Omfördelning inom gruppen pensionärer

Prop. 2018/19:134

34

Tabell 6.1 Andel och förändring av andel med relativt låg ekonomisk standard år 2020

Procent

Ålder Ensamstående Sammanboende

Utan

reformen Med

reformen Differens Utan

reformen Med

reformen Differens

65–69 22,6 20,3 -2,4 4,8 4,6 -0,2

70–74 27,9 24,9 -3,0 5,4 5,1 -0,3

75–79 30,6 27,7 -3,0 6,3 5,9 -0,4

80–84 30,8 27,7 -3,1 7,4 6,8 -0,6

85–89 33,0 28,9 -4,1 10,0 8,9 -1,1

90–94 35,9 31,5 -4,5 12,4 10,9 -1,5

95+ 40,5 34,7 -5,8 16,6 14,1 -2,5

Anm. Nivån utan reformer är en framskrivning till år 2020 i Fasit-modellen.

Källa: Socialdepartementets beräkningar.

6.1.4 Omfördelning inom gruppen pensionärer med grundskydd till följd av förslagen

Regeringens förslag om ett förbättrat grundskydd syftar till att förbättra för den ekonomiskt sämst ställda gruppen av pensionärer i Sverige. Drygt 830 000 pensionärer beräknas få en ekonomisk standardförbättring till följd av de samlade förslagen. Ett stort antal av dessa pensionärer beräknas få en förbättrad ekonomi till följd av den generella höjningen i garanti-pensionen. Höjningen omfattar alla pensionärer som har garantipension.

Dessutom tillkommer nya personer som får en liten del garantipension när nivån höjs. Även om bara den ena individen i ett hushåll har garanti-pension får hela hushållet en ekonomisk standardförbättring till följd av höjningen, eftersom samma ekonomiska standard antas för samtliga hus-hållsmedlemmar. Fler väntas också få ett högre bostadstillägg när taket på bostadskostnaden höjs. Likaså gynnas vissa av att en mindre del av den inkomstgrundande pensionen tas upp i behovsprövningen av bostads-tillägget.

I regeringens förslag ingår även förändringar inom bostadstillägget som medför att ca 28 000 pensionärer beräknas få en lägre ekonomisk standard jämfört med i dag. Ett av dessa förslag innebär att bostadstillägget ska räknas av i snabbare takt för reduceringsinkomster över ett basbelopp, dvs.

med 62 procent i stället för 50 procent. Ett annat förslag som genererar förlorare är att 93 procent jämfört med tidigare 50 procent av den aktuella arbetsinkomsten ska ta tas upp i reduceringsinkomsten. Förlorare upp-kommer också till följd av förslaget att tjänstepensionen upp-kommer att räknas in i högre grad i reduceringsinkomsten, med 93 procent i stället för dagens 80 procent. För ett mindre antal personer som under en kortare period tagit ut en större andel tjänstepension och vars arbetsrelaterade pension (inkomst- och tjänstepension) i högre grad utgörs av tjänste-pension kommer den lägre vikten för inkomsttjänste-pensionen inte fullt ut att kompensera för den högre vikten för tjänstepensionen. Vid ett längre och

35 Prop. 2018/19:134 jämnare uttag av tjänstepensionen uppstår ingen grupp som får lägre

ekonomisk standard till följd av denna förändring.

Figur 6.5 visar antalet personer som får en förbättrad respektive för-sämrad ekonomisk standard bland pensionärer 65 år och äldre fördelat per inkomstgrupp (decil). Med förbättring och försämring avses här en höjd respektive sänkt ekonomisk standard med 10 kronor eller mer per månad till följd av förslagen. Av figuren framgår att det till stor del är de pensionärer som befinner sig i de lägre inkomstgrupperna som kommer att få en ekonomisk förbättring. Det förklaras av att pensionärer i de lägre inkomstgrupperna i högre grad tar del av grundskyddet och därför berörs av förslagen. Eftersom det är fler pensionärer med grundskydd i de lägre inkomstgrupperna kommer det också att vara fler som förlorar här jämfört med i de högre grupperna, som i mindre grad berörs av förändringarna.

Eftersom fler kvinnor än män tar del av grundskyddet kommer det också att vara fler kvinnor som påverkas både positivt och negativt av förslagen.

Figur 6.5 Antal personer med förbättrad respektive försämrad ekonomisk standard i olika decilgrupper i åldersgruppen 65 år och äldre år 2020

Antal

Källa: Socialdepartementets beräkningar.

Omkring en tredjedel av landets samtliga pensionärer 65 år och äldre kommer att få en förbättrad ekonomisk standard med upp till 200 kronor per månad och ca 8 procent med mer än 200 kronor per månad. För det stora flertalet pensionärer, ca 59 procent, innebär dock förslagen ingen förändring alls. Figur 6.6 visar förändringen fördelat på kvinnor och män.

Eftersom diagrammet avser ekonomisk standard kommer även personer som indirekt berörs via den person de bor med räknas som vinnare.

Exempelvis räknas en man som bor med en kvinna med garantipension som vinnare.

0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Decil

Kvinnor vinner>10 kr/mån Kvinnor förlorar<-10 kr/mån Män vinner>10 kr/mån Män förlorar<-10 kr/mån

Prop. 2018/19:134

36

Figur 6.6 Andel med olika förändringar i ekonomisk standard i åldersgruppen 65 år och äldre år 2020

Procent

Källa: Socialdepartementets beräkningar.

Effekter för hushåll med hemtjänst eller för personer med sjuk- och aktivitetsersättning

Förändringar i ekonomisk standard kan påverka enskildas eventuella avgifter för hemtjänst. Hemtjänstavgifter baseras på enskildas disponibla inkomst och kan således påverkas av förändringar av garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Som en följd av de förändringar som nu föreslås kommer det att uppstå hushåll där hela eller delar av inkomstökningen reduceras av en höjd hemtjänstavgift. Det finns också exempel på ett litet antal hushåll som kommer att få marginellt minskade inkomster till följd av att avgifterna höjs mer än vad inkomsterna ökar.

Sådana konsekvenser beror på att enskilda kommuners regelverk ser olika ut avseende nivåer på avgifterna samt avräkning av inkomst. Bestämmel-serna om kommunernas rätt att ta ut avgifter inom äldreomsorgen finns i socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL. Kommunen får enligt 8 kap. 2 § ta ut skäliga avgifter bl.a. för hemtjänst. Regeringen avser att följa denna fråga.

Utöver ålderspensionärer kan även personer med sjuk- och aktivitets-ersättning ha rätt till bostadstillägg. De förändringar som föreslås i denna proposition gäller dock endast bostadstillägg för ålderspensionärer. Det innebär att regelverken för bostadstillägg kommer att särskiljas ännu mer än vad som är fallet i dag. Eftersom bostadstillägg är en hushållsbaserad förmån kan även sammanboende till ålderspensionärer med bostadstillägg komma att påverkas ekonomiskt av de föreslagna förändringarna.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

-400 -400-0 0 0-200 200-400

400-Kronor/mån

Kvinnor Män

37 Prop. 2018/19:134