Förslag till vidare forskning

I dokument Ny standard - Nytt resultat (sidor 40-0)

7. Slutsatser

7.1 Förslag till vidare forskning

Även om IASB motiverade införandet av IAS 1 med att inga ökade kostnader för företagen skulle uppstå verkar ändå en del företag ha en negativ uppfattning till en ny standard. Under intervjuerna framkommer det att företagen upplever implementeringen som kostnadsdrivande. Det skulle vara intressant att höra vad företagen anser om denna fråga i framtiden eftersom IASB inte verkar ha en klar verklighetsuppfattning om hur resurskrävande regelverket faktiskt är.

Osäkerheten i redovisningen som beror på de orealiserade värdeförändringarna och effekten på resultaträkningen skulle vara intressant att studera ur analytikernas perspektiv eftersom det påverkar deras bedömningar.

Referenslista

Böcker:

Falkman, Pär (2000), ”Teori för redovisning”, Studentlitteratur, pp 48-53

Holme och Solvang (1997), ”Forskningsmetodik”, 2:a uppl. Studentlitteratur, pp 79-81 Smith, Dag (2006), ”Redovisningens Språk”, Studentlitteratur, uppl. 3, pp 64-71, pp 291-294 Wolk et al. (2008), “Accounting Theory”, pp 91-92

Elektroniska källor:

Exposure Draft of Proposed Amendments to IAS 1 “Presentation of Financial Statements a Revised Presentation”. Mars 2006, p b) 83

IASB, 2006. Discussion Paper “Preliminary Views on an improved Conceptual Framework for Financial Reporting”: The Objective of Financial Reporting and Qualaitative Characteristics of Decision-useful Finansial Reporting Information. July 2006, pp a) 75-76, c) 42, d) 22, e) 54-55 f) 23, g) 45, h) 48, i) 50, j) 80

IASB, 2008. Discussion Paper “Reducing Complexity in Reporting Financial Instruments”.

Mars 2008, pp a) 51, b) 55-56 Tidskrifter:

Falkman, Pär och Marton, Jan (2007), ”Koncernredovisning för vem och av vad? Historien förklarar logiken bakom de nya IFRS 3 reglerna”, Balans, nr 2, 2007

Hällefors, Hans (2006), ”IASB föreslår ändringar i IAS 1”, Balans, nr 5, 2006

Rundfelt, Rolf (2003), ”IASB: Standard för försäkringsavtal dominerade novembermöte”, Balans, nr 12, 2003

Uppsatser och rapporter:

Johnsson, L. Todd. “Relevance and Reliability” The FASB Report. February 28, 2005 KPMG Bohlins AB (2007), Vägledning inför bokslutet 2007, pp 46-48

Öhrlings PricewaterhouseCoopers externa presentation, pp 13-15 Vetenskapliga artiklar:

Chambers et al., “An evaluation of SFAS No. 130 comprehensive income disclosures”, Springer Science+Business Media, LLC 2007, p 561

Keating, Maria (1999), “An analysing of the value of reporting comprehensive income”, Journal of Accounting Education, vol 17, no 2-3, pp 333-339

Lambert et al. (2007),“Accounting Information, Disclosure, and the cost of capital”. Journal of Accounting Research Vol. 45 No. 2 May 2007, pp 386-387

Pandit, Ganesh M., Phillips Jeffrey J. (2004), “Comprehensive Income: Reporting Preferences of Public Companies”, The CPA Journal, vol 74, no 11. pp 40-41

Webbsidor:

Deloitte, 2008a (2008-04-25)

http://www.deloitte.com/dtt/article/0,1002,sid%253D38905%2526cid%253D177602,00.html Deloitte, 2008b (2008-05-07)

http://www.deloitte.com/dtt/article/0,1002,sid%253D31938%2526cid%253D134331,00.html FAR SRS, 2008 (2008-05-07)

http://www.farsrs.se/portal/page?_pageid=33,38300&_dad=portal&_schema=PORTAL IAS Plus, 2007 (2008-04-25)

http://www.iasplus.com/standard/ias01.htm#2007sept

Bilaga 1

Leonard Daun

Personlig intervju fredagen den 9 maj kl.15:00-15:25.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Uppsala. Intervjun finns inspelad.

