Användning av uppskattade värden
Vid upprättandet av årsredovisningen enligt god redovisningssed har koncernledningen använt uppskattningar och antaganden i redovis-ningen av tillgångar och skulder, liksom i upplysningar avseende eventualtillgångar och eventualförpliktelser. Verkligt utfall kan avvika från dessa uppskattningar.
Uppgifter om koncernens resultat och ställning baseras på kon-cernredovisningen, som är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU. Vid upprättandet av redovisningen ska vissa redovisningsmetoder och -principer användas, vilkas tillämpning kan vara baserad på svåra, komplexa och subjektiva bedömningar från företagsledningens sida,
eller på tidigare erfarenheter och antaganden som med hänsyn till omständigheterna bedöms som rimliga och realistiska. Användningen av sådana uppskattningar och antaganden påverkar redovisade belopp för tillgångar och skulder, liksom upplysningar avseende even-tualtillgångar och eventualförpliktelser per balansdagen och redovisad nettoomsättning och kostnader under perioden. Verkligt utfall kan med andra antaganden och under andra omständigheter avvika från dessa uppskattningar. Nedan följer en sammanfattning av de redovis-ningsprinciper som vid sin tillämpning kräver mer omfattande subjek-tiva bedömningar från företagsledningens sida vad gäller uppskatt-ningar och antaganden i frågor som till sin natur är svårbedömbara.
Nedskrivning av tillgångar
Alla tillgångar med lång nyttjandeperiod, liksom goodwill, prövas varje år med avseende på behovet av eventuell nedskrivning, eller när hän-delser och förändringar inträffar som tyder på att det redovisade vär-det av en tillgång inte kan återvinnas. En tillgång som minskat i värde skrivs ned till marknadsvärdet baserat på bästa tillgängliga informa-tioner. Olika bedömningsgrunder har använts beroende på tillgången till information. Om ett marknadsvärde kan fastställas har detta använts och nedskrivningsbeloppet redovisats när indikation finns att det redovisade värdet på en tillgång inte kan återvinnas. I de flesta fall har marknadsvärdet dock inte kunnat fastställas och en uppskattning av verkligt värde har gjorts med tillämpning av nuvärdesberäkning av kassaflöden baserat på förväntat framtida utfall. Skillnader i uppskatt-ningen av förväntat framtida utfall och de diskonteringsräntor som använts kan resultera i avvikelser vid värderingen av tillgångarna.
Tillgångar med lång nyttjandeperiod avskrivs linjärt över beräknad livslängd. Livslängden för materiella tillgångar beräknas för byggna-der till mellan 10 och 40 år, för maskiner och tekniska installationer till 3–15 år och för övrig utrustning till 3–10 år. Bokfört nettovärde för materiella tillgångar uppgick 2005 till 18.622 Mkr. Bokfört nettovärde för goodwill uppgick per bokslutsdagen till 3.872 Mkr. Företagsled-ningen gör regelbundet en omvärdering av livslängden för alla till-gångar av väsentlig betydelse. Det är företagsledningens uppfattning att rimliga förändringar i de faktorer som utgör grunden för uppskatt-ningen av tillgångarnas återvinningsvärde inte medför att det redovi-sade värdet överstiger återvinningsvärdet.
Uppskjutna skatter
Vid upprättandet av de finansiella rapporterna gör Electrolux en beräk-ning av inkomstskatten för varje skattejurisdiktion där koncernen är verksam, liksom av uppskjutna skatter hänförliga till temporära skill-nader. Uppskjutna skattefordringar som huvudsakligen är hänförliga till förlustavdrag och temporära skillnader redovisas om skatteford-ringarna kan förväntas återvinnas genom framtida beskattningsbara intäkter. Förändringar i antagandena om prognostiserade framtida beskattningsbara intäkter, liksom förändringar av skattesatser, kan resultera i betydande skillnader i värderingen av uppskjutna skatter.
Electrolux redovisar per den 31 december 2005 uppskjutna skatter netto till ett belopp om 1.533 Mkr. Koncernen hade förlustavdrag och andra avdragsgilla temporära skillnader uppgående till 4.854 Mkr, som inte beaktats vid beräkningen av uppskjuten skattefordran.
