hälsopåverkan som svensk konsumtion orsakar i andra länder. Styrmedel och åtgärder måste utformas på ett sådant sätt att Sverige inte exporterar miljö- och hälsoproblem.
För att få en rättvis bild över hur situationen ser ut i dag krävs omfattande stu- dier. Kunskapsläget är inte komplett och ny forskning behövs för att bilden ska bli tydligare.
Sveriges bidrag till den globala miljöförstöringen
I Sverige liksom i många andra industrialiserade länder i västvärlden pågår en större förändring där viss inhemsk tillverkning upphör eller flyttar till andra länder, företrädesvis utvecklings- och tillväxtländer. Samtidigt sker en konti- nuerlig ökning av konsumtionen i Sverige. Det innebär att miljöpåverkan från svensk konsumtion även uppstår i andra länder, dessutom i ökande utsträckning. Användningen av naturresurser och energi bokförs i dag, enligt rådande statistiska metoder och internationella rapporteringsstandarder, i landet där produktionen sker, oavsett om den sedan konsumeras där. Istället skulle detta resursutnyttjande kunna bokföras på Sverige om konsumtionen sker här.
När miljöpåverkande tillverkning i Sverige flyttat till andra länder har vår miljökvalitet ofta gynnats. Vår import medverkar istället till försämringar av livsmiljön i andra länder. Bilden är dock mer komplicerad än så. När produktion flyttar från ett land med stark reglering och modern teknik till ett land med lägre miljökrav och mindre tillgång till eller sämre kapacitet att använda effektiv teknik, kan det ur ett globalt perspektiv leda till en mindre effektiv resursförbrukning och högre utsläpp. Ytterligare en aspekt är den ekonomiska fördelningseffekt som de ändrade import- och exportströmmarna har. Fattiga länder får högre inkomster, växande ekonomier och en möjlighet till utveckling. Det är dock långt ifrån alltid som en sådan positiv utveckling sker, bland annat på grund av odemokratiska strukturer, svag statlig kontroll, korruption och utländskt ägande av de exporte- rande företagen.
SNED FÖRDELNING AV JORDENS RESURSER
Europa förbrukar i dag mer naturresurser per capita än de flesta andra regioner. En europeisk medborgare utnyttjar i genomsnitt cirka tre till fyra gånger mer naturresurser än genomsnittet för länder i Asien och Afrika, men endast hälften av vad medborgare i USA, Kanada eller Australien förbrukar60. Det är både inhemska
60 SERI, Friends of the Earth Europe, GLOBAL 2000, Overconsumption? Our use of the world’s natural resources. 2009
och utländska naturresurser som förbrukas. Exempelvis härrör cirka hälften av det vatten som krävs för att tillgodose svensk konsumtion från vattenkällor utan- för Sveriges gränser.
Begreppet ”rättvist miljöutrymme” innebär att konsumtionen av naturresurser per capita bör bygga på en rättvis fördelning av jordens begränsade resurser. En sådan tanke har slagit igenom för utsläpp av växthusgaser, men det finns skäl att överväga samma sak även för andra naturresurser. Eftersom den materiella kon- sumtionen och välståndet hela tiden ökar i världen (vilket ger människor möjlig- het till ett bättre liv), kommer dagens snedfördelade resursförbrukning på sikt att bli allt svårare att förena med ett hållbart uttag.
Sverige har en sjunkande självförsörjningsgrad av livsmedel. Importen av livs- medel har således ökat. Dessutom används exempelvis importerad soja och fisk i svensk livsmedelsproduktion. Till exempel matas konventionellt odlad lax med fiskfoder som bland annat kommer från Peru. För varje kilo odlad lax krävs 2–5 kilo annan fisk som föda61. Foderfisken har en viktig roll i de marina eko-
systemen och ett hårt fisketryck ger effekter på hela näringsväven. Risken är dess- utom stor att fisken trålas illegalt.
Sveriges livsmedelsimport bidrar till bland annat ökad efterfrågan på och utnyttjande av jordbruksmark i andra delar av världen, avverkning av tropiska skogar och mangroveträsk samt till överutnyttjande av vattenresurser.
Svensk energianvändning påverkar andra länders miljö, främst genom import av fossila bränslen och en ökande mängd förnybara biobränslen. Till detta kom- mer de klimatutsläpp som svensk energianvändning orsakar. Sveriges globala påverkan är relativt liten trots att den är hög per capita. Den ökande andelen förnybar energi och en effektivare energianvändning i Sverige innebär en lägre miljöpåverkan utomlands. Ett flertal EU-direktiv innebär vidare att svensk miljö- påverkan utomlands från energianvändningen minskar.
Sveriges miljö- och hälsofrämjande globala bidrag
Sveriges relativt framskjutna position på miljöområdet gör det möjligt för oss att exportera och dela med oss av våra lösningar. Det gäller bland annat utveckling av energieffektiva produkter och system för förnybar energi, åtgärder för att minimera negativ hälsopåverkan från miljön samt institutionella lösningar och kunskap.
Genom ökad miljömedvetenhet hos svenska konsumenter och ökade miljökrav på svenska företag kan vårt ekologiska fotavtryck minska. Därmed kan även vår konsumtions negativa hälsopåverkan i andra länder minska.
61 Vet du vad din middag åt till frukost? – En rapport om fiskmjöl, Swedwatch rapport #46, 2012
Vår handel och vår import kan ha fattigdomsbekämpande effekter i utveck- lingsländer, vilket i sin tur kan öka kapaciteten i dessa länder för att förbättra sin egen miljösituation.
Inom EU finns ett flertal direktiv som innebär att den miljöpåverkan som svensk energianvändning har i utlandet minskar. Till exempel innehåller EU-direktivet om främjande av förnybara energikällor62 hållbarhetskriterier för biodrivmedel och
flytande biobränslen. Dessa kriterier syftar till att säkerställa att de biodrivmedel och de flytande biobränslen som används inom EU produceras på ett sätt så att viktiga naturvärden inte hotas samt att bränslena bidrar till målet om minskade växthusgasutsläpp (även om produktionen sker utanför EU).