4.2.1 De bolag som valt att ha revisor
När respondenterna ombads diskutera kring vad som låg bakom valet att ha en revisor svarade sex av respondenterna att de upplever en trygghet gentemot Skatteverket genom att ha en revisor som granskar bolagets redovisning en extra gång. Clara menar att “bolaget får en stämpel som gör att bolaget går förbi och slipper en granskning av Skatteverket eftersom de inte hinner kontrollera alla bolag utan väljer bort de bolag som redan är granskade” (Clara, personlig kommunikation, 29 april 2021). Även Cecilia uttrycker en känsla av trygghet då det gör att “man på så vis kan ha ryggen fri” (Cecilia, personlig kommunikation, 28 april 2021). Hon förklarar vidare att det känns tryggt att veta att det blir rätt direkt genom att ta en in en revisor, istället för att avstå revision och att felaktigheter upptäcks senare.
Fyra av respondenterna förklarar att revisorer kan vara behjälpliga vid svåra och komplicerade regler i olika situationer men även då nya regler tillkommer. Anna tar
exempelvis upp att det inom byggbranschen finns ett flertal komplicerade regler som bolaget måste förhålla sig till och det är därmed av stor vikt att ha en person som är kunnig och vet vad som gäller i dessa situationer, så att bolaget inte bryter mot några lagar. Även Anton tar upp att det är bra att anlita en revisor i de fall bolaget har ägare från ett annat land (se avsnitt
26
“4.3.1 Ägar- och andra förhållanden i bolag som har valt att ha revisor”), då dessa inte alltid är insatta i det svenska regelverket. Cecilia, vars bolag är under expansion i dagsläget, förklarar att det tillkommer flera nya regler vid en expansion som bolaget måste förhålla sig till vilket kräver att en kunnig person, såsom en revisor, hjälper till.
Det råder delade meningar hos respondenterna huruvida kostnaden för en revisor anses stor eller inte, men oavsett är nästintill alla överens om att kostnaden är väl värd den
kvalitetsstämpel som revisionen ger. Anna uttrycker det som att “den kostnad som revisionen innebär är enligt min mening inte så stor i förhållande till den nytta som den ger, alltså att bolaget får en kvalitetsstämpel efter att en revision har gjorts” (Anna, personlig
kommunikation, 27 april 2021). Clara tar även upp att bolaget uppvisar en bra image genom att använda sig av en revisor då det ses som seriöst, vilket är viktigt för bolagets rykte. Bo är den enda respondenten som anser att revisionen inte är värd den höga kostnad som den medför. Enligt Bo har bolaget revisor endast på grund av att myndigheterna i samhället tvingar företagen att ha det för att på så vis “mjölka ut alla egenföretagare på pengar” (Bo, personlig kommunikation, 28 april 2021). Respondenten anser därmed att den frivilliga revisionen egentligen inte är frivillig, varpå respondenten förklarar att den som inte använder sig av en revisor i slutänden kommer att straffas på ett eller annat sätt.
I Alexanders fall berodde valet av att genomgå revision delvis på att bolagets
redovisningsbyrå rekommenderat det. Bolaget har under ett flertal år inte genomgått en revision, men efter diskussion med sin externa redovisningsbyrå kom de fram till att det anses klokt att ha en revisor som “kastar ett extra öga på bolagets redovisning” (Alexander,
personlig kommunikation, 27 april 2021). Både Alexander och Birgitta förklarar att bolaget, genom att genomgå en revision, kan undvika felaktigheter då sådant kan upptäcks i tid och korrigeras så att alla uppgifter i redovisningen stämmer. Alexander menar att om dessa felaktigheter inte upptäcks i tid kan det leda till att bolaget får större oförutsedda kostnader senare, vilket kan undvikas genom att använda en revisor. Birgitta är inne på samma spår som Alexander och gör bedömningen att om revisorn kan kontrollera att bolaget gör rätt och på så vis inte “åker på en bot” (Birgitta, personlig kommunikation, 28 april 2021) eller andra kostnader på grund av felaktigheter som upptäcks, så undviker de andra oförutsedda kostnader som hade kunnat uppstå utan revisor. På så vis menar de båda att den kostnaden som en revision medför inte är så stor då bolaget annars hade kunnat få andra större oförutsedda kostnader.
