Den officiella statistikens kvalitet

I dokument Regeringens proposition 2013/14:7 (sidor 8-11)

4   Ändringar i lagen om den officiella statistiken

4.1   Den officiella statistikens kvalitet

Regeringens förslag: De viktigaste kvalitetskraven som ställs på den officiella statistiken ska framgå av lagen (2001:99) om den officiella statistiken. Kraven ska utgå från Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik och bestå av kvalitetskriterierna relevans, noggrannhet, aktualitet, punktlighet, till-gänglighet, jämförbarhet och samstämmighet.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna, bl.a.

Brottsförebyggande rådet och Vetenskapsrådet, tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Domstolsverket instämmer i bedömningen att kraven på statistiken bör införas i tillämplig författning. Enligt

Prop. 2013/14:7

9 myndigheten bör dock övervägas om, som utredningen föreslagit,

verk-ligen samma krav ska ställas på samtliga statistikansvariga myndigheter.

Statskontoret är tveksamt till att införa lagreglerade kvalitetskrav, men anser däremot att Statistiska centralbyrån (SCB) behöver formulera tydligare mål för sitt kvalitetsarbete.

Skälen för regeringens förslag

Vilka kvalitetskrav ställs i dag på den officiella statistiken?

De krav på statistikens kvalitet som finns i lagen (2001:99) om den officiella statistiken och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken är relativt knapphändiga och allmänt hållna. Enligt 3 § lagen om den officiella statistiken ska statistiken vara objektiv och allmänt tillgänglig. Vidare anges i 13 § förordningen om den officiella statistiken att statistiken ska dokumenteras och kvalitetsdeklareras. I vissa av-seenden anges mer detaljerade krav och rekommendationer i föreskrifter från SCB och riktlinjer från Rådet för den officiella statistiken. Därtill spelar rättsutvecklingen inom EU en ökande roll för det svenska statistiksystemet, bl.a. för kvalitetskraven.

Statistikkvalitet ses i huvudsak inte som något absolut begrepp inom systemet för den officiella statistiken, vilket också avspeglar den rådande synen internationellt. De kvalitetskriterier som tillämpas avser till stor del förhållanden som användaren från fall till fall får bedöma med hänsyn till de krav som gäller. Kvalitetssynen är alltså användar-orienterad och kvaliteten avser alla egenskaper hos en viss statistik som har betydelse för hur väl den tillfredsställer användarens informations-behov och förväntningar. Kvalitetsbegreppet för officiell statistik har, som det uttrycks i riktlinjer från Rådet för den officiella statistiken, fem huvudkomponenter:

1. innehåll: vad statistiken beskriver med avseende på t.ex. objekt och variabler,

2. tillförlitlighet: osäkerhetskällor och deras effekter på statistiken, 3. aktualitet: tidsaspekter som spelar roll för hur väl statistiken

beskriver nuläget,

4. jämförbarhet och samanvändbarhet: möjligheter till jämförelser över tiden och mellan grupper, respektive till att använda statistiken tillsammans med annan statistik, samt

5. tillgänglighet och förståelighet: statistikens fysiska tillgänglighet och dess begriplighet.

Utöver dessa fem huvudkomponenter finns även underkomponenter.

Därtill finns även andra faktorer av betydelse, som mer gäller produktionsprocessen än slutprodukten. Hit hör t.ex. sekretessregler och hur hänsyn tas till uppgiftslämnare.

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik (i fortsättningen kallad EU:s statistikförordning) anges övergripande utgångspunkter för den europeiska statistikens kvalitet.