1) Hur har Du uppfattat syftet med införandet av den nya resultaträkningen?

Syftet är att få en mer enlighet med US GAAP, är Dauns uppfattning.

2) Enligt IASB är en av orsakerna med den reviderade IAS 1 att det ska bli en delårsrapport i årsredovisningen har deltagarna ofta synpunkter fram till den första finansiella rapporten (resultaträkningen). Denna bakre delen av årsredovisningen är svår för dem, den är svår att tränga in i, förutom möjligtvis noterna. Respondenten tror därför spontant inte att det är en förenkling för användarna. Däremot ju mer lika uppställningsformerna är, desto lättare är det att ”knappa in material” för att göra analyser på en mer aggregerad nivå vid jämförelser inom till exempel branscher. Då gäller det analytiker, journalister med flera, och för dem kan det vara positivt. Annars är hans åsikt att IFRS rör till ännu mer. Dock är ett enhetligt format verkligen eftersträvansvärt och kanske är detta ett steg mot det.

3) Ser Du någon fördel med en ökad harmonisering av redovisningen?

Daun anser att det naturligtvis är en mycket stor fördel. Mer lika redovisning reducerar transaktionskostnaderna, man slipper konvertera, slipper osäkerheten i den värdemässiga betydelsen osv. i ett företag. Om man som investerare planerar att köpa ett bolag i ett annat land, blir det mycket enklare om länderna har samma redovisningsstandarder. Även vid konsolidering av företag inom samma land finns stora fördelar. En nackdel är att en del företag tycker att det är kostnadsgivande, eftersom IFRS är krångligare och mer omfattande än de gamla svenska reglerna. Detta sett på det lokala planet, men ur ett större perspektiv tror Daun att en ökad harmonisering bara har positiva effekter.

4) Efterfrågar företagen mer standardiserade regler för redovisning?

Daun tror att det beror på vem inom företaget som tillfrågas. Frågar man ekonomichefen som ska göra en IFRS rapport, vill denne kraftigt reducera reglerna och förenkla. Frågar man istället till exempel en inköpare tycker denne att det är väldigt bra med standardisering.

5) Vilka effekter ger en mer reglerad form av redovisningen/resultaträkningen?

Jämförbarheten ökar, enligt Daun. Visserligen kan jämförbarheten spricka i det perspektivet att man kan värdera på olika sätt, göra olika tolkningar och därmed redovisa på två olika sätt.

Men annars ökar jämförbarheten, det går till exempel att slå samman ett hundratal bolag i ett

”spread sheat” tack vare ett mer enhetligt format. Det blir lättare att jämföra företagen om man redovisar i ett enhetligt format och det är ju självfallet en fördel.

6) Varför har inte OCI posterna tidigare redovisats i resultaträkningen? Varför gjordes inte denna förändring redan 2005 då andra icke-ägarrelaterade transaktioner började redovisas över resultaträkningen?

Daun vet inte anledningen. Men frågan är också om detta verkligen kommer bli en resultaträkning eller om det kommer användas först som en vanlig resultaträkning och sedan kommer ”bihanget”, eftersom alla icke-IFRS företag kommer ha kvar den gamla resultaträkningen, säger han. Läsaren kommer troligtvis inte läsa hela den nya resultaträkningen (utan stanna vid det traditionella årets resultat). Enligt det ena alternativet på typ av resultaträkning är den uppdelad på två sidor, och detta är en ganska tydlig markering, enligt Daun. För de flesta är årets resultat årets resultat. Han tror att man kommer att välja det alternativ som är mest likt det gamla, för att få icke-IFRS experter att förstå.

