Nyinstitutionell teori

En annan teori som har möjlighet att ge en tolkning kring revisorers etiska resonemang är den Nyinstitutionella teorin. Den Nyinstitutionella teorin, skapad av DiMaggio och Powell 1983, beskriver varför företag inom ett speciellt fält tenderar att bli lika varandra. Vi har valt att ta fasta på två resonemang ifrån denna mycket mångfacetterade teoribildning, som brukar beskrivas med hjälp av begreppen isomorfism och “decoupling” (Deegan & Unerman, 2011).

3.3.1 Isomorfism

Isomorfism definieras som en process som tvingar en del av en population att likna andra delar av populationen som utsätts för liknande förhållanden. Isomorfism består av tre olika typer:

Tvingande isomorfism, Mimetisk isomorfism och Normativ isomorfism (Deegan & Unerman,

2011).

Den tvingande isomorfismen uppkommer när organisationer ändrar sitt institutionella agerande

på grund av påtryckningar från intressenter som organisationen är beroende av. Påtryckningarna kan både vara formella och informella. Teorin fokuserar till största delen på att vissa intressenter tas på större allvar av organisationerna och de prioriterade intressenterna kan påverka extra mycket hur företaget agerar. En organisation kan välja att rapportera något frivilligt för att göra sina intressenter nöjda. Eftersom intressenterna inte enbart är intresserade av en organisation tenderar organisationer att efterlikna varandra (Deegan & Unerman, 2011).

Den Mimetiska isomorfismen syftar till att företag tenderar att efterlikna varandra eller rent av

kopiera varandra eftersom det leder till konkurrensfördelar genom legitimitet. När företag ställs inför osäkerhet har de en tendens att härma bolag som liknar dem, för att skapa en legitimitet för företaget. Har liknande bolag utfört något på ett visst sätt är det säkrare att härma det för att också anses som legitima (Deegan & Unerman, 2011).

Den normativa isomorfismen inriktar sig på trycket som kan komma från gruppnormer och som

kan få en individ att agera på ett visst sätt. Normerna kan både vara formella och informella, de formella kan vara etikkoder som revisorer måste följa medan det även finns informella normer som företagskultur. Hypoteserna i den Nyinstitutionella teorin påstår att speciella grupper med speciell utbildning tenderar att använda liknande arbetssätt annars passar de inte in med resten av människorna i gruppen (Deegan & Unerman, 2011).

29

Som tidigare nämnts är syftet med uppsatsen att försöka bidra till ytterligare förståelse om hur revisorer resonerar kring etiska dilemman. Den Nyinstitutionella teorin har möjlighet att bidra till uppsatsen genom att erbjuda en ytterligare dimension i tolkningsramen för den insamlade empirin. Teorin betonar att olika företag tenderar att agera på likartade sätt och att professionella grupper tenderar att arbeta på liknande sätt.

3.3.2 Decoupling

Ett ytterligare begrepp som vi hämtat ifrån den Nyinstitutionella teorin är decoupling.

“Decoupling” innebär att företagets ledning känner behov av att få företaget att framstå på ett

visst vis. Chefer vill till exempel få företaget att framstå som att företaget använder standarder eller formella processer som anses korrekta inom en viss institution. Emellertid kan stora skillnader finnas mellan vad som faktiskt utförs av organisationen och vad som visas upp för omgivningen och det är just dessa skillnader som det fokuseras på med hjälp av begreppet decoupling. Trots att cheferna framhäver att företaget följer de ”korrekta” standarderna och processerna kan det vara en stor skillnad mellan den ”bild” som skapas av företaget mot verkligheten, det vill säga hur företaget agerar i praktiken. Cheferna vill att företaget ska ses som legitimt även om det i praktiken inte lever upp till det (Deegan & Unerman, 2011). Men andra ord så ”frikopplas” bilden av organisationen ifrån organisationens praktik.

Som ovan nämnts bygger ”decoupling” på att chefer vill visa upp en bild av företaget som inte alltid stämmer överens med verkligheten. ”Decoupling” förekommer ofta i konkurrenskraftiga branscher där bilden av företaget är av största betydelse till exempel i syfte att locka kunder. En bransch som kan ses som starkt konkurrenspräglad är revisionsbranschen. Det intressanta är därför att undersöka om tendenser till ”decoupling” föreligger inom revisionsbranschen.

För att tydliggöra hur och varför de olika teorierna har valts ut har en figur konstruerats (se Fel! Hittar inte referenskälla.). Figurens syfte är att försöka visualisera hur de olika

30

Revisorns

etiska

resonemang

Etiska synsätt

-kan de olika etiska synsätten påverka?

Moralutvecklingsteorin -kan nivån på moralen hos

revisorn påverka?

Nyinstitutionell teori

-tenderar resonemangen att bli lika varandra? - tenderar revisorn att uttala sig på ett vis pch agerar på ett

annat?

Figur 3: Teoretisk referensram för analys av revisorers etiska dilemman

Som tidigare nämnts kan ett etiskt dilemma uppstå när ett val ska göras mellan två eller flera tänkbara, men ur etisk synpunkt ömsesidigt uteslutande, alternativ. I de tre valda etiska dilemman som denna uppsats fokuserar på finns det inget rätt sätt att resonera. Fallen är valda eftersom personen ifråga har agerat utifrån vad den har ansett varit rätt. Etiska dilemman är ett komplext fenomen där det inte alltid finns rätt eller fel sätt att resonera. Individen har möjlighet att agera utifrån vad den anser är etiskt rätt att göra. Eftersom vad som är etiskt rätt kan varierar från person till person har tre teorier valts ut. Etiska synsätt har valt ut för att försöka ge en tolkning till hur revisorer ser på en specifik situation. Moralutvecklingsteorin har valts ut för att undersöka om nivån på revisorns moral kan påverka hur revisorn resonerar kring etiska dilemma. Den Nyinstitutionella teorin har valts för att kunna erbjuda en tolkning kring varför revisorer resonerar på ett specifikt sätt.

31