Kundfordringar
Fordringar redovisas netto efter reservering för osäkra fordringar. Net-tovärdet speglar de belopp som förväntas kunna inkasseras baserat på omständigheter som är kända på balansdagen. Ändrade förhållan-den, till exempel att uteblivna betalningar ökar i omfattning eller
Noter
Not 1 forts
förändringar inträffar i en betydande kunds ekonomiska ställning, kan medföra väsentliga avvikelser från värderingen. Vid årets slut uppgick kundfordringarna netto, efter reserveringar för osäkra fordringar, till 24.269 Mkr. Reserveringar för osäkra fordringar uppgick vid årets slut till 683 Mkr.
Pensioner
Electrolux har förmånsbestämda pensionsplaner för en del av sina anställda i vissa länder. Beräkningen av pensionskostnaden grundas på antaganden om förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, dis-konteringsränta och framtida löneökningar. Ändrade antaganden har direkt inverkan på kostnader för tjänstgöring under innevarande period, räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstill-gångar. Vinst eller förlust, som uppstår när verklig avkastning på för-valtningstillgångar avviker från den förväntade och när aktuariellt beräk-nade förpliktelser justeras på grund av att antagandena erfarenhets-mässigt ändras, periodiseras över de anställdas förväntade genom-snittliga återstående arbetsliv enligt den så kallade korridormetoden.
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar uppgick 2005 till 6,4%
baserat på historiskt utfall. En minskning med 1% skulle öka netto-kostnaden för pensioner 2005 med cirka 120 Mkr. Diskonteringsrän-tan som tillämpats vid uppskattningen av förpliktelserna vid utgången av 2004 och kostnadsberäkningen för 2005 var 4,6%. En ränteminsk-ning med 0,5% skulle öka kostnaden för tjänstgöring under inneva-rande period med cirka 120 Mkr.
Omstruktureringskostnader
I omstruktureringskostnader ingår erforderlig nedskrivning av till-gångar och övriga poster som inte påverkar kassaflödet, liksom beräknade kostnader för uppsägning av personal. Kostnadsberäk-ningen baseras på detaljerade åtgärdsplaner som förväntas förbättra koncernens kostnadsstruktur och produktivitet. Förväntade framtida kapacitetsbehov ligger till grund för omstruktureringsplanerna. Andra förväntningar skulle ge väsentligt avvikande kostnader. Omstrukture-ringsåtgärder som tillkännagivits under 2005 har belastat rörelsere-sultatet med 2.601 Mkr.
Garantier
Som brukligt i den bransch där Electrolux är verksamt omfattas många produkter av en garanti som ingår i priset och som gäller under en i förväg fastställd period. Avsättningar för garantier beräk-nas på grundval av historiska uppgifter om omfattningen av åtgärder, reparationskostnader m m. Därutöver görs avsättningar för garantier av goodwillkaraktär och utökade garantier. Även om förändringar i antagandena kan resultera i andra värderingar är det osannolikt att detta skulle väsentligt påverka koncernens resultat eller ekonomiska ställning. Electrolux avsättning för garantiåtaganden uppgick per den 31 december 2005 till 1.832 Mkr.
Upplupna kostnader – Långsiktiga incitamentsprogram
anställdas förväntade framtida förmån. Electrolux beräknar förmåns-värdet enligt Black & Scholes modell, innebärande att antaganden måste göras i frågor som till sin natur är svårbedömbara. Osäkerhets-faktorn utgörs av att priset för aktien vid betalningstillfället för Employee Option Programs och Performance Share Programs inte är känt.
Avsättning för hantering av avfall enligt WEEE-direktivet Företaget gör avsättningar för alla produkter som säljs i länder där WEEE-direktivet (Waste Electrical and Electronic Equipment) har införts. Direktivet och dess effekter på Electrolux beskrivs mer ingå-ende på sid 41. Avsättningarna görs på grundval av antaganden om framtida kostnader för återvinning och insamling m m. Antagandena är till sin natur osäkra, eftersom de förhållanden de avser ligger långt fram i tiden och WEEE-direktivet började gälla från och med augusti 2005, varför företaget endast har begränsad erfarenhet av effekterna.