27
Ytterligare något som Alexander grundar sitt val på är hans rättspatos, det vill säga att “det känns skönt för det egna samvetet gentemot samhället att veta att det är ordning och reda på allt i bolaget” (Alexander, personlig kommunikation, 27 april 2021). Detta är även något som Alicia upplever då hon anser att det är “mycket att hålla koll på när man driver bolag”
(Alicia, personlig kommunikation, 27 april 2021), det är därmed bra att ha en extern part som kontrollerar att allt gått rätt till för att det ska kännas bra för samvetet att det som görs är i enlighet med alla regler.
Två av respondenterna berättar att de har erfarenhet av att driva bolag sedan tidigare. I dessa bolag har en revisor anlitats och båda respondenterna har bra upplevelser av detta vilket gör att de ser vikten med revision i bolag. En av dessa respondenter, Birgitta, nämner att det således “föll sig naturligt att ha en revisor i detta bolag också” (Birgitta, personlig kommunikation, 28 april 2021). Tre andra respondenter menar att de använder sig av en revisor då det är ett invant beteende sedan innan lagändringen om frivillig revision trädde i kraft. Beatrice säger att “det lätt att fortsätta på samma spår som man alltid har gjort” (Beatrice, personlig kommunikation, 29 april 2021).
Fyra av respondenterna berättar att valet bland annat grundar sig i möjligheten att kunna bolla vissa frågor med revisorn då denne besitter en bred kunskap som respondenterna själva inte upplever att de har inom området. Beatrice berättar att det i hennes situation, där hennes respektive sköter bolagets redovisning, är givande att kunna bolla vissa frågor med en revisor då hennes respektive inte har någon utbildning inom området utan är självlärd.
En av respondenterna var lite osäker på hur det kom sig att de hade valt att genomgå revision i bolaget. Billy förklarar senare att han inte hade koll på att det var frivilligt för bolaget att genomgå revision eller avstå revision, han trodde att alla aktiebolag var tvungna att ha en revisor som granskar bolagets redovisning.
När respondenterna tillfrågades hur de ser på framtiden för bolaget var det fyra som berättade vad de arbetar med i dagsläget alternativt vad de har för planer framöver, vilket tydde på att dessa bolag håller på att expandera just nu eller har planer på att expandera under kommande år. Alicia berättar exempelvis att hon är positiv till vad framtiden har att erbjuda och tror att bolaget kommer att fortsätta växa under de kommande åren, varpå hon förklarar att det kan
28
innebära att bolaget kommer behöva ta nya banklån i samband med tillväxten. Nya banklån i samband med expansion var även något de tre andra respondenterna tog upp. På grund av företagsklimatet i Sverige, där samhället jobbar emot företagare, har Bo inga planer på att expandera verksamheten eller ta nya banklån. Fyra av respondenterna berättar även hur intressenter såsom kunder, leverantörer samt leasingbolag har haft en inverkan på deras val att genomgå revision. Vissa intressenter har krävt att bolaget ska ha haft en reviderad årsredovisning för att ett avtal mellan parterna ska slutas. Benjamin förklarar att utifrån kunders och leverantörers perspektiv är det viktigt att ett bolag har en revisor då det ger en extern kvalitetsstämpel på räkenskaperna, det vill säga ett kvalitetsintyg på att bolaget har en god ekonomi och att de kommer fortsätta finnas i framtiden.
4.2.2 De bolag som valt att inte ha revisor
Tre respondenter, Åshild, Åke och Åsmund, berättar att de har en revisor i sina respektive företag. Efter en extra kontroll på Retriver Business hemsida för de olika bolagen kunde det utläsas att företagen inte har en extern auktoriserad eller godkänd revisor. Deras
beskrivningar av en revisor liknar istället en redovisningskonsults arbetsuppgifter (se beskrivningen i stycket nedan samt avsnitt “5.1 Förväntningar på revisorn och dess revision”).
