verksamhetsstyrnings-litteraturen om hur en mångfald av styrteknologier uppstår i en organisation.
Den verksamhetsstyrningslitteratur som har studerat en mångfald av
styrtek-nologier i organisationer har gjort detta utifrån olika perspektiv och
fråges-tällningar och oftast utifrån andra frågesfråges-tällningar än hur en mångfald av
styrteknologier uppstår i organisationer. Syftet med avsnittet är att presentera
hur studier som behandlades i litteraturgenomgången har identifierats. Som
tidigare nämnts (i kapitel 2) finns det i verksamhetsstyrningslitteraturen ingen
redan systematiserad eller etablerad verksamhetsstyrningsforskning om hur en
mångfald av styrteknologier uppstår att utgå från. Följaktligen har det krävts
ett eget analytiskt arbete för att identifiera en verksamhetsstyrningsdomän
som behandlar hur en mångfald av styrteknologier uppstår (jfr Alvesson och
Sandberg, 2020). Detta avsnitt innehåller en redogörelse för hur den
verksam-hetsstyrningslitteratur som tematiserades i kapitel 2 identifierades.
Den inledande sökningen efter verksamhetsstyrningslitteratur avgränsades till
några tidskrifter: Accounting, Organizations and Society; Critical
Perspec-tives on Accounting; Management Accounting Research; Accounting,
Auditing and Accountability Journal och Qualitative Research in Accounting
and Management. Motiven för att inledningsvis fokusera på dessa tidskrifter
var att göra omfattningen av verksamhetsstyrningsstudier hanterbar och för att
dessa tidskrifter ger en första uppsättning av verksamhetsstyrningslitteratur att
tematisera. Jag identifierade också studier från andra tidskrifter som
exempelvis Contemporary Accounting Research. Jag återkommer senare i
texten till när och varför jag tog in verksamhetsstyrningslitteratur från andra
tidskrifter än de inledande fem.
Med utgångspunkt i de fem tidskrifterna ovan började jag med att läsa titlarna
och nyckelorden för varje artikel publicerad i varje utgåva och nummer från
omkring 1990 till 2019. Tidsperioderna baseras på när de fem inledande
tid-skrifterna grundades, med undantag för Accounting, Organizations and
Soci-ety, där jag började med 1990 för att avgränsa
verksamhetsstyrningslitteratu-ren. Däremot har jag inte ignorerat vad som skrevs innan 1990. I ambitionen
att organisera verksamhetsstyrningslitteraturen begränsade jag min läsning till
den nämnda tidsperioden för att kunna avgränsa och därmed överblicka en
viss del av verksamhetstyrningslitteraturen. De studier som valdes ut har haft
management accounting, management control, control eller liknande begrepp
(till exempel surveillance och steering) som nyckelord eller i titeln. I varje
volym har studier om verksamhetsstyrning med kvalitativ metod valts ut. De
studier som hade ett situationsanpassat (contingency) perspektiv och
kvanti-tativa studier har sorterats bort. De studier som var av intresse sparades som
PDF och sorterades baserat på tidskrift. Efter genomgången av tidskrifterna
inkluderades cirka 400 artiklar om verksamhetsstyrning i en första sortering.
I den andra sorteringen av verksamhetsstyrningslitteraturen har två
huvudsak-liga urvalsgrunder använts. I den första sorteringen exkluderades studier av
enskilda styrteknologier, såsom studier som på olika sätt fokuserar på
prestationsmätningssystem (Arnaboldi och Azzone, 2010; Power, 2015) eller
budget (Preston, Cooper och Coombs, 1992; Ezzamel, Robson och Stapleton,
2012). Sorteringen innebär att verksamhetsstyrningslitteratur som studerar
kombinationer av styrteknologier har varit av intresse (t.ex. Alvesson och
59
Kärreman, 2004; Ahrens, 2018; Cooper, Ezzamel och Robson, 2019), bland
annat studier om en mångfald av styrteknologier som har intresserat sig för
introduceringen av nya styrteknologier och styrkoncept som adderas till
existerande, såsom Lean (Tillema och van der Steen, 2015) eller Knowledge
Management System (Brivot och Gendron, 2011). Dessa studier är exempel
på verksamhetsstyrning som innefattar kombinationer av styrteknologier.
Den andra sorteringen skedde också mot bakgrund av den kontext inom vilken
verksamhetsstyrning har studerats, det vill säga verksamhetsstyrningslitteratur
som har studerat olika styrteknologier i organisationer har inkluderats, vilket
överensstämmer med min empiriska studie. Däremot har jag exkluderat vissa
studier om verksamhetsstyrning i mellanorganisatoriska sammanhang, till
exempel verksamhetsstyrning i ”inter-firm”-relationer (van der
Meer-Kooistra och Vosselman, 2006) och ”public-private partnership” (Broadbent
och Laughlin, 2003). Det är således studier inom ramen för en viss typ av
mellanorganisatorisk kontext som har exkluderats.
På så sätt har två steg genererat den andra sorteringen av
verksam-hetsstyrningslitteraturen. Det ena är ett domänteoretiskt intresse som handlar
om variationen av styrteknologier. Det andra är ett empiriskt argument som
handlar om studier av verksamhetsstyrning i en avgränsad organisation, likt
den studie jag har genomfört. Detta ger en verksamhetstyrningsdomän som i
vid bemärkelse inkluderar studier om kombinationer av verksamhetsstyrning
i organisationer. I figur 4.1 illustreras de två stegen (pilarna i figuren visar de
steg som har tagits).