Not 2 Finansiell riskhantering
Finansiell riskhantering
Koncernen är utsatt för riskexponeringar relaterade till finansiella instrument såsom likvida medel, kundfordringar, kundfinansiering, leverantörsskulder, lån och derivatinstrument. Risker relaterade till dessa instrument är främst
• Ränterisker avseende likvida medel och lån
• Finansieringsrisker avseende koncernens kapitalbehov
• Valutarisker avseende resultat och nettoinvesteringar i utländska dotterbolag
• Råvaruprisrisker som påverkar kostnaden för råvaror och insats-komponenter i tillverkade produkter
• Kreditrisker hänförliga till finansiella och kommersiella aktiviteter
Styrelsen i Electrolux har antagit en finanspolicy samt en kreditpolicy för hela koncernen, som reglerar hur dessa risker ska hanteras och kontrolleras. Varje affärssektor har särskilda finansiella riktlinjer som antagits av respektive sektorstyrelse (samtliga riktlinjer benämns i fortsättningen finanspolicy). Riskhanteringen utförs bland annat med hjälp av derivatinstrument i enlighet med fastställda limiter i finanspo-licyn. Av finanspolicyn framgår även hur riskhanteringen av pensions-stiftelsernas tillgångar ska ske.
Den finansiella riskhanteringen har i huvudsak centraliserats till Group Treasury (koncernens finansavdelning) i Stockholm. Finansiella aktiviteter på nationell nivå hanteras av fyra regionala finansenheter i Europa, Nordamerika, Asien och Latinamerika. En särskild riskkon-trollfunktion inom Group Treasury bedömer dagligen finansförvalt-ningens riskexponering. I koncernens policy finns vidare riktlinjer för hur operativa risker förknippade med hanteringen av finansiella instrument ska hanteras, till exempel genom en tydlig ansvars- och uppgiftsfördelning samt tilldelning av fullmakter.
Handel i valutor, råvaror och räntebärande instrument är tillåten inom ramen för finanspolicyn. Denna handel syftar främst till att erhålla kvalitativ marknadsinformation och upprätthålla en hög
marknadskun-Noter
Belopp i Mkr om ej annat anges
Not 2 forts
Likvida medel
Likvida medel, såsom definierats av koncernen, består av kontanta medel, förutbetalda räntekostnader och upplupna ränteintäkter och övriga kortfristiga placeringar med hög likviditet. För Electrolux är målsättningen att likvida medel plus garanterade kreditfaciliteter ska uppgå till minst 2,5% av nettoomsättningen. Vidare ska koncernens nettolikviditet (det vill säga likvida medel med avdrag för kortfristig upplåning) överstiga noll med beaktande av att svängningar kan före-komma beroende på förvärv, avyttringar och säsongsvariationer. I enlighet med finanspolicyn sker placeringar av likvida medel huvud-sakligen i räntebärande instrument med hög likviditet och som utges av emittenter med en kreditvärdering om minst A–, enligt Standard &
Poor’s eller liknande institut.
Ränterisker avseende likvida medel
Group Treasury hanterar ränterisken i dessa placeringar i enlighet med den placeringsnorm som definieras som ett endagsinnehav. Avvikelser från denna norm är begränsade genom ett riskmandat. Derivatinstru-ment såsom terminer och FRA (Forward Rate AgreeDerivatinstru-ments) används för att hantera ränterisken. Placeringarna är till största delen kortfris-tiga. Löptiden för huvuddelen av placeringarna ligger på mellan 0 och 3 månader. En förändring nedåt i avkastningskurvan med en procent-enhet skulle minska koncernens ränteresultat med cirka 40 Mkr (70).
Se not 17 på sid 63 för närmare information.
Upplåning
Koncernens skuldhantering hanteras av Group Treasury för att säker-ställa effektivitet och riskkontroll. Lån upptas huvudsakligen på moderbolagsnivå och överförs till dotterbolag i form av interna lån eller kapitaltillskott. Olika derivatinstrument används i denna process för att omvandla medlen till lämplig valuta. Kortfristig finansiering sker även lokalt i dotterbolag i länder med valutarestriktioner. Koncernens upplåning innehåller inte några särskilda villkor (så kallade covenants) vad gäller förtida lösen på grund av ändrad kreditvärdering. Se not 17 på sid 63 för närmare information.
Ränterisk avseende långfristig upplåning
Enligt finanspolicyn var jämförelsenormen för den långfristiga skuld-portföljen år 2005 att den genomsnittliga räntebindningsperioden skulle vara ett år. I slutet av år 2005 ändrades jämförelsenormen och från och med den 1 januari 2006 är den sex månader. Med stöd av ett riskmandat från styrelsen kan Group Treasury välja att avvika från denna jämförelse-norm. Dock ska den maximala räntebindningsperioden vara högst tre år.