7) Vilka orsaker finns det till att redovisa orealiserade vinster och förluster i resultaträkningen?

Större jämförbarhet mellan företagen är en orsak, enligt Daun.

7a) Vad är det som är viktigt med att det nya resultatet också innefattar orealiserade värdeförändringar av OCI posterna?

Daun påpekar att orealiserade värdeförändringar funnits i resultatet även tidigare, till exempel när det gäller förvaltningsfastigheter värderade till verkligt värde, aktieportföljer osv. Den största förändringen gjordes redan då, och just det här är en ganska liten förändring.

*Följdfråga: Ses inte OCI posterna som mer osäkra (med en lägre prognosrelevans) än de andra orealiserade värdeförändringarna i resultaträkningen?

Ja, det är mycket möjligt att det kan vara så, han har inte tänkt på det på det sättet säger han.

7b) Vilka effekter kan komma av att företagen redovisar ett nytt resultat efter införandet?

Posterna har egentligen alltid funnits men tidigare direkt i eget kapital, påpekar Daun. Inga nya poster har tillkommit, utan de flyttas endast från eget kapital rapporten till slutet av resultaträkningen. Han tror därför inte att förändringarna blir särskilt stora, frågan gäller bara själva formatet på rapporten.

8) Varför ska företagen redovisa värdeförändringar av OCI posterna som sker på marknader där företagen inte har någon kontroll över värderingen? Vad anser Du om detta?

Ingen åsikt om detta.

9) Det finns två olika alternativ av resultaträkningar, varför ges företagen två alternativ när syftet med införandet är en standardisering?

Kompromisser mellan olika länder tror Daun är anledningen, så har det varit med IFRS hittills i alla fall. Historiskt sett finns skillnader mellan anglosaxiska och övriga länder och Daun funderar om det är sådant som fortfarande påverkar.

10) Av vilken anledning redovisas OCI posterna separat i resultaträkningen? Varför redovisas de inte tillsammans med de andra ”vanliga” intäkterna och kostnaderna?

Vet inte.

11) Hur påverkas tillförlitligheten till det nya resultatet (i och med orealiserade värdeförändringar)?

Andelen uppskattningar och bedömningar ökar. Men Daun påpekar att det samtidigt kanske ökar tillförlitligheten genom att uppskattningar och bedömningar åtminstone redovisas än inte alls.

12) Är det relevant att ha med OCI posterna i resultaträkningen?

Daun vet inte.

13) Har företagen uttryckt något om den ökade transparensen i resultaträkningen som är ett syfte med införandet av standarden?

Daun tycker att de flesta företag som går in i detta gör det med tvång och börda. Som revisor har han mest kontakt med redovisningsmänniskorna ute hos företagen, och de tycker oftast bara att det blir rörigt. De små och medelstora företagen som tillämpar IFRS har fullt upp med att ligga i kapp med de förändringar som skett hittills. När en förändring görs tar det tid innan den slår igenom, påpekar Daun. I början ”spretar” det åt olika håll, folk gör olika tolkningar, och det tar några år innan företag börjar redovisa likadant. Så har fallet varit med IFRS överhuvudtaget. IFRS infördes 2005, och inte förrän 2007, ett par år senare, har bolagen har börjat redovisa rätt. Detta även om de får experthjälp eftersom det uppstår olika tolkningar av redovisningsstandarderna. Daun berättar vidare att det finns skillnader mellan amerikansk redovisning och europeisk redovisning. Den amerikanska redovisningen har ett standardiserat redovisningsformat på ett annat sätt jämfört med i Europa. Man vet exakt var man hittar en viss uppgift i en amerikansk årsredovisning. Här är det svårare att hitta. USA har ett annat slag av transparens och kanske blir utvecklingen liknande här, att transparensen ökar och vi får mer enhetligt även här.

14) Varför är det viktigt med transparens i resultaträkningen (/överlag)?