Följande sju kvalitetskriterier ska enligt förordningen tillämpas vid framtagandet av den europeiska statistiken:

1. relevans: mått på i hur hög grad statistiken tillgodoser användarnas nuvarande och potentiella behov,

Prop. 2013/14:7

10

2. noggrannhet: grad av överensstämmelse mellan skattningarna och de okända sanna värdena,

3. aktualitet: perioden mellan den tidpunkt då de statistiska upp-gifterna finns tillgängliga och den händelse eller företeelse som de beskriver,

4. punktlighet: den tid som förflyter mellan det datum uppgifterna görs tillgängliga och det datum som de skulle ha lämnats,

5. tillgänglighet och tydlighet: de villkor och sätt på vilka användarna kan få tillgång till, använda och tolka uppgifter,

6. jämförbarhet: mätning av effekten av skillnader i de statistiska begrepp, mätverktyg och mätförfaranden som använts, när statistik från olika geografiska områden eller sektorsområden eller från olika tidsperioder jämförs, samt

7. samstämmighet: mått på i vilken utsträckning uppgifterna med tillförlitlighet kan kombineras på olika sätt och för olika ändamål.

Även riktlinjerna för europeisk statistik (European Statistics Code of Practice) är av betydelse i sammanhanget. Riktlinjerna bygger på 15 principer som omfattar den institutionella miljön, processerna för statistikframställning och de statistiska produkterna. För varje princip finns ett antal indikatorer som används för att bedöma hur principen tillämpas.

En analys som gjordes år 2010 av Rådet för den officiella statistiken visade att det finns en åtminstone 85-procentig överensstämmelse mellan dagens svenska kvalitetskriterier och EU:s ursprungliga Code of Practice (se rådets promemoria Europeisk uppförandekod avseende statistik – en jämförelse med tillräcklig kvalitet).

Vilken kvalitet håller den svenska statistiken?

Utredningen har bedömt att den officiella statistiken generellt sett håller en hög kvalitet. Den kvalitetssyn som tillämpas i systemet för den officiella statistiken är, som ovan anförts, i hög grad användarorienterad.

I sammanhanget bör framhållas att en användares åsikt om vad som är god kvalitet givetvis påverkas av såväl den subjektiva bedömnings-grunden, t.ex. hur kritiskt lagd användaren är, som vad man lägger i begreppet kvalitet. Vidare kan en användares bedömning av statistikens kvalitet även påverkas av hur heltäckande statistiken är.

I en europeisk jämförelse ligger SCB och det svenska statistiksystemet långt framme i bl.a. kvalitetshänseende. Det visade bl.a. en s.k. peer-review som genomfördes bland de europeiska statistikmyndigheterna 2007 (Peer review on the implementation of the European Statistics Code of Practice; utvärderingen finns tillgänglig på www.

ec.europa.eu/eurostat).

Regeringen anser att den användarorienterade kvalitetssyn som används i den officiella statistiken är ändamålsenlig och att arbetet med att förbättra kvaliteten i den officiella statistiken bör fortsätta. Det handlar dock framför allt om att göra ett i grunden väl fungerande system bättre.

En åtgärd som kan förbättra den officiella statistiken är ett tydlig-görande av de kvalitetskrav som ställs på statistiken. Regeringen delar

Prop. 2013/14:7

11 utredningens bedömning att kraven bör formuleras med utgångspunkt i

de kvalitetskriterier som finns i EU:s statistikförordning. Regeringen anser också, till skillnad från Domstolsverket, att kraven bör gälla samtliga statistikansvariga myndigheter och att de bör införas i lagen om den officiella statistiken. Att införa kraven i lag har ett viktigt signal-värde. De krav som i dag ställs på statistikframställning överensstämmer vidare i huvudsak med de som utredningen föreslagit. I lagen bör mot denna bakgrund anges att den officiella statistiken ska utvecklas, framställas och spridas på grundval av enhetliga standarder och harmoniserade metoder, samt att följande kvalitetskriterier ska tillämpas:

relevans, noggrannhet, aktualitet, punktlighet, tillgänglighet och tydlig-het, jämförbarhet samt samstämmighet.

I dokument Regeringens proposition 2013/14:7 (sidor 8-11)