studier. Många globala studier fokuserar dock på enskilda indikatorer och
kan inte redogöra för alla olika samverkande utarmningsprocesser, som alla
påverkar biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Enligt uppgifter som
ofta citeras skulle 80 procent av all odlad mark vara utsatt för svår erosion,
liksom 10–20 procent av alla betesmarker. Dessa uppgifter är dock tveksamma,
mestadels gamla och svåra att verifiera. Det finns tillförlitlig statistik som
visar att omkring 75 procent av alla våtmarker har gått förlorade (figur 5.2).
Avskogningstakten är också väl känd (figur 5.3), men tillståndsförändringar
inom kvarvarande skogar är dåligt undersökta.
Figur 5.1 Utarmning av landekosystem, och dess effekter på biologisk mångfald och ekosystem- tjänster. Sammanställningen baseras på expertutlåtanden från 28 författare i IPBES-rapporten.
För varje cell i matrisen har minst tre experter bidragit med bedömningar (utom i celler markerade med asterisk, där bara två experter bidragit). Inom varje region bedömdes först tillstånd och trender för tre olika skötselsystem (mörkblå), jämfört med välskötta skötselsystem av motsvarande typ utan utarmning, inte med ett naturtillstånd. Därefter bedömdes tillstånd och trender för utarmning av landekosystem orsakad av fem olika direkta drivkrafter (ljusblå), jämfört med ett tänkt tillstånd utan dessa drivkrafter. Effekten på biologisk mångfald och ekosystemtjänster bedömdes separat, men redovisas som ett sammanslaget värde eftersom korrelationen var mycket stor. Trender i utarmning mellan 2005 och 2015 i de tre skötselsystemen, och orsakad av de fem drivkrafterna, visas genom pilarnas riktning. Tidsperioden 2005 till 2015 valdes för att spegla aktuella trender. För de tre skötselsystemen visar pilarnas tjocklek hur stor andel av landytan med skötselsystemet som utarmats, och för de fem drivkrafterna visar de hur stor andel av den totala landytan i regionen som utarmats. (Källa: Figur SPM 5 i IPBES-rapporten)
Box 5.1 De svenska miljökvalitetsmålen nås ej
Torbjörn Ebenhard
Sveriges 16 miljökvalitetsmål, och arbetet med att genomföra och följa upp dessa, är det övergripande redskapet för att motverka utarmning av landekosystem i Sverige. Målen är satta för att uppnås till år 2020. I dagsläget är det bara ett av målen som vi vet kommer att uppnås: Skyddande ozonskikt. Även målet Säker strålmiljö ser ut att nås. Inget av de övriga 14 miljökvalitetsmålen kommer att nås under 2020. Det innebär att det fortsatt finns utarmade ekosystem i Sverige.
För två av målen, Frisk luft och Bara naturlig försurning, är trenden positiv, och stora för- bättringar har åstadkommits, med bland annat minskat nedfall av försurande ämnen och minskat antal försurade sjöar och vattendrag. För sju av målen är läget oförändrat, eller blandat med både positiva och negativa trender för olika delar av målet. Hit hör till exempel målet Giftfri miljö, där vi ser att vissa miljögifter ökar medan andra minskar, beroende på både ökande produktion och konsumtion av kemikalier, och lyckade insatser för att begränsa utsläpp och halter. För målet Levande sjöar och vattendrag är läget oförändrat problematiskt. Alltför få sjöar och vattendrag har god ekologisk och kemisk status, på grund av fysisk påverkan, övergödning, försurning och miljögifter. Restaureringsbehovet är stort för sjöar och vattendrag.
Åtgärdsprogrammen inom havsmiljö- och vattenförvaltningen har åstadkommit förbättringar, men ännu har inte trenden blivit positiv för miljömålet Hav i balans samt levande kust
och skärgård. Övergödning, farliga ämnen, svaga fiskbestånd, marint skräp och främmande
arter är fortsatta utmaningar. Även målet Levande skogar går kräftgång. Fragmentering och förlust av livsmiljöer är ett fortsatt problem. Skydd av skogar med höga naturvärden, naturvårdande skötsel och förbättrad miljöhänsyn vid avverkning är viktiga insatser. För fem av miljökvalitetsmålen är utvecklingen negativ, trots genomförda åtgärder. Halterna av växthusgaser ökar, trots målet om Begränsad klimatpåverkan. För målet Myllrande
våtmarker är förändrad hydrologi, klimatförändringar, kvävenedfall och främmande arter
fortsatta hot mot naturvärden och ekosystemtjänster. Det finns ett behov av restaurering av våtmarker och större hänsyn vid mark- och vattenanvändning. För målet Ett rikt odlings
landskap saknar många arter och naturtyper gynnsam bevarandestatus, med negativa
trender, vilket beror på både intensifiering och nedläggning av jordbruk. För målet Stor
slagen fjällmiljö är de ökande kraven på att få nyttja fjällmiljöerna, ofta med konkurrerande
intressen, ett problem, tillsammans med klimatförändringar och minskad hävd. Även för målet Ett rikt växt och djurliv är trenden negativ. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem att utarmas. Större hänsyn behövs när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Styrmedel ges inte till- räckliga resurser eller tillämpas inte.
Källor:
Naturvårdsverket 2019. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019. Rapport 6865, Naturvårdsverket, Stockholm. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikatio- ner6400/978-91-620-6865-3.pdf?pid=24098
Naturvårdsverket 2020. Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2020 – Med fokus på statliga insatser. Rapport 6919, Naturvårdsverket, Stockholm. http://www.natur- vardsverket.se/Documents/publ-filer/6900/978-91-620-6919-3.pdf?pid=26466
Figur 5.2 Förlust av naturliga våtmarker i olika regioner sedan 1970. Våtmarker står, i förhållande
till deras totala yta, för en oproportionerlig stor andel av de viktigaste ekosystemtjänsterna, till exempel rening av sötvatten. Våtmarker är också viktiga för biologisk mångfald. Våtmarkernas status är här uttryckt som ett index som satts till värdet 1 år 1970 (WET, Wetland Extent Trends). (Källa: Figur SPM 14 i IPBES-rapporten)
Nordamerika: nordlig boreal skog
Eurasien: sydlig boreal
NATURLIG UTBREDNING AV SKOGSLANDSKAP INTAKTA SKOGSLANDSKAP ÅR 2013 FÖRLUST AV INTAKTA SKOGSLANDSKAP 2000–2013 REGIONGRÄNSER
och tempererad skog
Sydamerika: tropisk skog
Sydamerika: tempererad skog Nordamerika:
sydlig boreal och tempererad skog
Afrika
Eurasien: nordlig boreal skog
Sydostasien
Australien
Figur 5.3 Kvarvarande intakta skogslandskap år 2013, och deras minskning mellan 2000 och 2013. Intakta skogslandskap har här definierats som områden på minst 500 kvadratkilometer
som saknar tecken på mänsklig påverkan. Sådana skogar motsvarar idag 20 procent av den totala skogsarealen, och bara 12 procent av de intakta skogarna är områdesskyddade. Mellan år 2000 och 2013 förlorades 7,2 procent av de intakta skogarna. (Källa: Figur 4.27 i IPBES-rapporten)