10.8 Det offentligas styrande roll
10.8.6 Offentlig upphandling
Eftersom det allmänna enligt svensk grundlag ska främja en hållbar utveckling255 ska offentlig upphandling inte enbart ses som ett styrmedel utan det är också en skyldighet för det offentliga att i sin verksamhet agera miljömässigt ansvarsfullt. Den svenska offentliga sektorn köper varje år varor, tjänster och entreprenader för cirka 650 miljarder kronor.256 Det är ungefär 17 procent av vårt lands BNP257. Utsläppen från offentlig konsumtion uppgår till 12 miljoner ton CO2ekv (2016)258. Utsläppen sker både inom Sverige och utanför landets gränser.
De områden som har störst klimatpåverkan är bygg- och anläggningsentreprenader, tjänster som omfattar drift av verksamheter och fastigheter, transporter samt livsmedel.259260 Som beskrivs i avsnitt 10.2, har offentlig upphandling en viktig roll att spela i innovationssammanhang, främst i steget ut på marknaden.
Det finns sedan 2016 en nationell upphandlingsstrategi261 och det pågår arbete och utredningar för offentlig upphandling som styrmedel. Upphandlingsmyndigheten som bildades 2015 tillhandahåller hjälp och stöd för offentliga upphandlare. En uppgift är att främja innovativa lösningar inom upphandling.
Offentlig upphandling lyfts som ett viktigt verktyg i flera av de färdplaner som tagits fram branschvis under Fossilfritt Sverige, främst inom bygg- och
anläggningsbranschen och dess underleverantörer.
Strategiskt viktiga områden
Regeringen och myndigheterna kan göra mycket för att underlätta för offentliga aktörer att göra bra upphandlingar. Nedan är några särskilt viktiga områden:
255 Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform. 1 kap 2 § 256 https://www.verksamt.se/driva/offentlig-upphandling
257 Upphandlingsmyndigheten (2017), Statistik om offentlig upphandling 2017, Rapport 2017:5 258 Naturvårdsverket (2018), Fördjupad analys av svensk klimatstatistik 2018, Rapport 6848
259 https://www.upphandlingsmyndigheten.se/hallbarhet/energi-och-klimat/strategiskt-inkopsarbete-for-
minskad-klimatpaverkan/
260 I tjänster som ingår i skolverksamhet, boenden, behandlingshem och äldreboenden ingår bl.a.
livsmedel och uppvärmning av fastigheter (Upphandlingsmyndigheten) https://www.upphandlingsmyndigheten.se/verktyg/statistik-om-offentlig- upphandling/miljospendanalys/metod-och-material/
• Uppmana statliga myndigheter, kommuner och regioner att följa Trafikverkets rutiner vid upphandling av större byggnadsprojekt262. Trafikverket är den största beställaren i anläggningsbranschen och myndighetens erfarenhet och arbetssätt kan fungera som inspiration och riktmärke för andra myndigheter.
• Undanröja hinder för offentliga aktörer att ställa krav på återanvändning och materialåtervinning vid offentliga inköp.
• Som ett komplement och stöd till Upphandlingsmyndighetens
kriteriearbete fortsätta att stötta initiativ till beställarnätverk för att främja innovationer och utveckla bra miljömässiga lösningar, främst inom områden som efterfrågas av kommuner och landsting och där
Upphandlingsmyndigheten inte har tagit fram kriterier eller inte hunnit uppdatera befintliga kriterier. Beställarnätverkens arbete kan då utgöra underlag till Upphandlingsmyndighetens fortsatta arbete.
• Ställa krav på myndigheternas upphandlingar genom att i Förordningen om miljöledning i statliga myndigheter 13§ förtydliga att myndigheten ska miljöanpassa sina upphandlingar ur ett livscykelperspektiv. I den
uppdaterade miljöledningsstandarden ISO 14001:2015 har livscykelanalys fått en mer framträdande roll. Enligt regeringens nationella
upphandlingsstrategi bör miljöhänsyn och livscykelanalysperspektivet beaktas i upphandlingens olika faser. För att myndigheterna ska kunna genomföra detta på ett effektivt sätt måste data om livscykelanalys vara lättillgängligt och arbetet vara enkelt att följa upp. Genom arbete inom EU och UNEP finns nu goda möjligheter att ställa krav på miljöprestanda utifrån parametrarna i miljövarudeklarationen i offentliga upphandlingar. • Miljömålsrådet har under det senaste året diskuterat miljökrav i
upphandling och avrop som ett viktigt instrument för att nå miljömålen. Att Upphandlingsmyndigheten under 2018 har blivit ledamot i Miljömålsrådet stärker möjligheten att arbeta systematiskt med denna frågan. Det är även viktigt att Kammarkollegiet får ett tydligare uppdrag att prioritera
miljökrav i de statliga ramavtalen.
