillstånd Projekt 1

Nödvändig transport

 Den nödvändiga transporttiden är hög då den innefattar många små slöserier som att saker ligger i vägen, onödig många som bär in och det är allmänt långsamma i sitt arbete.

 Erfarenheten är låg vilket också försämrar effektiviteten i arbetet.

Transport

 Den uppstod framförallt eftersom de ställde köken utanför byggområdet först. Att

flytta in köken till byggområdet blev därför onödig transport.

Överarbete

 Detta berodde främst på att det var många pallar som inte tillhörde köken. Med deras

långsamma takt drog tiden snabbt iväg på högt överarbete.

 Sätta tillbaka och ta bort räcken vid varje rast.

Väntan

 Uppstod när inbärningspersonalen väntade på att lullen skulle kör upp en ny pall. Det

tog lång tid för föraren att ställa upp och pricka balkongen med nästa pall.

 Det var även ett tillfälle där lullen fick vänta länge på att få göra nästa lyft då

inbärarna var frånvarande.

Onödig rörelse

 Berodde på att det krävdes ett så pass omfattande städningsarbete genomgående i hela

inbärningsprocessen med många resurser.

Outnyttjad tid

 Den outnyttjade tiden beror dels på att det krävdes en hel del samordning för att kunna

ta tag i alla problem som uppstod men även på en hel del onödigt prat.

Omarbete

 Omarbetet sker då en fullastad pirra ramlar och alla skivor ramlar av pirran. Det tog

tid att lasta om den igen.

6.1.2.3.2 Köksmontage

Den värdeskapande tiden i köksmontaget är då montörerna arbetar med materialet, d.v.s. montage och sågning. Övriga delar är slöserier. Mätning och avemballage är nödvändiga slöserier och det finns små delar i övriga slöserierna som även de är nödvändiga, t.ex. samordning och uppställning av väggskåpsställning. I tabell 5 visas tiderna för nuvarande läget.

Montering 1 kök Värdetid Såga Mäta Avemballage Transport Överarbete Väntan Onödig rörelse

Outnyttjad

tid Omarbete Total

Väggskåp 38,8 6,3 10 6,7 0,8 6,2 1 16,3 58 5,7 150 Bänkskåp 89 3,7 8 2,3 1,5 14 0 63 140 6,5 328 Högskåp 26,2 9,2 7,3 3,2 0 9,3 3 6 27,5 1,8 94 Takanslutning 8,5 8,5 9,7 1,3 0 0 0 2,5 82 24,8 137 Sparksockel 1,8 1,8 2,5 1 0 0 0 1,8 1 1 11 Bänkskiva 20,1 6,4 5,4 4,5 0,5 0,8 0 3 32,2 17,7 91 Baldakiner 7 7,2 6 0,7 0 0 0 0 7,5 4 33

Luckor och lådor 44,2 0 0 2,5 0 6,8 0 9 26 2,2 91 Total 235,6 43,1 48,9 22,2 2,7 37,1 4 101,5 374,2 63,7 933

Värdetid

 Värdetiden är hög vilket beror på den sämre fördelningen av tiden i första

observationen. Förmodligen innehåller denna värdetid en hel del slöserier som upptäckts i övriga observationer.

 Mest värdetid läggs ner på bänkskåp.

 Luckor och lådor samt väggskåpen har hög värdetid.

Såga

 Det ingår mycket sågning i alla moment eftersom vägg-, bänk- och högskåpen har

mycket passbitar. Takanslutningarna, sparksocklar och baldakiner är ett rent sågarbete samt bänkskivorna innehåller utsågning av diskhon.

 Takanslutningar brukar ha mest sågning då det är många delar som ska upp och alla

måste sågas till.

Mäta

Mätningen skedde vid justeringar och ursågningar.

 Det sker mycket mätning i början av väggskåpsmomentet som även används till övriga

delar av köket.

Takanslutningarna och högskåp har mest sågtid.

Avemballage

Leverantör 1 användes.