När respondenterna ombads förklara omständigheterna till varför de har valt att inte ha revisor började majoriteten resonera kring sin användning av en redovisningsbyrå. I samband med detta tar bland annat Åshild, Åke och Åsmund upp att de själva saknar den ekonomiska kunskapen som behövs för att kunna sköta företagets bokföring, deklarering och bokslut. Därför har de valt att delegera ut dessa uppgifter till en extern part. De flesta av
respondenterna som har valt att använda sig av en redovisningsbyrå lägger stor tillit till att det arbete som redovisningsbyrån utför åt dem blir korrekt. Åke säger bland annat att: “jag kan ju sova lugnt på natten, jag vet att allting sköts exakt efter lagen som det ska vara” (Åke,
personlig kommunikation, 27 april 2021). Ärling menar dessutom att han inte riktigt kan se nyttan med revision. Således upplever dessa respondenter inget behov av att ytterligare kontrollera byråns arbete. Örjan menar att använda sig av en redovisningsbyrå och en revisor som granskar dessa blir att ha både “hängslen och livrem” (Örjan, personlig kommunikation, 29 april 2021), och att det på så vis räcker med den ena eller andra. Två respondenter, Åsa och Åsbjörn, som använder sig av en redovisningsbyrå har dock valt att låta en
29
lekmannarevisor granska bolagets räkenskaper. Fyra respondenter, som dessutom har valt att använda sig av en redovisningsbyrå, valde att prata om skatterevision i samband med deras redogörelse för varför de har valt bort revisor. Ängla menar att hon inte upplever någon oro för att genomgå en skatterevision eftersom bolaget faktiskt har en redovisningsbyrå. De känner, som ovan beskrivet, en stor tilltro till att byrån sköter den ekonomiska biten korrekt. Åsa känner därutöver en extra stor trygghet i att ha både en redovisningsbyrå och en
lekmannarevisor om hon skulle bli föremål för en skatterevision.
Älva-Li är en av de respondenter som har valt att inte använda sig av en redovisningsbyrå och inte heller revisor. Anledningen är eftersom det bokföringssystem som hon använder är så pass avancerat där det mesta sköts automatiskt genom scanning. Älva-Li lägger stor tillit till detta system och “vet” att allting som går därigenom är korrekt således upplever hon inget behov av att någon ytterligare granskar det. Öjvind har ekonomisk erfarenhet och sköter bolagets ekonomiska delar själv. I och med att verksamheten är så pass liten och att han besitter ekonomisk erfarenhet upplever han att han har “full koll” och därför inte behöver kontrolleras av en utomstående part. I Ärnas bolag sköts bokföringen av en närstående, när det däremot är dags att upprätta ett bokslut tar den närstående hjälp av andra bekanta som har mer ekonomisk kunskap. Ärna upplever att den närstående och de bekanta besitter tillräckligt med erfarenhet för att hon ska kunna lita helt och fullt på dessa.
Vidare tog alla respondenter upp kostnadsfrågan på ett eller annat sätt. Nio aktiebolagsägare menar att kostnaden för att använda sig av en revisor i företaget är för stor och att detta är en av anledningarna till valet. Resterande fyra respondenter berättar istället att det inte är kostnaden i sig som är anledningen till valet, men att kostnaden för att använda sig av en redovisningsbyrå är mer värd än den kostnad som en revisor istället skulle belasta företaget med. Östen menar nämligen att redovisningsbyrån hjälper honom med skattemässiga avdrag vilket gör att han inte behöver betala andra “onödiga” avgifter, således väger kostnaden för redovisningsbyrån upp för de “minskade kostnader” (avdrag) han kan göra med deras hjälp.
Att diskutera ekonomiska frågor var även något som majoriteten av respondenterna valde att tala kring. Åke, Örjan och Ärna upplever att de kan bolla sådana frågor med sin
redovisningskonsult, men Ärling menar att han inte har fått den ekonomiska rådgivning som han förväntade sig av byrån och har i samband med detta börjat fundera på att ta in en revisor istället. Önder upplever också att redovisningsbyrån inte är fullt behjälplig med de
30
ekonomiska frågor han har, men han menar att det mesta han undrat över har han hittat svar på via Skatteverkets hemsida. Öjvind, som inte använder sig av en redovisningsbyrå, känner inget behov av att diskutera ekonomiska frågor eftersom han själv har stor ekonomisk erfarenhet. Älva-Li, som inte heller använder sig av en redovisningsbyrå, menar att hon diskuterar sina frågor med andra experter som är vänner till henne.
I och med att respondenterna ombads reflektera kring framtiden för bolaget tog majoriteten inte upp något som tydde på att verksamheten snart skulle expandera. Dessa respondenter, förutom Åke, pratade inte heller om några nya banklån. Fem av respondenterna talade dock om framtiden för bolaget på ett expansivt vis, men i och med den diskussionen nämnde ingen planer för att ta nya banklån. Ingen av dessa respondenter diskuterade kring vilken inverkan intressenter har på deras val av revisor. Ängla upplever att bolag kan uppfattas som mer “seriösa” gentemot sina intressenter om de använder sig av en revisor, detta har dock inte påverkat hennes val.