262 https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/energi-och-klimat/energi-
11 Utsläppssektorernas hinder
och utvecklingsområden
Sveriges territoriella utsläpp, som rapporteras till FN och EU, kan delas in i utsläpp som omfattas av EU ETS och utsläpp som omfattas av EU:s
ansvarsfördelningsförordning263 (Effort Sharing Regulation – ESR), även kallat den icke-handlande sektorn. Sveriges etappmål för 2030 och 2040 omfattar endast utsläpp i den icke-handlande sektorn.
I detta kapitel beskrivs vilka möjligheter i form av återstående åtgärdspotential som finns för respektive utsläppssektor uppdelat på handlande och icke handlande sektor. Hinder för omställningen beskrivs tillsammans med strategiskt viktiga områden där styrningen kan behöva justeras för att adressera dessa hinder. Alla delar av samhället behöver involveras för att klimatomställningen ska lyckas. Trots behovet av ett brett perspektiv, finns det skäl att peka ut industrins och transporternas utsläpp som särskilt stora utmaningar för Sveriges del. Industrin och transportsektorn står tillsammans för två tredjedelar av de svenska utsläppen av växthusgaser. Åtgärdspotentialen till minskade utsläpp är stora i båda sektorerna, men scenarierna med dagens styrmedel visar på betydande utsläppsgap för att nå målen.
MINSKA INDUSTRINS UTSLÄPP TILL NÄRA NOLL
80 procent av industrins utsläpp, som utgör en tredjedel av Sveriges territoriella utsläpp, kommer från basindustrin, dvs. ett fåtal punktkällor med utsläpp främst från järn– och stålindustrin, cementindustrin och raffinaderier. Det finns teoretisk potential att halvera basindustrins utsläpp med effektivisering inom befintliga processer, men den faktiska potentialen är sannolikt lägre, mellan 15-30 procent. För att nå utsläppsmålet till 2045 krävs utveckling och storskalig användning av ny teknik.
Ny teknik – forskning och utveckling, demonstration och introduktion
• Det finns behov av statligt stöd och riskdelning i hela innovationskedjan för att främja investeringar i utveckling av nödvändig transformativ teknik och därpå följande storskalig marknadsintroduktion.
Ett skärpt EU ETS skapar trovärdig prissignal och förutsättning för ny teknik • EU:s utsläppsmål och utsläppstaket i EUss system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) behöver skärpas. Det minskar utsläppen och utgör en trovärdig signal om att utsläppspriset på kort och lång sikt gör ny fossilfri teknik lönsam.
KRAFTIGT MINSKA TRANSPORTERNAS UTSLÄPP TILL 2030 OCH LÅNGSIKTIGT
Växthusgasutsläppen från Sveriges inrikes transporter ska minska med 70 procent mellan 2010 och 2030. Samtidigt pekar prognoserna på fortsatt stora ökningar av gods- och persontransporter. För att realisera potentialerna för utsläppsminskning i linje med målet, krävs åtgärder inom tre områden.
Energieffektiva och fossilfria fordon
• Ambitionsnivån för koldioxidkraven på EU-nivå för nya fordon (tunga och lätta) har stor betydelse för utbudet och effektiviseringstakten och behöver kompletteras av nationell styrning som påverkar fordonsvalet.
• Utbyggnadstakten för laddinfrastruktur behöver öka för att inte bli ett hinder för ett ökat användande av elfordon. Insatser från staten krävs för att understödja hemmaladdning vid flerbostadshus, laddinfrastruktur för täckning i hela landet samt laddning av lastbilar.
Förnybara drivmedel
• Målet till 2030 för reduktionsplikten för bensin och diesel bör slås fast så tidigt som möjligt, tillsammans med en tydlig bana för hur reduktionen ska utvecklas fram till dess.
Transporteffektivt samhälle
• Förutsättningarna för att gå, cykla och resa kollektivt behöver förbättras. • Godstransporterna i landet kan effektiviseras genom en större andel av godset transporteras på järnväg och med sjöfart, samtidigt som förutsättningarna för intermodala transportlösningar förbättras.
• Energi- och utrymmeseffektiva transportsätt behöver ges prioritet i befintligt transportsystem och samhällsplaneringen bli mer transporteffektivt genom täthet och närhet.
• Infrastrukturplaneringen behöver förändras mot målstyrning där tillgängligheten utvecklas inom ramen för klimatmålet och i linje med andra transportpolitiska hänsynsmål i stället för styrt utifrån prognoser om fortsatt vägtrafiktillväxt.