Derivatinstrument som till exempel ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken, varvid räntan kan förändras från bunden till rörlig och vice versa. Med utgångspunkt från volymerna och räntebindnings-tiden för upplåningen 2005 skulle en förändring av marknadsräntan med en procentenhet påverka koncernens räntekostnader 2005 med cirka +/–30 Mkr (20). Denna beräkning baseras på ett antagande om att en simultan parallellförskjutning med en procentenhet sker av samtliga räntekurvor. Beräkningen är approximativ och tar inte hänsyn till att ränte-satserna för olika löptider och för olika valutor kan ändras på olika sätt.
Kreditrating
Electrolux har så kallad Investment Grade rating från Moody’s och Standard & Poor’s. Båda ratinginstituten bibehöll sin långsiktiga bedömning under året, men i början av år 2005 ändrade Moody’s sin framtidsutsikt från stabil till negativ.
Rating
Kortfristig
Långfristig Framtids- Kortfristig upplåning upplåning utsikter upplåning Sverige Moody’s Baa1 Negativ P-2
Standard & Poor’s BBB+ Stabil A-2 K-1
Finansieringsrisk
Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av koncernens kapitalbehov samt refinansieringen av utestående lån försvåras eller fördyras. Genom att hålla en jämn förfalloprofil för upplåningen samt genom att undvika att den kortfristiga upplåningen överstiger likvidi-tetsgränserna kan finansieringsrisken minskas. Oaktat säsongsvaria-tioner ska nettoupplåningen (summan av räntebärande skulder med avdrag för likvida medel) enligt finanspolicyn vara långfristig. Koncer-nen har som målsättning att långfristiga skulders genomsnittliga tid till förfall inte ska understiga två år samt ha en jämnt fördelad förfallopro-fil. Högst 25% av upplåningen får i normalfallet ha kortare förfallotid än 12 månader. Undantag görs när koncernens nettoupplåningsposi-tion är låg. Se not 17 på sid 63 för närmare informanettoupplåningsposi-tion.
Valutarisk
Electrolux redovisning sker i svenska kronor, men koncernen har verksamhet i länder över hela världen. Detta gör att koncernen är exponerad för valutarisker på grund av att ogynnsamma förändringar i valutakurser kan påverka resultat och eget kapital negativt. I syfte att hantera dessa effekter säkrar koncernen valutariskerna inom ramen för finanspolicyn. Koncernens övergripande valutariskexponering hanteras centralt.
Valutariskerna i Electrolux avser huvudsakligen valutorna USD, EUR, CAD och GBP. Andra väsentliga valutariskexponeringar omfat-tar DKK, AUD och diverse östeuropeiska valutor.
Transaktionsexponering från kommersiella flöden
Enligt koncernens finansiella riktlinjer ska säkring av prognostiserad framtida försäljning i utländsk valuta ske med hänsyn tagen till pris-bindningsperioder och konkurrenssituation. Detta innebär att säk-ringspolicyn inom Electrolux olika affärssektorer varierar beroende på de affärsmässiga förhållandena. Affärssektorerna fastställer säkrings-horisonten mellan 6 och upp till 12 månader vad gäller prognostise-rade flöden. För säkringshorisont kortare eller längre än detta krävs ett godkännande från Group Treasury. Finanspolicyn tillåter att affärs-sektorerna säkrar fakturerade och prognostiserade flöden från 75 till 100%. Den maximala säkringshorisonten är 18 månader. Dotterbolagen täcker riskexponeringen i de kommersiella valutaflödena med hjälp av koncernens fyra regionala finansenheter. Group Treasury övertar där-med valutarisken och täcker riskerna externt genom valutaderivat.
Den geografiskt utspridda tillverkningen minskar effekterna av valutafluktuationer. Tabellen på sid 26 visar fördelningen av koncer-nens intäkter och kostnader i viktigare valutor. Som framgår av tabel-len fanns under året en god valutabalans i USD och EUR. För närmare information om valutaexponering och säkring, se not 17 på sid 63.
Omräkningsexponering vid konsolidering av enheter utanför Sverige
Valutakursförändringar påverkar även koncernens resultat i samband med omräkningen av resultaträkningar i utländska dotterbolag till SEK.
