7. Resultat
7.4. Olika anpassningar under momentet dans
Här tas det upp vad lärarna gör för anpassningar under själva momentet dans. Alla lärare utom Moa nämner att de anpassar sig efter de behov som de ser att eleverna behöver. Moa säger istället att hon kör samma anpassning på de klasser där en anpassning behöver genomföras och menar att det är det enda som behövts för att lyckas få godkänt på eleverna. Anna besvarar frågan om anpassningarna planeras innan eller under lektionen:
”När man vet om det som nu, jag vet om att jag kommer ha den här utmaningen om några veckor med en elev så har jag ju då en plan i förväg … sen är det ju en del som talar om i förväg också att detta och detta tycker inte jag om eller detta har jag lite bekymmer med och då gör man ju självklart i förväg en anpassning.”
Om en elev inte riktigt hänger med under en lektion i början av momentet dans menar Anna att hon i så fall får planera en anpassning utifrån elevens behov inför nästa lektion och resten av momentet.
7.4.1. Anpassning av undervisningsinnehållet
Nedan presenteras de anpassningar som sker under momentet dans och där innehållet är det som blivit anpassat.
Börja på en låg nivå
Lucas vill samla upp alla elever i början av momentet dans: ”Från början ser jag till att anpassa lektionerna till en nivå där alla kan vara med. Anpassningarna kan se lite olika ut beroende på vilken nivå klassen ligger på … men det viktigaste för mig är att alla elever ska kunna vara med”. Lucas förklarar att eleverna får under första lektionen hitta takten i musiken som en början. Under lektionen utgår Lucas från att alla ska ha lyckats genomföra det han gått igenom innan han går vidare till nästa sak. Lucas stegrar sedan upp lektionsinnehållet med att öva klassiska danssteg och sedan enklare danser under 7:an för att slutligen låta eleverna göra en egen dans i 9:an. Detta är även något som även Anna och Stina gör men benämner det inte som en anpassning, de börjar i 7:an med taktövningar, olika musikstilar, olika rörelseplan och enklare danser. Anna menar att eleverna ofta blir positivt överraskade av dansen då de kommer i 7:an.
17 Dansspel
När Per får frågan om hur han gör för att få med sig alla på lektionen under sjuan och åttan svarar han
”Då brukar vi köra det här Just Dance. Det brukar ju vara uppskattat, och så får de vara med och bestämma vilka låtar vi ska ha, så man inte bara har en färdig lista. Det brukar vi köra i slutet på lektionerna. Men det är ju både och. Där får man med vissa elever som inte har varit med annars i undervisningen och en del tycker det är jättejobbigt att dansa, det blir ju lite fritt. Då är det ju tvärt om en del som inte vill vara med på det men då har de varit med på det andra.”
Lucas ägnar ganska tidigt en hel lektion åt att dansa till tv-spel. ”Vi varierar mellan dansspelet Just Dance och Dance Central då de behandlar lite olika dansstilar … jag upplever att den här lektionen bidrar till att elever som annars inte visat något intresse för dans kan börja tycka att det är lite roligt ändå.”
Gruppass
Lucas brukar även försöka behandla gruppass som finns på gym:
”det är något som eleverna uppskattar. Eleverna gillar att köra step eller en variant av Body Combat och ibland kan de även gilla att köra gympa. Det är flera elever som tycker att detta är mycket roligare än att dansa och detta är ju också ett sätt att se hur eleverna kan anpassa sina rörelser i takt.”
Lucas förklarar att han ser en skillnad i motivationen hos eleverna beroende på om eleverna ska dansa traditionella danser eller om de ska genomföra ett gruppass.
Religiösa skäl
Stina och Anna tar båda upp problemet med elever som av religiösa skäl inte vill vara med och dansa.
Stina klargör:
” Jag hade ju en elev som av religiösa skäl tyckte att han inte behövde vara med på dans, men då kom vi överens om att då fick han sätta ihop ett träningsprogram, alltså styrkeövningar och göra dem i takt till musiken. För det var ju också en grej. Sen körde jag lite uppvärmning och så gjorde jag lite att man skulle hoppa krysshopp och så såg jag ju om man kunde göra det och om man kunde göra det i takt. Då får jag ju ändå ett hum om och så gjorde jag lite olika stegkombinationer. Och då var det ju ändå inte dans men det var ju ändå rörelse i takt till musik med kombination. Och sen fick han ju då göra eget program med styrka och köra till musik och göra i takt till musik.”
Anna står inför denna utmaning för tillfället och förklarar:
”Jag har ju en elev som har de här religiösa skälen nu och där har jag börjat kolla lite grann på hur jag, eftersom jag vet om det, ska göra. Och sittande dans, alltså där de sitter och dansar och gör olika, för när du sitter kan du ju göra takt eller man kan ju se hur de klarar av att röra sig i takt och rytm så det är ju sånna anpassningar man gör. Man tittar på andra typer av dans.”
7.4.2. Anpassning av undervisningsform
Nedan presenteras de anpassningar som sker under momentet dans och där undervisningsformen är det som blivit anpassat.
Gruppuppgift
Fyra av mina fem intervjuade lärare låter eleverna i årskurs 9 konstruera en egen dans. Det är bara Moa som inte har det upplägget. Under de här veckorna får eleverna jobba i grupper där läraren mest finns som stöd. Per är den enda läraren som nämnde att han planerar grupperna på ett sätt som gör att de flesta uppnår ett godkänt betyg:
18
”Om det är nu att de jobbar med egna danser då försöker man ju sätta ihop dem kanske med elever som, framförallt tjejer, starka tjejer kan ju vara bra för sådana elever för det är ju oftast de här som inte vill vara med är ju oftare killar. Om man då har sett att de känner sig tryggare med vissa så försöker man kanske styra grupperna så att de försöker vara med elever som man vet att dom samarbetar bra med.”
Mindre grupper
Både Anna och Lucas har arbetat med mindre grupper. Anna hade några elever som hade det lite kämpigt i momentet dans. Hon berättar:
”för samtidigt ville de inte utmärka sig allt för tydligt heller för det är ju ändå ganska utpekande sådär. Men då minns jag att jag fick köra några gånger extra, om det var två stycken, så att då släppte jag iväg de andra kanske 5 min tidigare någon gång och så fick de stanna kvar. Jag hade som tur för de hade varit lite sjuka så jag kunde säga att vi behöver köra lite extra med de som varit sjuka och borta och då nötte vi några gånger bara de två och jag och då där vi hade nött några gånger så fick de ändå så pass mycket trygghet så att de grejade ju ett betyg tack vare att de fick vara i lite mindre grupp och öva. Så att då nådde man som fram till de och de flamsade inte bort så mycket. De var som tvungen att skärpa till sig och försöka.”
Lucas använder sig också av små grupper, han använder det i de klasser han upplever inte känner sig så bekväma inom momentet dans.
”Jag delar ofta in dem i halvklass, men om det krävs så blir det ibland mindre grupper än så. Ibland delar jag upp dem efter kön och ibland efter kompisgäng, lite det jag tror får dem att våga bjuda på sig själv mest. Sen får en grupp dansa med mig medan de andra får ägna sig åt något som inte kräver min uppmärksamhet på samma sätt. Jag brukar till exempel kombinera dansen med att eleverna får konstruera och genomföra ett styrkeprogram eller orientera. De elever som blir kvar med mig upplever jag som tryggare än när vi arbetar i helklass. Det finns även de elever som vågar bjuda på sig själv mer när de får vara i de här mindre grupperna.”
Flera av lärarna anser att det finns elever som presterar bättre under momentet dans om de får vara i mindre grupper.
19