Olycksstatistik

I dokument 1. Riskbild inom MRF:s verksamhetsområde (sidor 2-11)

2. Olycksanalys

2.1. Olycksstatistik

Om inget annat anges är statistiken hämtad från IDA som är Myndigheten för samhällsskydd

Exempelvis kan inte statistik över antalet larm för ”trafikolycka” användas för att dra några slutsatser om en säkerhetsåtgärd såsom cirkulationsplatser. En cirkulationsplats medför oftast en ökning av antalet kollisioner jämfört med en trafikljuskorsning, vilket skulle öka antalet larm för ”trafikolycka”. Men hastigheten vid kollisionen är oftast lägre vilket medför att konsekvensen av en olycka minskar med en sådan säkerhetsåtgärd.

Ytterligare en faktor som påverkar antalet larm är räddningsindex, det vill säga hur ett SOS-samtal ska bedömas och vilka styrkor som ska larmas för vissa givna händelser. En förändring i räddningsindex kan innebära att antalet larm förändras markant, även om antalet olyckor inte har ändrats.

2.1.1. Allmänt

I figur 2 redovisas sådana larm som faktiskt är eller skulle kunna vara en olycka som skulle kunna föranleda en räddningsinsats enligt LSO. Händelsetyper som uppenbarligen inte är olyckor som skulle kunna föranleda en räddningsinsats enligt LSO redovisas därför inte i figuren. Ett sådant exempel är ”Automatlarm, ej brand/gas”, som är den händelsetypen med flest antal larm men eftersom det är konstaterat ej brand/gas är sådana larm ointressanta för olycksanalysen.

Figur 2. Fördelning av antalet larm per särskilt utvalda händelsetyper i Medelpads räddningstjänstförbund under 2007-2010.

Från figur 2 kan man utläsa att trafikolyckor har varit den vanligaste händelsetypen de två senaste åren. Man kan även se att ”brand ej i byggnad” har minskat kraftigt från 2007. I

”brand ej i byggnad” ingår vegetationsbränder, skogsbränder men även containerbränder och liknande som kan bero på anlagda bränder. Därför är det intressant att göra en mer fördjupad analys till varför ”brand ej i byggnad” har minskat stadigt under de senaste åren.

Händelsetypen ”brand i byggnad” ligger stadigt mellan 150-200 bränder per år i förbunds-området. Händelsetypen ”annan olycka” ligger högre än ”utsläpp av farligt ämne”, ”nödställd

person” och ”drunkning”. Analyserar man vilka typer av olyckor som ingår i ”annan olycka”

är den största delen ”sanering vägbana”, vilket är en olycksform som i stort sett endast påverkar miljön.

Händelsetypen ”i väntan på ambulans”, IVPA, är inte en olyckstyp som medför en

räddningsinsats enligt LSO, utan det sker istället via avtal. Därför görs ingen fördjupad analys av IVPA-larmen i denna olycksanalys.

Följande händelsetyper analyseras fördjupat i avsnitt 2.1.2-2.1.6:

 Brand i byggnad

 Brand ej i byggnad

 Trafikolycka

 Utsläpp av farligt ämne

 Drunkning

2.1.2. Brand i byggnad

I figur 3 visas en jämförelse mellan antalet larm ”brand i byggnad” per 1000 invånare i MRF, i hela Västernorrlands län samt totalt i hela landet. Där kan man se att Västernorrlands län har fler larm ”brand i byggnad” per 1000 invånare än i övriga landet. Detsamma gäller för vårt eget förbund, som ligger strax över snittet i landet, förutom 2010 då förbundet till och med hade högre än snittet i länet.

Brand i byggnad per 1000 invånare

0,0

2007 2008 2009 2010

År [-]

Antal [st/1000 innare]

MRF Länet Riket

Figur 3. Antal larm ”brand i byggnad” per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under åren 2007-2010.

Brand i bostad

Figur 4 visar nationell statistik över räddningstjänstens insatser till byggnadsbränder under 2000-2010. Där kan man utläsa att bostadsbränder är den vanligaste typen av brand i

byggnad, med cirka tre gånger fler bränder per år än för den näst största byggnadstypen som är allmän byggnad. Statistik bekräftar även att bostadsbränder är den vanligaste

branddödsorsaken. Vad gäller miljö- och egendomsskador till följd av brand är det inte säkert att bostadsbränder har den största påverkan. Där kan möjligtvis industribränder ha en stor påverkan. Detta måste man i så fall analysera vidare.

Figur 4. Nationell statistik över räddningstjänstens insatser till byggnadsbränder 2000-2010. Källa: MSB, Räddningstjänstens insatser.

I figur 5 redovisas antalet larm för brand i bostad per 1000 invånare i Sundsvall och andra jämförbara kommuner under åren 2007-2010. Kommuner att jämföra med har valts ut utifrån SKL:s kommungruppsindelning, där Sundsvalls kommun ingår i kommungruppen ”större städer”. Därefter har jämförbara kommuner valts ut utifrån geografisk placering,

klimatförhållanden, förekomst av industrier samt några referenskommuner med andra förutsättningar.