Väggskåp och bänkskiva tar längst tid att avemballera.

Övriga moment har lite avemballage vardera.

Transport

 Det sker i princip ingen noterad transport. Endast ett fåtal fall då montören flyttat

skåp.

Överarbete

 Vid vägg-, hög- och bänkskåp monteras vilplan för passbitar.

 Mycket av överarbetet är då montören hjälper andra hantverkare. Detta gör att

bänkskåpen och högskåpen har mycket överarbete i detta fall.

Väggskåpens överarbete är p.g.a. uppställning och rivning av ställning.

 Luckor och lådor har mycket justeringsarbete samt handtag och dämpare som borde

varit förmonterat vid leverans.

Väntan

 Köer vid sågstationen.

Onödig rörelse

Uppstår främst när montören letar efter verktyg eller andra saker.

Vid bänkskåpsmontaget går montören iväg en stund av oklar anledning.

Generell städning i varje moment.

Outnyttjad tid

 Denna är inte direkt bunden till något delmoment utan inträffar vid slumpmässiga

tillfällen där montören antingen blir tillkallad eller själv tar initiativet att pratar med någon. Skedde ofta och i alla moment.

Långa raster.

Möte med produktionsledningen.

Gick hem väldigt tidigt en dag.

Omarbete

 Svårt att såga ojämna takanslutningar och svårt att montera ihop bänkskiva vid snett

kök. Mycket justeringar.

Omsågningar för baldakiner och sparksocklar.

 Övriga omarbeten berodde på felsågningar i skåpsdelar.

Sammanfattningsvis var P1 klart sämsta projektet av de som undersöktes i studien. Det var egentligen inget moment som fungerade särskilt bra utan alla påverkades tydligt av den bedrövliga logistiken. Inbärningen förorsakade stora problem från både snökaos och en dåligt förberedd byggplats. De som var ansvariga på byggplatsen hade svårt att utföra arbetet på ett bra sätt p.g.a. deras dåliga kommunikation och stöket på byggplatsen. Vidare hade köksmontörerna stora problem med både den stökiga arbetsplatsen och andra yttre faktorer som att hissen inte fungerade och att skåp hade gått sönder. De arbetade inte heller effektivt utan tog gärna långa pauser och pratade gärna lite för länge med annan personal. Dessutom var den observerade montören märkbart störd av att vara andreman då han tog ansvar för alldeles för mycket andra uppgifter som inte hade med köken att göra. Hela köksleveransens genomsnittliga resurstid är 21,53 h/kök och takttiden är 1,75 dagar/kök.

Projekt 1 VT (min) NIVT (min) IVT (min) Total resurstid (h) Inbärning 0 415,8 675,6 18,2 Köksmontage 1 373 103 544 17 Köksmontage 2 161 116,5 558,5 13,9

Tabell 6 Skillnad mellan köksmontage 1 och 2 för Projekt 1

I tabell 6 visas de observerade tiderna från projektet som den genomsnittliga resurstiden och takttiden för P1 är baserade på. Notera att det finns stora mängder icke värdeskapande tid (IVT) i varje delprocess. Även den nödvändiga men icke värdeskapande tiden (NIVT) är hög där arbetet inte flöt på särskilt bra. Det tredje köksmontaget gjordes under tiden av en annan montör och var färdigställt innan det andra köksmontaget och påverkar därför inte takttiden. Den genomsnittliga resurstiden har beräknats som ett medelvärde på de två uppmätta köksmontagen.

I bilaga 1 återfinns värdeflödeskartan över det nuvarande tillståndet av hela köksleveransen för P1. I den kan man se VT, NIVT och IVT tiderna för varje moment. Tiderna är beräknade som en genomsnittlig tid per kök multiplicerat med antalet kök som fanns i leveransen då alla köksmontage inte kunde observeras. För detta kan man se att den totala resurstiden för hela köksleveransen är 3965 minuter. Om man beräknar den totala tillåtna mängden resurstid för fem kök (17 h/kök) blir det 3060 minuter som det därmed överstiger med hela 905 minuter (ca 15 h). Av de 3965 minuterna som denna leverans tog är det endast 833 minuter som är värdeskapande för kunden. Övrig tid är slöseritid.