Fungerande kapitalmarknader är det viktigaste, enligt Daun. Vid hög transparens får ägare och intressenter rätt information, och då fungerar kapitalmarknaden.

15) Är det viktigt vilka signaler företagen ger ut i sin redovisning?

Daun anser att det är viktigt. Det finns en del mindre företag som väljer att börja tillämpa IFRS för att få ett intryck av att vara kraftfullare, ger han som exempel.

16) Studier har visat att bättre kvalitet i företagens rapporter minskar deras kostnader för kapital. Är det något som företagen tänker på?

Daun tror att företagen indirekt tänker på att bättre kvalitet i deras redovisning kan minska deras kostnader för kapital. Han menar att om ett företag tillämpar IFRS ger det ett gott intryck till tänkbara investerare eller placerare, chansen ökar att de vill köpa företagets aktier, och då sjunker indirekt företagets kostnader för kapitalanskaffning.

17) Tror Du att sänkta kapitalkostnader är något som kan komma av bättre kvalitet i redovisningen?

Det är han övertygad om.

18) Vad tycker Ni revisorer om införandet av den nya resultaträkningen?

De har inte diskuterat några effekter revisorerna emellan, det är ingen stor förändring, säger Daun.

Bilaga 2

Anders Fornstedt

Personlig intervju onsdagen den 7 maj kl.14:00-14:40.

SET Revisionsbyrå, Stockholm. Intervjun finns inspelad

1) Hur har Du uppfattat syftet med införandet av den nya resultaträkningen?

Fornstedts uppfattning är att det är en kompromisslösning mellan US GAAP och IFRS (de två som ”slåss” mot varandra). Vad han förstått är syftet att de ska se likadana ut. En

Fornstedt vet inte riktigt om han håller med om detta, men påpekar att det kanske också är en vanesak. Nu har företag och användare vant sig med ett sätt hur IFRS ställer upp det, och nu går man in och ändrar det ganska radikalt. På kort sikt kan det nog vara lite förvirrande, tror Fornstedt, men sedan vänjer man sig säkert med det också. Men att det skulle bli mycket enklare, det kan han inte hålla med om.

3) Ser Du någon fördel med en ökad harmonisering av redovisningen?

Absolut och det är ett måste för att hänga med i globaliseringen, säger Fornstedt.

Redovisningen måste hänga med och man måste skapa möjligheter för alla länder att ha samma förutsättningar till att skaffa kapital. Då är det självklart lättare om man har samma redovisningsprinciper. En annan fördel är att det ökar konkurrensen mellan företagen och att jämförbarheten ökar. Han ser bara fördelar med en ökad harmonisering ur det perspektivet.

Dock nämner Fornstedt också att en negativ effekt av den ökade harmoniseringen är att i vissa länder är det skattemässiga regelverket hårt kopplat till redovisningen. Exempelvis har det traditionellt varit så i Sverige. Eftersom IFRS inte tar hänsyn till olika länders skatteregler kommer den civilrättsliga och den skattemässiga redovisningen skilja sig åt i större utsträckning än tidigare för bland annat svenska företag. Detta kan upplevas som mer administrativt betungande.

4) Efterfrågar företagen mer standardiserade regler för redovisning?

Fornstedt anser att det beror på om man pratar om ägarna eller företagsledningen. Ägarna är de som sitter på kapitalet, de som har satsat. De använder redovisningen mer aktivt och vill ha mer standardisering. Hos företagsledningen har däremot inte efterfrågan varit särskilt stor på redovisningsfrågor överhuvudtaget enligt hans erfarenhet. Ett fenomen som kan uppstå är att en ny VD gärna vill ta så mycket kostnader som möjligt direkt när han har tillsatts för att senare få en hävstångseffekt. Sådana saker har effekt på företaget. Fornstedt konstaterar att man nästan måste se det ur ett ägarperspektiv.

