Offentlig diplomati, varumärket Sverige och kulturell

I dokument Översyn av myndighetsstrukturen för Sverige-, handels- och investeringsfrämjande (sidor 118-123)

10.2.1 Offentlig diplomati

Den offentliga diplomati som består i att arbeta med Sverigebilden i utlandet är ett långsiktigt arbete som i huvudsak bedrivs av utrikesrepresentationen och Svenska institutet. Det avtryck som dessa offentliga aktörer kan göra i Sverigebilden är en delmängd i allt det som skapar en Sverigebild. Vad människor i andra länder har för bild av Sverige påverkas av en mängd faktorer men den offentliga diplomatin syftar till att ge en så bred och rättvisande och modern bild av Sverige som möjligt.

Den kommunikativa plattformen utgör grunden för detta arbete och används av de myndigheter som arbetar med främjande inklusive utlandsmyndigheter. Den andra delen av offentlig diplomati är mer politisk och kortsiktig till sin natur. Den används med fördel när regeringen har politiska mål, till exempel vid hanteringen av kriser som påverkar bilden av Sverige.

UD-utredningen beskriver offentlig diplomati som ”en stats arbete med att kommunicera direkt med (och påverka) det civila samhället (befolkning, media, intresseorganisationer, universitet, företag, etc.) i andra länder… Det handlar både om att bygga upp goda relationer och om att förmedla viktiga strategiska budskap.

Den offentliga diplomati som ett land bedriver har samma mål som den utrikespolitik som bedrivs genom officiella kanaler”102.

UD-utredningen konstaterar att det är lättare att vinna gehör om goda relationer redan finns med civila samhällen, varför offentlig diplomati också handlar om att bygga sådana relationer och om att löpande förmedla en intresseväckande, modern och relevant bild av sitt land. När en diplomatisk eller medial kris uppstår är det viktigt att ha en strategiskt upparbetad positiv bild

102 SOU 2011:21 ”En utrikesförvaltning i världsklass”, sid. 146.

Sverigefrämjandet Ds 2011:29

118

av sitt land att falla tillbaka på och en bra beredskap att ta sig an att försvara den. Utredningen exemplifierar med hur Danmark till följd av den så kallade ”Muhammed-krisen” såg sig nödd att börja bedriva offentlig diplomati på ett sätt som man dittills inte gjort.

10.2.2 Varumärket Sverige

Sverigebilden, eller Varumärket Sverige, lägger en grund för det övriga främjandet. Den bild som andra har av Sverige påverkar våra chanser att vinna deras investeringar, upphandlingskontrakt, turistresor, konferensresor, stöd till svenska kandidaturer eller svenska förslag i FN, EU och andra internationella organisationer med mera.

Svenska institutet beskriver ”nation branding” som varumärkesprofilering av ett land på samma sätt som man bygger upp ett varumärke för en vara. Det handlar om ”det sätt på vilket en organisation kommunicerar, särskiljer och symboliserar sig själv gentemot omvärlden”103. Svenska institutet påpekar att ett land inte enbart kan ses som ett varumärke, men att Sverigebilden har ett tydligt värde. ”Den finns med i ett oändligt antal beslut som fattas varje dag runt om i världen, inom många olika områden där Sverige på något sätt är en aktör. Allt svenskt värderas i förhållande till den övergripande bilden av landet, som då antingen hjälper eller stjälper svenska erbjudanden. Det är därför av stor vikt att kännedomen är stor liksom vår internationella goodwill, samt att vi har starka relationer med omvärlden inom många områden”104. Det kan noteras att Sverige tenderar att rankas påfallande högt i internationella undersökningar av olika länders varumärke105.

Globaliseringsrådet betonar vikten av en positiv Sverigebild för möjligheten att attrahera turister, investeringar och

103 Svenska institutets hemsida, underrubriken ”Varumärket Sverige”.

104 Svenska institutets hemsida, underrubrikerna ”Offentlig diplomati” och ”Nation Branding”.

105 I Anholt Nation Brands Index för 2010 rankas Sverige som nummer tio av totalt femtio länder.

Ds 2011:29 Sverigefrämjandet

talangfulla personer. Samtidigt anförs det att en Sverigebild som marknadsförs med skattemedel inte bör ha någon ideologisk prägel utan vara brett förankrad i det svenska samhället106.

10.2.3 Kulturell diplomati

Svenska institutet beskriver den kulturella diplomatin som ett naturligt och effektivt inslag i den offentliga diplomatin. ”Det kan vara att få (målgrupperna) att börja studera i Sverige, läsa svenska, ta del av svensk kultur, resa till Sverige, handla svenskt, sympatisera med svenska värderingar, samarbeta med svenska organisationer inom olika områden liksom det kan vara att öka kunskapen om och respekten för demokrati och mänskliga rättigheter…”107. Kulturella relationer anses också bygga engagemang och förtroende mellan folk från olika kulturer genom utbytet av idéer och kunskap. I både UD:s och Svenska institutets verksamhet med Sverigebilden utgör stödet till utbyte inom de kulturella och kreativa näringarna en central del, till exempel filmfestivaler, turnerande utställningar, konserter med mera. Dessa näringar bedöms ha särskilt stort genomslag i den breda massan i andra länder varför kännedom om svensk design, musik, mode, film med mera är en viktig kanal för turismfrämjandet.

