Vad är då denna musik på insidan av språket? San-dell formar en avhandling som söker svaret på den frågan i både musikens frånvaro och närvaro i tex-ten: på sidan 19, efter några introducerande texter, möter läsaren två transkriptioner av dialoger mel-lan gitarristen David Stackenäs och författaren . Dessa så kallade ”speldialoger” utspelade sig i ton-sättarens studio och presenteras här utan den mu-sik som skapades i mellanrummen, mellan orden . Kanske kan man bäst förstå dessa transkriptioner som ett gestaltande av musikens frånvaro i tex-ten? Vad är det som går förlorat i transformatio-nen från ord till text? Men ännu mera angeläget,
62 – 3 på insidan aV TYsTnaden
vilken mening har en språklig diskurs i samspe-let mellan musiker? Framstår inte det mesta som sägs som oändligt trivialt i jämförelse med den musik som transkriptionen inte förmår gestalta?
Men bortom denna negation återfinns många för-sök till ett uppför-sökande av mellanrummet mellan klang och ord, mellan musik och text i konkret poesi och i andra fortspinningar på etablerade for-mer inom text-ljud-komposition . Poesi av Sandell, tillsammans med Fredrik Nyberg och Bengt-Emil Johnson, skapar en väv genom boken men flera av dessa texter utgör också utgångspunkt för verk som förenar recitation och instrumentalmusik . Detta möte utgör kanske det största bidraget från Sandells sida till text-ljud-kompositionsfältet . Akustiska instrument och instrumentalmusik stod aldrig högst i kurs bland föregångare som Sten Hansson, Åke Hodell och deras gelikar . När Sandell närmar sig text-ljud-komposition från en pianists perspektiv tillförs många nya kvalitéer till en gammal modernistisk tradition .
Mångfalden av textliga nivåer är en tillgång för avhandlingen . En reservation måste dock framhål-las . Journalisten och forskaren Kristina Widestedt (2001) pekar i sin avhandling på en tendens mot ett ökat användande av metaforer i samtida mu-sikkritik som hon förstår som ett paradigmskifte bort från en mer initierad målgrupp mot en
bre-dare allmänhet . I avhandlingen finns exempel på hur Sandells texter om den egna musiken tangerar värderande utsagor av samma karaktär som recen-sionsprosa7, en språklig nivå som framstår som sär-skilt problematisk när de formuleras av upphovs-mannen själv .
Sandells avhandling väcker många centrala frågor som rör den konstnärliga forskningens kunskapsbildning och metod . Vad är konstnärlig kunskap och hur kan den förmedlas vidare? Vil-ket är förhållandet mellan konstnärlig praktik och analytisk förståelse? Hur kan text och språk ge-stalta en musikalisk utsaga? Hur kan en bild visua-lisera musik? Hur kan musik bli en utläggning av en text? Sandells konstnärliga metod får tydligare gestalt allteftersom texten förgrenar sig:
När jag spelar på min flygel och sjunger befrämjar det tanken, som ger mig olika inre bilder, som jag försöker överföra till en fysisk bild och text genom metaforer av musikens skeenden, som skapar nya tankeprocesser, som jag sedan överför till mu-siken, tillbaka till den klingande flygeln och rösten . (Sandell 2013, s . 123)
Den konstnärliga forskningen går fortfarande i väntan på starkare utsagor om metodutveckling och epistemologi . Men jag vill hävda att ett svar på dessa frågor finns inbäddat i avhandlingens
mate-på insidan aV TYsTnaden 3 – 63
rial som helhet . I bokens ständiga skiften mellan olika språkliga nivåer och material framstår också de analytiskt utformade avsnitten som starka utsa-gor: de delar av texten där Sandell hämtar förstå-elsemodeller från till exempel Nancy och Foucault förhåller sig mycket nära till musiken i avhandling-ens hjärtpunkt, boxen med tre
cd
. Möjligheten att röra sig mellan olika kunskapsformer är en faktor i den konstnärliga forskningen som ännu söker sin form men klart är att det inte måste finnas någon motsättning i denna rörelse i sig . Kanske man kan förstå Sandells bok som en serie försök, en samling etyder som på olika sätt ömsom lyckas och ömsom misslyckas med att åstadkomma detta möte mel-lan parallella världar . Jag vill med detta säga att alla dessa olika ansatser har en funktion i en samman-satt helhet . Men utan en övertygande konstnärlig utsaga vore ett sådant företag dömt att misslyckas . Även detta kan ses som en av avhandlingens starka sidor, hur den gör sig beroende av det konstnärliga utfallet och formar en stark utsaga medcd
-inspel-ningarna som fundament .I min läsning av projektet framstår ”Music Inside the Language – the trio” som ett centralt resultat, ett stycke musik för tre musiker som rör sig sömlöst mellan text, röst och musik mot det mellanrum som avhandlingen frammanar . I samarbetet med sångerskan Sofia Jernberg och
kontrabasisten Nina de Heney har Sandell här skapat musik som formfulländat gestaltar en rörelse mellan text och språk, klang och tyst-nad . Men det stannar inte där . Jag minns ett framförande av trion under ”(re)thinking im-provisation” – en festival och ett symposium om improvisation i olika kulturer på Inter Arts Center i Malmö 2011 – och kan fortfarande i dag levandegöra inre bilder av ett närmast telepatiskt samspel, ett lyssnande mellan musikerna som spred sig i rummet och skapade ett ögonblick av samspel mellan alla lyssnare (musiker och pu-blik) och rummet . Alltså ett framförande som på detta vis sammanför olika tematiska trådar i avhandlingsarbetet . Sandell citerar Nancy i sin avhandling och fångar i dennes ord själva kär-nan av sitt eget projekt: ”to be listening is always to be on the edge of meaning” (Nancy 2007: 7) . Detta lyssnande utgör också en grundläggande förutsättning för den konstnärliga forskningen . Kunskapsbildningen och -förmedlingen sker ofta i mellanrummet mellan akademi och konstliv . Konstnären kan här röra sig fritt mellan diskur-sivt tänkande och handens kunskap i ett lyssnan-de kunskapsskapanlyssnan-de vid gränsen .
Textdelen av avhandlingen finns att ladda ner från www.konst.gu.se.
64 – 3 på insidan aV TYsTnaden inside The siLence
FigUr 1. konkret poesi av sten sandell (2013, s. 90) FigUre 1. concrete poetry by sten sandell (2013, p. 90)
på insidan aV TYsTnaden 3 – 65
inside The siLence
FigUr 2. strukturskiss till ”music inside the language” FigUre 2. structural sketch for “music inside the language”