5) Vilka effekter ger en mer reglerad form av redovisningen/resultaträkningen?

Mer reglerad redovisning har enligt Fornstedt också nackdelar. Allt fler tolkningsfrågor uppstår, hur tolkar man det nya regelverket, de nya rekommendationerna. Ett problem är, vad det är som gäller? De stora byråerna ger ofta ut handböcker i hur man ska tolka regler och hur man praktiskt ska applicera principerna på företagen, berättar han. Dessa skiljer sig

mycket åt mellan de fyra stora byråerna. Mer reglerad redovisning för med sig tolkningsproblem, speciellt i implementeringsfasen. Om redovisningen sker på olika sätt blir det inte jämförbart.

Fornstedt ger ett exempel om ett företag som har sitt moderbolag i Frankrike. I Sverige har de uppfattat hur man ska redovisa finansiella instrument på ett sätt, medan de i Frankrike uppfattat det på ett annat sätt. Diskussioner uppstår då man inte gör på samma sätt, och jämförbarheten påverkas.

6) Varför har inte OCI posterna tidigare redovisats i resultaträkningen? Varför gjordes inte denna förändring redan 2005 då andra icke-ägarrelaterade transaktioner började redovisas över resultaträkningen?

Fornstedt vet inte riktigt men det han hört är för att harmonisera med US GAAP. Detta har pågått under många år och revideringen av IAS 1 är ett steg på vägen. Någon annan anledning känner han inte till.

Han tror att OCI posterna kallas SORIE (Statement Of Comprehensive Income and Expense) på svenska. Det nya resultatet är det man skulle ha fått om OCI posterna bakades in i det traditionella resultatet, dock tror han att man fortfarande tittar på årets resultat. OCI posterna är mer som en upplysning i resultaträkningen.

Fornstedt har uppfattat att ett tidigare syfte från IASB till åtskillnaden och att man hittills redovisat OCI posterna direkt mot eget kapital är för att de inte ska ge slag i resultaträkningen. Tanken från början var, enligt honom, att orealiserade värdeförändringar avseende vissa poster exempelvis rörelsefastigheter eller finansiella instrument klassificerade som ”kan säljas” inte ska slå i resultatet utan istället direkt i eget kapital. Inte förrän i samband med att posterna säljs förs resultatet från eget kapital till resultaträkningen.

7) Vilka orsaker finns det till att redovisa orealiserade vinster och förluster i resultaträkningen?

Fornstedt berättar ett exempel om att vissa fastigheter, till exempel den byggnaden där företaget bedriver sin verksamhet, kan stiga i värde. Som det var förut sa IASB att detta inte är vad bolaget håller på med, det är inte deras kärnverksamhet. Värdeökningen på fastigheten avspeglar inte hur väl företaget går, det är en bieffekt och har inte att göra med vad företaget sysslar med. Därför har man velat redovisa den värdeförändringen separat, på grund av viljan att isolera företagets kärnverksamhet. När värdeförändringarna nu redovisas över resultaträkningen blir det en bättre jämförbarhet med US GAAP. Det ger en större och mer heltäckande bild av hur det har gått för företaget.

8) Varför ska företagen redovisa värdeförändringar av OCI posterna som sker på marknader där företagen inte har någon kontroll över värderingen? Vad anser Du om detta? (När företagen inte har kontroll över värderingen finns risk för att resultatet blir missvisande på grund av orealiserade värdeförändringar.)

Finansiella instrument kan värderas på olika sätt, säger Fornstedt. De som omfattas i OCI posterna är finansiella tillgångar som klassificeras i kategorin ”kan säljas” (available for sale) och är värderade till verkligt värde där värdeförändringen bokförs via eget kapital. Till exempel aktieinnehav som företagen har i ett långsiktigt syfte och som inte passar in i någon av de övriga kategorierna av aktier. På grund av det långsiktiga perspektivet bör inte kortsiktiga upp- och nedgångar påverka årets resultat. Dessa kan sägas vara en restkategori.

