Objektiva lagtolkningsmetoder

Inledning

Begreppet röja definieras inte i offentlighets- och sekretesslagen. Att rakt av läsa lydelsen i 3 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen tillfredsställer inte uppsatsens delsyfte att utröna innebörden av röja i sekretesslagstiftningen. Vid de objektiva tolkningslärorna påstås lagen vara klokare än lagstiftaren och huvudsyftet är att klargöra den objektiva, språkliga lydelsen. I det följande tillämpas bokstavstolkning, systematisk lagtolkning och objektiv teleologisk lagtolkningsmetod för att tyda lagtexten.¹¹⁰

Bokstavstolkning

En självklar utgångspunkt vid en rättsutredning är att utgå från rekvisitet i sig. Syftet är då att utröna rekvisitets språkliga innebörd och vad som kan utläsas av ordalydelsen som sådan.¹¹¹ Detta kan kallas för bokstavstolkning vilket är en form av objektiv tolkning.

109 Samuelsson & Melander s. 115. 110 Peczenik SvJT 1974 s. 374 f. 111 Samuelsson & Melander s. 118.

26

Svenska akademiens ordlista liknar röja med ”avslöja, förråda, visa, lägga i dagen”.112

Jag bedömer att det verkar förutsättas viss grad av exponering av en sekretessreglerad uppgift för att ett röjande ska vara för handen. Svensk ordbok beskriver röja som ”göra (hemlighet) känd ofta genom oförsiktigt beteende”.113 ”Göra (hemlighet) känd” förutsätter antingen att uppgiften omgående blir känd, alternativt intas en mer avvaktande ställning där det räcker att uppgiften blir känd framöver. Oavsett läser jag citatet som att det krävs att uppgiften faktiskt är känd i något skede. Vad menas då med känd? Svenska akademiens ordlista definierar känd som ”allmänt bekant, omtalad”.114 Svensk ordbok beskriver känd på följande tre sätt: ”som många känner till om person el. företeelse”, ”vars värde är bekant” eller ”som har direkta kunskaper om ngt mest om faktiska geografiska förhållanden”.115

Var landar bokstavstolkningen beträffande innebörden av röja? Jag anser att en visserligen relativt allmänt formulerad slutsats är att röja förutsätter viss kunskap om en sekretessreglerad uppgift hos annan. Tolkningsresultatet är således att röja ska läsas med en begränsad innebörd. För att få nytta av slutsatsen bör den emellertid preciseras ytterligare, men det blir närmast ett spekulativt moment. En bokstavstolkning är sällan ensamt tillräcklig för att lösa ett fall som verkligen är oklart, utan vanligtvis utgör tolkningen av ordalydelsen endast en ingång för en fortsatt rättslig analys.¹¹⁶ Jag bedömer därför att bokstavstolkningen har mött sina gränser och inte bidrar till ytterligare klargöranden för tolkningen av röja.

Systematisk tolkning

Vid en systematisk tolkning beaktas bland annat lagens disposition eller definitioner av begrepp. Motivet är att en bestämmelse anses villkorad av att den ingår i ett större systematiskt sammanhang. Tolkningen ser till den rättsliga kontext som är relevant att beakta för uppgiften, med andra ord bestämmelsen, i fråga.¹¹⁷ 2 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen reglerar vem som ska iaktta sekretess. Genom bestämmelsen uppställs gränser för vem som sekretessen gäller och därmed definieras ett sekretessområde som omfattar myndigheter och viss personkrets som kopplas till denna.118 Det är bara inom dessa gränser som sekretessen gäller. Som tidigare har nämnts benämner jag detta sekretesskretsen. I min mening medför en systematisk tolkning av röjande att en

112 https://svenska.se/saol/?sok=r%C3%B6ja&pz=4 hämtad 2020-06-01. 113https://svenska.se/so/?sok=r%C3%B6ja&pz=4 hämtad 2020-06-01. 114 https://svenska.se/saol/?id=1651551&pz=7 hämtad 2020-06-01. 115 https://svenska.se/so/?id=28674&pz=7 hämtad 2020-06-01. 116 Samuelsson & Melander s. 119.

117 Samuelsson & Melander s. 123 och s. 125. 118 Prop. 1979/89:2 Del A s. 124.

27

sekretessreglerad uppgift röjs så fort som den passerar den uppställda gränsen som kan utläsas av 2 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen, med andra ord när uppgiften lämnar sekretesskretsen. Det centrala blir därför huruvida den sekretessreglerade uppgiften endast finns hos sekretesskretsen. Röjande sker därmed när sekretesskretsen inte längre har vad jag benämner ”exklusiv kontroll” över den sekretessreglerade uppgiften. Den här tolkningen av röja lägger fokus på den överförande parten varför det saknar relevans huruvida den sekretessreglerade uppgiften faktiskt når annan. Tolkningsresultatet är således att röjandebegreppet ska ges en vidsträckt innebörd. Objektiv teleologisk tolkning

Det är möjligt att ha regelns ändamål som utgångspunkt för tolkningen. En objektiv teleologisk tolkning fäster avseende vid hur lagen tillämpas utifrån bestämmelsens ändamål. En sådan tolkning kan användas för att utröna innebörden av en bestämmelse utifrån lagens funktion i samhället. Först måste ändamålet för den aktuella bestämmelsen fastställas. För att upprätthålla rättssäkerhet är det angeläget att konstruera ett ändamål som har viss förankring i lagtexten.¹¹⁹ Offentlighets- och sekretesslagen syftar till att ge ledning och genomslag för balansen mellan offentlighet och sekretess. Jag finner två sätt att resonera. För att uppnå en transparent och tillförlitlig analys bör båda tankegångarna utredas närmare. Det första resonemanget har tyngdpunkt i insynsintressets centrala ställning i svensk rätt, medan det andra fokuserar på sekretessens genomslag.