Figur 4.1. Det andra steget i sortering av verksamhetsstyrningslitteratur.
Efter de två stegen för att avgränsa verksamhetsstyrningsdomänen har
ytterligare verksamhetsstyrningslitteratur från andra tidskrifter än de
inle-dande fem inkluderats. Detta skedde först med en genomgång av studier som
refererade till den verksamhetsstyrningslitteratur som jag hade som bas.
Verksamhetsstyr-ningslitteratur Studerar enskilda styrteknologier Studerar kombi-nationer av styr-teknologier Inom organisat-ioner Mellan organi-sationer
Därigenom identifierade jag ytterligare studier som behandlar en mångfald av
styrteknologier. Verksamhetsstyrningslitteratur identifierades också i
refe-renslistan hos de studier som fanns med i de fem tidskrifter som jag hade utgått
från. Efter att ha läst sammanfattningen i dessa studier och eventuellt
inledning och slutsatser inkluderades eller exkluderades studien i den bas av
verksamhetsstyrningslitteratur som jag hade. På så sätt identifierades
ytterligare studier som inte fanns med i den verksamhetsstyrningslitteratur
som jag hade identifierat i de fem inledande tidskrifterna.
Därefter har en tredje sortering gjorts. I detta steg övergick
litteraturge-nomgången från en ambition att genomföra en strukturerad och systematisk
litteraturgenomgång (Massaro, Dumay och Guthrie, 2016) till en tematisk
an-sats (se Levay, Jönsson och Huzzard, 2020; också inspirerat av Czarniawska,
2014). Skiftet i ansats innebar att studier som implicit eller explicit behandlar
hur en mångfald av styrteknologier uppstår identifierades. Skiftet i ansats
innebar att studierna lästes och kategoriserades in i antingen hur en mångfald
av styrteknologier uppstår/skapas eller vad en mångfald av styrteknologier
skapar. Sedan sorterades litteraturen baserat på olika gemensamma drag i
argumentationen om hur en mångfald av styrteknologier uppstår. Därigenom
utvecklades ett par teman. Den analys av verksamhetsstyrningslitterturen som
presenterades i föregående kapitel betraktar jag som en tematisk analys,
eftersom den bygger på en tanke om att identifiera argumentet i
verksam-hetsstyrningslitteraturen genom att betrakta litteraturen som ett mysterium
(Levay, Jönsson och Huzzard, 2020). Ett mysterium i den bemärkelsen att vår
förståelse av ett fenomen behöver lyftas fram och också plockas isär mot
bakgrund av den frågeställning som ställs (Alvesson och Kärreman, 2011).
Syftet med den tematiska analysen var nämligen, i likhet med vad Levay,
Jönsson och Huzzard (2020, s. 3) skriver, att ”[…] provide an illustrative
survey structured around various themes that address the question […]” och
med ambitionen att problematisera verksamhetsstyrningslitteraturen.
Urvalet av studier genom de olika steg som jag har tagit i avsikt att identifiera
och analysera verksamhetsstyrning är sammanfattningsvis baserat på följande
utgångspunkter: (i) studier av verksamhetsstyrning publicerade i fem
tid-skrifter från 1988 eller 1990 och framåt; (ii) studier som behandlar en
mångfald av styrteknologier i organisationer, varvid jag har identifierat studier
från andra tidskrifter än de fem ursprungliga tidskrifterna, baserat på hur
studier blir refererade till och hur studier refererar till andra studier samt (iii)
en tematisk analys av studier om hur en mångfald av styrteknologier uppstår.
61
I tabell 4.1 presenteras en kvantitativ sammanställning av antalet studier som
inkluderas i de olika stegen.
Tidskrifter Antal stu-dier (första sortering) Antal stu-dier (andra sortering) Antal stu-dier (tredje sortering) Tidsperiod Accounting, Auditing and Accountability Journal (AAAJ) 93 8 1 1988–2019 Accounting, Organi-zations and Society (AOS) 103 15 6 1990–2019 Critical Perspectives on Accounting (CPA) 57 5 3 1991–2019 Management Accounting Research (MAR) 144 19 7 1990–2019 Qualitative Research in Accounting and Management (QRAM) 53 10 4 2006–2019
Andra tidskrifter (t.ex. Contemporary Ac-counting Research, Organization Studies, European Accounting Review) E/T 18 10 E/T Totalt 450 75 31 E/T
Tabell 4.1. Översikt över verksamhetsstyrningslitteratur i ett antal tidskrifter.
Litteraturgenomgången gör inte anspråk på att ge en full överblick över
verksamhetsstyrningslitteraturen. Urvalet av studier är självklart selektivt och
genomgången är selektiv i bemärkelsen att det finns en möjlighet att jag har
missat studier, därför att de kanske har belyst liknande fenomen som jag
ämnar göra men använder en annan begreppsapparat. I sammanställningen
ovan finns det därför en risk att vissa studier kan ha exkluderats när de skulle
inkluderats och tvärtom. Översikten ger däremot ett underlag att utgå från och
arbeta med.
In document
Kim Eriksson
(Page 73-78)