Fornstedt menar att det är rimligt att de inte är en del av företagets resultat. Men nu ändras som sagt detta och upplysning ges om vad företagets resultat skulle ha blivit om även dessa typer av aktier inkluderas i resultatet.

9) Det finns två olika alternativ av resultaträkningar, varför ges företagen två alternativ när syftet med införandet är en standardisering?

Varför man har de olika alternativen är enligt Fornstedts kunskap en kompromisslösning som förhandlats fram. Företagen vill ha de olika alternativen att välja mellan. Företagsledningen kan vilja redovisa ett så bra resultat som möjligt på sista raden och om OCI posterna eventuellt drar ner resultatet finns viljan att istället bokföra dem direkt mot eget kapital (som tidigare). Om OCI posterna har ökat i värde syns det i sista raden av den nya resultaträkningen. Slutsatsen blir att det nog varierar mellan företagen hur man ser på det.

10) Av vilken anledning redovisas OCI posterna separat i resultaträkningen? Varför redovisas de inte tillsammans med de andra ”vanliga” intäkterna och kostnaderna?

Enligt Fornstedt redovisas de separat för att hålla isär dem (från övriga intäkter och kostnader), eftersom de inte ses som en del av företagets kärnverksamhet.

11) Hur påverkas tillförlitligheten till det nya resultatet (i och med att det nya resultatet tillförs fler orealiserade värdeförändringar)?

Orealiserade värdeförändringar kan vara både säkra och osäkra, menar Fornstedt, och följden blir att resultatet kan sägas vara det också. Framförallt om man till exempel har onoterade aktier där det är svårt att räkna fram hur mycket de egentligen är värda. Samma sak för fastigheter där en värderingsman gör en värdering och uppskattningar uppstår. Om företaget istället har börsnoterade aktier blir det däremot en stor tillförlitlighet. Men generellt kan han nog säga att det ger en sämre bedömning (och därmed sämre tillförlitlighet). Framförallt den aktuariella delen som avser företagens pensionsskuld går upp och ned, och det är en bedömning som görs, det går inte att veta hur stor den egentligen är.

12) Är det relevant att ha med OCI posterna i resultaträkningen?

Fornstedt säger att det finns argument både för och emot. Fördelen är att det ger en bättre jämförbarhet mot US GAAP eftersom den nya resultaträkningen visar allting som företaget gör och hur det går för företaget, detta visas längst ner i resultaträkningen. Men Fornstedt nämner även nackdelen att läsaren inte får ta del i vad företaget verkligen gör. Det framgår inte lika tydligt i den nya resultaträkningen vad det verkligen är företaget gör som skapar värde, med andra ord vad som är företagets kärnverksamhet (vilket varit den historiskt ursprungliga tanken med redovisningen i resultaträkningen).

13) Har företagen uttryckt något om den ökade transparensen i resultaträkningen som är ett syfte med införandet av standarden?

Införandet av den nya resultaträkningen är så pass nytt att företagen inte ens har hunnit fundera över det, i alla fall inte de företag Fornstedt arbetar med.

13a) Vad tycker revisorerna om den ökade transparensen som blir effekten av redovisningen av OCI posterna i resultaträkningen?

Just det här ska enligt Fornstedts uppfattning inte öka transparensen särskilt mycket eftersom OCI posterna fanns i redovisningen redan innan. Han menar däremot att IFRS i sig ökar transparensen. IFRS har bara varit obligatoriskt sedan 2005 och är fortfarande relativt nytt för

Just det här ska enligt Fornstedts uppfattning inte öka transparensen särskilt mycket eftersom OCI posterna fanns i redovisningen redan innan. Han menar däremot att IFRS i sig ökar transparensen. IFRS har bara varit obligatoriskt sedan 2005 och är fortfarande relativt nytt för

I dokument Ny standard - Nytt resultat (sidor 40-0)