Electrolux säkrar inte denna risk och följaktligen är omräkningsdiffe-rensen som uppstår vid omräkning av utländska dotterbolags resultat-räkningar medräknad i den känslighetsanalys som redovisas nedan.
Noter
Valutakänslighet i transaktions- och omräkningsexponering Electrolux är särskilt utsatt för fluktuationer i valutakursen mellan SEK och USD, EUR, CAD samt GBP. Till exempel skulle vid en samtidig 10-procentig förändring uppåt eller nedåt av värdet på USD, EUR, CAD respektive GBP gentemot SEK påverka koncernens resultat på ett år med cirka +/–600 Mkr, allt annat lika. Kalkylen bygger på intäk-ter och kostnader i bokslutet 2005 och tar inte hänsyn till dynamiska effekter som ändrade konkurrensmönster eller konsumentbeteenden, vilka kan uppstå till följd av valutakursförändringar.
Exponering i nettoinvesteringar
(omräkningsexponering i balansräkningen)
De utländska dotterbolagens tillgångar med avdrag för skulderna utgör en nettoinvestering i utländsk valuta, som vid konsolideringen ger upphov till en omräkningsdifferens. För att begränsa effekterna av omräkningsdifferenser på koncernens eget kapital, och därigenom koncernens kapitalstruktur, sker säkring genom lån och valutaderivat-kontrakt i enlighet med finanspolicyn. Finanspolicyn anger i vilken utsträckning säkring kan ske av nettoinvesteringarna, liksom även riktlinjer för riskbedömningen. Riktlinjen för säkring av nettoinveste-ringar baseras på vilken typ av aktivitet som bedrivs i respektive land, till exempel investeringar i fasta tillgångar eller i rörliga tillgångar. Län-der (läs: valutor) med en kapitaliseringsgrad överstigande riktlinjen säkras genom lån och valutaderivatkontrakt. Detta innebär att en vär-deminskning av nettoinvesteringen till följd av att en högre kurs på den svenska kronan kvittas mot den valutavinst som uppstår i moder-bolagets upplåning och valutaderivatavtal och vice versa. Group Treasury kan med stöd av ett särskilt utfärdat riskmandat göra avvi-kelser från angivna riktlinjer. Säkring av koncernens nettoinveste-ringar sker i det svenska moderbolaget.
Råvaruprisrisk
Råvaruprisrisk avser risken för att kostnaderna för direkta och indi-rekta material stiger när underliggande råvarupriser stiger på världs-marknaden. Koncernen påverkas av förändringar i råvarupriser på grund av ingångna leveransavtal, där priserna är kopplade till råvaru-priset på världsmarknaden. Riskexponeringen kan delas upp i direkt råvaruprisrisk, som innebär full exponering, och indirekt råvarupris-risk, som innebär en exponering som avser råvaruprisrisken inbäddad i en insatskomponent. Råvaruprisrisk hanteras huvudsakligen genom avtal med leverantörerna.
Kreditrisk
Kreditrisker i finansiell verksamhet
Kreditriskexponering uppstår vid placering av likvida medel, men även som en motpartsrisk hänförlig till handel med derivatinstrument.
För att begränsa kreditriskerna har en motpartslista upprättats som fastställer maximal exponering gentemot varje enskild godkänd mot-part. Koncernen strävar efter att ingå ramavtal om nettning (ISDA) med sina motparter för transaktioner i derivatinstrument och har även upprättat ISDA-avtal med de flesta motparterna idag, det vill säga om
kundfinansieringsverksamheter. Kundfinansieringslösningar arrange-ras även utanför koncernen. I koncernens kreditgivningspolicy finns regler som ska säkerställa att hanteringen av kundkrediter omfattar kreditvärdering, kreditlimiter, beslutsnivåer och hanteringen av osäkra fordringar. Kreditlimiter över 300 Mkr beslutas av styrelsen. Det före-ligger en viss koncentration av kreditriskexponering till ett mindre antal kunder, huvudsakligen i USA och Europa. Se not 16 på sid 63 för närmare information.
Not 3 Redovisning per segment
Segmentsrapporteringen är uppdelad i primära och sekundära seg-ment, där de sju affärsområdena är de primära segmenten och geo-grafiska områden de sekundära segmenten. Finansiell information för moderbolaget är uppdelad i geografiska områden då IAS 14 ej är applicerbar för moderbolaget.