6.2 Projekt 2

6.2.1 Projektspecifikt

Projekt 2 (P2) består av 131 lägenheter. Byggtiden sträcker sig omkring 24 månader och ska vara klart till semestern 2013. Studien utfördes 14 veckor in i montering av kök. Bostadsprojektet utförs genom projektutveckling av bostäder med egen produktion där man valt att arbeta halvprefabricerat, d.v.s. plattbärlag och skalväggar. Köksmontaget skedde med en ensam montör. L2 levererade köken och de togs in med hjälp av lull och inhyrd personal. Lullen använde sig av en lullkorg för ökad säkerhet där tre till fyra pallar fick plats per lyft. Byggområdet i sig är även denna relativt trång. Det hade ingen direkt avlastningsplats utan detta skedde utanför bygget. De hade valt ut en förhållandevis bra plats för avlastningen där det inte var så mycket trafik. Platskontoret låg en bit utanför byggområdet med en trafikerad väg emellan. Även den här dagen hade mycket snöfall som innebar stora svårigheter med framkomlighet för trafik och i allmänhet inte särskilt gynnsamt för produktion av bostäder. P2 följde alla föreskrivna rutiner företaget har gällande produktion av bostäder. Köksleveranserna var planerade som bestämt, tre stycken var fjärde dag. Dagberedningarna sköttes mycket väl och bas- och fredagsmöten var enligt rutinbeskrivningarna. Projektet hade tidigare haft svårigheter att hinna med vilket gjort att tidsplanen förskjutits två leveranser. Det innebar att det alltid var sex kök som stod och väntade på att monteras vilket givetvis inte är särskilt bra då köken kan skadas under den här tiden. Köksmontören hade fått i uppgift att försöka jaga ikapp tidsplanen igen och arbetade därmed väldigt hårt.

6.2.2 Nuvarande tillstånd

Projekt 2

Kök Inbärning Förberedelse Väggskåp Bänkskåp Högskåp Takanslutning Sparksocklar Bänkskiva Ljusrampslist Luckor och lådor Total

VT 0 0 118 147 68 50 26 43 23 80 555 NIVT 358 66 112 85 86 82 11 18 7 31 855 IVT 705 24 151 48 63 58 12 33 6 20 1121 Total 1063 89 381 280 218 191 48 93 37 131 2530 Relevanta slöserier i nuvarande tillstånd (Nödvändig transport) Transport Överarbete Väntan Onödig rörelse Omarbete Onödig rörelse (Mäta) Avemballage Transport Överarbete Onödig rörelse Outnyttjad tid (Mäta) Avemballage Onödig rörelse Omarbete (Mäta) Avemballage Transport Överarbete Onödig rörelse Outnyttjad tid Omarbete (Mäta) Överarbete Onödig rörelse Outnyttjad tid Omarbete (Mäta) Onödig rörelse Omarbete (Mäta) Avemballage Transport Onödig rörelse Outnyttjad tid Omarbete (Mäta) Överarbete Överarbete Onödig rörelse Outnyttjad tid -

Tabell 7 Värdetider och relevanta slöserier för Projekt 2

6.2.2.1 Inbärning

Som tidigare nämnt var det mycket snöfall under dagen då köksleveransen var planerad. Detta medförde att lastbilen kom ca en timma försenat p.g.a. stopp i trafiken. Den inhyrda inbärningspersonalen kom dock i tid d.v.s. 7:00 och satte sig därefter i lägenheten där köken skulle bäras in och väntade. Avlastningen skedde med en stor truck med en mycket erfaren

I dokument Värdeflödesanalys som verktyg föreffektivare byggproduktion EXAMENSARBETE (sidor 35-61)