10.2.4 Synergier och motsättningar mellan begreppen Både UD-utredningen och Svenska institutet ser stora synergier mellan de tre olika begreppen. Det påpekas även att de flesta andra länder samorganiserar den offentliga diplomatin med uppdraget att föra ut en positiv bild av det egna landet. UD-utredningen påpekar dock även att den offentliga diplomatin är

106 Ds 2009:21 ”Bortom krisen – om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin”, sid. 93.

107 Svenska institutets hemsida, underrubriken ”Kulturell diplomati”.

Sverigefrämjandet Ds 2011:29

120

intimt förknippad med utrikespolitiken, varför UD föreslås öka det strategiska arbetet med den. Det kontrasterar med Globaliseringsrådets förslag att inte marknadsföra en ideologiskt präglad Sverigebild.

Gränsen för vilken information om Sverige som är politiskt neutral är inte alltid lätt att dra. Att i Sverigefrämjandet berätta om den svenska synen på miljöhänsyn och klimatvänliga lösningar är knappast kontroversiellt. Men när den svenska omställningen beskrivs är det svårt att undvika kärnkraftens roll och utbyggnaden av älvarna som är mer omdebatterade.

Den offentliga diplomatins syfte är att verka för de utrikespolitiska intressen som regering och riksdag definierar.

Skillnaden mot den traditionella utrikespolitiken består inte i budskapet utan i målgruppen, det vill säga allmänheten i andra länder snarare än deras regeringar. Budskapen kan inte begränsas till de ideologiskt okontroversiella. Ofta är de samstämmiga med en god Sverigebild i utlandet, men inte alltid. Den svenska synen på palestiniernas rättigheter på de ockuperade områdena i Västbanken och Gaza påverkar till exempel Sverigebilden i Israel negativt. Och när Sverige försvarar rätten till abort i katolska länder, eller dissidenter i olika diktaturer, kan det gå ut över Sverigebilden i dessa länder. Åtskilliga fler exempel skulle kunna nämnas.

Den offentliga diplomatin måste också vara flexibel och anpassningsbar i samband med mediekriser. Behovet av att informera om svenska förhållanden på ett visst område kan uppstå snabbt, och möjligheten att korrigera felaktigheter kan försvinna lika fort. Det globala mediebruset väntar inte på den som begär betänketid. I det läget kan knappast någon aktör agera snabbare och effektivare än UD och dess ambassader.

Den kulturella diplomatin kan knappast kallas ideologisk, men den Sverigebild som projiceras genom svensk film och svenska detektivromaner bidrar heller inte nödvändigtvis enbart till en positiv bild av Sverige och svenskarna. Syftet är att visa upp det bästa från den kreativa kulturella miljön i Sverige.

Målgruppen är ofta kulturlivet i andra länder. Ett exempel är

Ds 2011:29 Sverigefrämjandet

Ingmar Bergman, vars storhet i internationella filmkretsar är oomtvistlig. Hans filmer förknippas i hög grad med osentimentala porträtt av människors relationer och konflikter.

Samtidigt som de givit uppmärksamhet åt Sverige som ett kulturland har filmerna också bidragit till en bild av svenskarna som ett svårmodigt och självmordsbenäget folk. Denna ännu starka bild försöker man i andra delar av Sverige- och turismfrämjandet tvätta bort.

Ett annat exempel rör svensk populärmusik, som har haft stora framgångar internationellt. Denna musik har lättare att nå fram till de breda folklagren i andra länder, även om kultureliten inte alltid är lika imponerad. Men det är inte helt lätt att förklara vari det unikt svenska ligger i Abbas klassiska poplåtar, eller i svenska låtskrivares musik när den spelas in i Kalifornien av amerikanska bolag och framförs på engelska av amerikanska megastjärnor. Kanske är det unika att svenska popmusiker, artister, deckarförfattare och andra är ovanligt skickliga i att skapa verk som går hem i den globala och anglosaxiskt präglade populärkulturen?

Figur 10.1 Sverigefrämjandets tre delar

Offentlig diplomati

Varumärket Sverige

Kulturell diplomati

Sverigefrämjandet Ds 2011:29

122

Resonemanget ovan understryker vikten av ett strategiskt angreppssätt på arbetet med Sverigebilden och den offentliga diplomatin. Även om de båda samverkar så har de också delvis olika syften. Den roll som Svenska institutet spelar inom särskilt den offentliga diplomatin torde därför behöva en tydlig styrning från huvudmannen. Vid snabba insatser som uppstår vid plötsliga kriser bör UD vara den naturliga aktören. Det bör övervägas att inrätta en ”krismekanism”, där UD snabbt kan inkalla både Svenska institutet och andra relevanta departement och myndigheter. Sammansättningen torde variera från fall till fall beroende av frågans natur. Rutiner bör finnas för arbetsfördelningen mellan de olika spelarna. Svenska institutets regleringsbrev bör formuleras så att deltagande på kort varsel i en sådan krismekanism möjliggörs.

Arbetet med varumärket Sverige och den kulturella diplomatin kan sägas vara ett mer långsiktigt arbete. Den lägger grunden för den mer utrikespolitiskt präglade offentliga diplomatin. Den grunden är sedan en tillgång när en kris uppstår som påverkar landets namn och rykte. Ett varumärke liknas ibland med ett bankkonto; man måste hela tiden göra insättningar för rätt vad det är kommer det ett stort uttag.

Denna mindre politiska delen av Svenska institutets verksamhet kräver mindre flexibilitet och kan därför som tidigare styras genom regleringsbrev och myndighetsdialog.

10.3 Sverigebildens betydelse i exportfrämjandet

I dokument Översyn av myndighetsstrukturen för Sverige-, handels- och investeringsfrämjande (sidor 118-123)