Det första resonemanget är att innebörden av röja speglar den betydelsefulla ställning som offentlighetsprincipen har i svensk rätt. Offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen och sekretess bör beaktas som ett undantag. Resonemanget blir därför att röja ska tolkas begränsat så att uppgifter i största möjliga mån inte anses röjda. Det bör därför ställas vissa, kanske till och med höga, krav för att ett röjande ska föreligga. Ett exempel skulle vara att det utöver en överföring från sekretesskretsen krävs att en mottagare exponeras för uppgiften på visst sätt för att den sekretessreglerade uppgiften ska anses röjd. Resonemanget har brister avseende situationen som är för handen i uppsatsen. I den förevarande situationen sker överföringen av sekretessreglerade uppgifter till en extern part på myndighetens eget initiativ. Vid ett sådant tillgängliggörande är det snarare allmänhetens förtroende för att sekretessreglerade uppgifter förvaltas på ett sätt som värnar om integriteten, än den generellt sett viktiga ställning som offentlighetsprincipen har avseende allmänhetens insyn i offentlig verksamhet, som bör beaktas. Detta resonemang, som har utgångspunkt i

28

offentlighetsprincipens generellt sett centrala ställning i svensk rätt, bör därmed tillmätas begränsad vikt.

Ovanstående kritik leder till det andra resonemanget. Offentlighet är visserligen eftersträvansvärt, men om lagstiftaren har beslutat att sekretessreglera vissa uppgifter bör sekretessen erkännas fullt ut. Tvärtemot det förra resonemanget ställs här istället låga krav för att uppnå ett röjande. Motiveringen är att ju lättare det är att uppnå ett röjande, desto starkare genomslag får sekretessen. Dessutom skapas samtidigt en tydlig gränsdragning avseende röja vilket är fördelaktigt ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Ett exempel på röja enligt det här resonemanget skulle vara att en överföring från sekretesskretsen, oberoende av exponering av uppgiften hos en mottagare, är tillräckligt för att uppgiften ska vara röjd. Den vidsträckta inställningen beträffande innebörden av röja gör att lagstiftarens beslut att sekretessreglera vissa uppgifter får ett tydligt genomslag. Ansvaret för vilka uppgifter som ska vara sekretessreglerade och eventuella undantag från sekretessen lämnas därmed till lagstiftaren.

Slutsats om innebörden av röja utifrån de objektiva lagtolkningsmetoderna

I det följande sammanfattas de slutsatser som kan dras om innebörden av röja utifrån de objektiva tolkningsmetoderna. Bokstavstolkningen gav en begränsad tolkning av röja. Innebörden av röja enligt den tolkningen är att det förutsätts viss kunskap om den sekretessreglerade uppgiften hos annan för att den ska anses röjd. Formuleringen är emellertid vag, vilket medför problem vid en tillämpning av sekretessdefinitionen. Jag bedömer därför att den tolkningsmetoden inte kan ge ytterligare vägledning för förståelsen av röja. Den systematiska tolkningsmetoden landade i slutsatsen att ett röjande sker när sekretesskretsen i 2 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen inte längre har vad jag benämner exklusiv kontroll över den sekretessreglerade uppgiften. Det är bara den överförande parten som beaktas och det saknar relevans huruvida någon annan exponeras för uppgiften. Det var således ett vidsträckt tolkningsresultat. Slutligen tillämpades en objektiv teleologisk metod med två skilda resonemang. Jag väljer att bortse från det första resonemanget och lyfter istället den senare slutsatsen som jag bedömer mer välgrundad. Slutsatsen blev där att det bör ställas låga krav för att uppnå ett röjande. Den vidsträckta inställningen avseende röja gör att lagstiftarens beslut att sekretessreglera vissa uppgifter respekteras på ett tillfredsställande sätt.

Den systematiska tolkningen och objektiva teleologiska tolkningen överensstämmer med varandra då en vidsträckt tolkning av innebörden av röja förespråkas. Dessa tolkningar har både välgrundade resonemang och ger en tydlig slutsats. Röjandebegreppet enligt den objektiva tolkningen är därmed att den överförande

29

parten ska vara i fokus. Det räcker att sekretesskretsen i 2 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen förlorar sin exklusiva kontroll över en sekretessreglerad uppgift för att uppgiften ska anses röjd. De objektiva tolkningsmetoderna ger därmed en vidsträckt syn på innebörden av röja.