Från figur 5 kan man se att Sundsvall har högt antal brand i bostad per 1000 invånare i jämförelse med övriga storstadskommuner. 2010 har man högst antal av alla redovisade kommuner i figuren. Vad detta beror på är i nuläget oklart och detta måste man analysera ytterligare framöver. Vid jämförelse mellan åren måste man beakta antalet händelser per år som ligger i storleksordningen 20 upp till 120 händelser för de största städerna. Naturlig variation kan därför ge intrycket att det skett en stor förändring, utan att förändringen behöver vara statistiskt fastställd.

Brand i bostad per 1000 invånare

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 0,90 1,00

2007 2008 2009 2010

År [-]

Antal [st/1000 innare] SundsvallGävle

Jönköping Norrköping Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Östersund

Figur 5. Antal larm ”brand i bostad” per 1000 invånare i Sundsvall och andra jämförbara kommuner under åren 2007-2010.

2.1.3. Brand ej i byggnad

Som redan nämnts minskar antalet larm ”brand ej i byggnad” stadigt under perioden

2007-2010. Jämför man MRF:s larmstatistik per 1000 invånare med Västernorrlands län samt hela landet, vilket visas i figur 6, kan man se att MRF och länet låg högre än snittet i landet under 2007. Under 2008 och framåt har dock antalet larm i MRF och i länet minskat till en ungefärlig nivå med övriga landet.

En möjlig orsak till att antalet larm ”brand ej i byggnad” har minskat under åren kan vara att förbundet har varit relativt förskonade från skogsbränder under de senaste åren. Det skulle även kunna bero på att antalet anlagda bränder har minskat, som en följd av räddnings-tjänstens utbildning av skolungdomar. Därför redovisas även statistik över antalet larm där brandorsaken är angiven till ”anlagd med uppsåt” samt ”barns lek med eld” i figur 7

respektive figur 8. Där kan man se att från 2008 har båda dessa brandorsaker minskat stadigt, vilket skulle kunna tyda på att det förebyggande arbetet inom detta område har en effekt.

Brand ej i byggnad per 1000 invånare

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0

2007 2008 2009 2010

År [-]

Antal [st/1000 innare]

MRF Länet Riket

Figur 6. Antal larm ”brand ej i byggnad” per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under åren 2007-2010.

Brand ej i byggnad, anlagd med uppsåt, per 1000 invånare

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60

2007 2008 2009 2010

År [-]

Antal [st/1000 innare]

MRF Länet Riket

Figur 7. Antalet larm ”brand ej i byggnad”, med angiven brandorsak ”anlagd med uppsåt” per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under åren 2007-2010.

Brand ej i byggnad, barns lek med eld, per 1000 invånare

2007 2008 2009 2010

År [-]

Antal [st/1000 innare]

MRF Länet Riket

Figur 8. Antalet larm ”brand ej i byggnad”, med angiven brandorsak ”barns lek med eld” per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under åren 2007-2010.

2.1.4. Trafikolycka

I figur 9 kan man jämföra MRF:s larmstatistik per 1000 invånare med Västernorrlands län samt hela landet. Där ligger vi ungefär lika över alla fyra åren med snittet i Västernorrlands län, medan man inte kan säga om vi ligger över eller under snittet i hela landet.

Trafikolycka per 1000 invånare

0,0

2007 2008 2009 2010

År [-]

Antal [st/1000 innare]

MRF Länet Riket

2.1.5. Utsläpp av farligt ämne

För denna larmtyp är det relativt få händelser, vilket medför att det kan se ut som att det är stora skillnader över åren. Figur 10 visar dock att MRF har haft relativt få utsläpp av farligt ämne per 1000 invånare i jämförelse med snittet i Västernorrlands län och hela landet.

Utsläpp av farligt ämne per 1000 invånare

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 0,35 0,40

2007 2008 2009 2010

År [-]

Antal [st/1000 innare]

MRF Länet Riket

Figur 10. Antalet larm ”utsläpp av farligt ämne” per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under 2007-2010.

2.1.6. Drunkning

Antalet drunkningslarm är endast ett fåtal per år och relativt konstant antal över åren

2007-2010. Figur 11 visar att MRF har fler drunkningslarm per 1000 invånare än snittet i hela landet. Detta skulle kunna förklaras av att förbundet både har närhet till havet, stora älvar och åar samtidigt som vi vintertid har sjöar där drunkning kan ske på grund av dåliga isar. Tittar man på antalet omkomna till följd av drunkning i hela landet fördelat över året, se figur 12, kan man se att flest drunkningar sker under sommarmånaderna juni, juli och augusti.

Observera dock att figur 12 redovisar antalet omkomna till följd av drunkning, medan övriga figurer i avsnittet redovisar antalet drunkningslarm. Det vill säga att alla larm inte behöver innebära att personen drunknar, samtidigt som en person kan drunkna även om inte

räddningstjänsten blivit larmad.

Drunkning per 1000 invånare

0,00 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,10

2007 2008 2009 2010

År [-]

Antal [st/1000 innare]

MRF Länet Riket

Figur 11. Antalet larm ”drunkning” per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under 2007-2010.

Omkomna genom drunkning i Sverige

0 5 10 15 20 25 30

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Månad [-]

Antal [st] 2007

2008 2009 2010

Figur 12. Omkomna genom drunkning i Sverige under 2007-2010. Källa: Svenska Livräddningssällskapet (2011).

I dokument 1. Riskbild inom MRF:s verksamhetsområde (sidor 2-11)

relaterade dokument