Här följer några verktyg som pedagogerna bör bli medvetna om i sitt arbete med att stödja stressade elever.
Fjärdenivårubrikerna kommer att redovisas i bokstavsordning då det inte läggs någon värdering i ordningen.
3.7.1 Pedagogens medvetenhet
När det gäller elever som utsatts för stress är det inte ovanligt att situatio- nen efter en tid påverkar barnets förmåga att klara av skolarbetet. Det har då stor betydelse att pedagogerna har kunskap om stressreaktioner och stresshantering och att de förstår vad som händer med eleverna. Annars kan det vara inledningen till att stressen och problemen förvärras och i värsta fall permanentas. Barnet behöver få möjlighet att bearbeta sina stressreak- tioner genom att samtala med vuxna och genom att få lov att utrycka sina känslor. De måste också få förståelse från pedagogerna att de inte orkar prestera så mycket och därför ges möjlighet till kortare arbetspass, mindre hemläxor och så vidare (Ellneby, 1999). Värme i relationen mellan elev och pedagog är en viktig komponent. Goda relationer stimulerar lugn och ro-systemet, inte bara genom beröring, utan också genom känslor av stöd, värme och kärlek (Nilzon, 1992; Uvnäs – Moberg, 2000).
För att kunna förändra situationer för ett barn måste vi vara medvetna om vad som skapar ohälsa och stress, men framför allt bör vi känna till vad som påverkar ett barn positivt. Från att tidigare har fokuserat på varför ett barn inte mår bra och sedan försöka åtgärda detta, ska man istället ta reda på vad som får en människa att forstsätta vara frisk och må bra (Björkqvist, 2002; Ellneby, 1999; Malmström & Nihlén, 2002).
Positivt tänkande gör att en elev som har svårt att lära sig något nytt kom- mer lättare över motståndet och vet att de själv har möjlighet att påverka hur de tar uppgiften till sig och i viss mån även resultatet. Att alltid dela utrymme med andra är påfrestande, liksom att sällan få ha en vuxen för sig själv. Fler vuxna eller mindre barngrupper sänker halten av stresshormon hos barnen. Att sänka ljudnivån och att ge barn tid för ostörd lek är andra sätt att motverka stress, liksom att stimulera barn till att uttrycka sin a käns- lor på olika vis (Ellneby, 1999).
Barn föds in i en vardag som tidigt är fylld av stress. Kommer de då av egen kraft att kunna söka platser eller aktiviteter som skänker ro och harmoni? Det är vi vuxna som måste visa barnen på rofyllda alternativ (Ellneby, 1999).
Beröm
Somliga har svårt att ta till sig komplimanger och beröm från andra. Man bör tränas i att känna stolthet för sina egna prestationer (Grossi, 2004).
Även Björkqvist (2002) skriver om hur viktigt det är att lära sig att ge sig själv beröm och att ge positiva kommentarer till sin omgivning.
Frukosten och lunchen
Ett verktyg för upprätthållande av mentalt och kroppsligt välbefinnande och uthållighet är att tillföra kroppen tillräckligt mycket av alla näringsäm- nen. Kosten kan till stor del påverka din tolerans för och reaktion på stress. Bra näring tar inte bort stress från livet men det kan hjälpa till att öka tole- ransen mot den. Bra näringsinnehåll i maten kommer att mildra stressens negativa verkningar och minska risken för långvariga nedbrytande sjukdo- mar förknippade med kronisk stress. När vi har hög halt av serotonin mår vi bra. Serotonin är hjärnans ”välbefinnandekemikalie” och finns bl. a i kött, fisk, ägg och mjölk (Malmström & Nihlén, 2002; Olivier, 2000). Klassrumsmassage och beröring
Klassrumsmassage är en metod för att öka den kroppsliga närheten mellan barn och vuxna. Vid massage och beröring utsöndras ett ”lugn och ro - hormon”, oxytocin, som får barnet att känna sig tryggare och må bättre, samtidigt som det framkallar känslor av tillit och bindning (Ellneby, 1999). Ju mer beröring och närhet ett barn får när det växer upp, desto mer själv- ständigt blir det. Beröringsupplevelser skapar både trygghet och lugn. Det påverkar också nervsystemet på ett sådant sätt att det skapar förutsättningar för inlärning (Björkqvist, 2002; Ellneby, 1999; Uvnäs - Moberg, 2000). Björkqvist (2002) nämner ytterligare vinster med massage i klassen såsom förbättring av kamratrelationerna, mindre bråk samt nöjdare och gladare elever. Björkqvist (2002) skriver att ”barn som masserar slår inte varandra” (s.70).
Individuella mål och strukturerad undervisning
Som pedagog bör man sätta upp mål som är realistiska och som eleverna känner är hanterbara. Känslan av att tro på sig själv är avgörande för att nå resultat. Den fundamentala skillnaden mellan människor som lyckas nå sina mål och de som inte gör det, är att de som lyckas har noggrant angivna mål, medan de som misslyckas ofta är vaga (Olivier, 2000). Behovet av tydlighet och struktur är stort hos en stressad elev för att få ordning på sin tillvaro. Hela skolsituationen måste struktureras med eftertanke, ibland till den grad att omgivningen kan tycka att den blir tråkig då den bli så förut- sägbar. Eleven kan få problem till följd av otydlighet eller strukturlöshet, vilket jämnåriga inte hade fått i liknande situationer (Cassidy, 1999; Hintze & Sandberg, 1999).
Sinnesstimulering
Sinnesstimulering syftar till att utveckla förmågan till uppmärksamhet och koncentration samt fördjupa samspelet mellan barnen och mellan barn och vuxna. Kravlös sinnesstimulering minskar och motverkar stress som t ex att uppleva naturen med alla sina sinnen (Ellneby, 1999). Man bör lära barn att uppmärksamma naturens egen uppslagsbok av sinnesupplevelser genom att koncentrerat lyssna, lukta, känna, se och smaka på allt vad som faktiskt er- bjuds (Ellneby, 2005).
Träna aktiv viloförmåga och återhämtning
En typ av vila och återhämtning är den stimulans och glädje vi kan uppleva när vi ostört får ägna en stund åt något intresse. Det blir som en mental uppladdning att få göra något vi verkligen tycker om. Det skrivs om att av- slappning kan ses som naturens egen lugnande medicin. Genom vila och avkoppling kan vi fylla på vår energireserv och detta ger större möjligheter till självinsikt, självkontroll och självpåverkan (Björkqvist, 2002; Ellneby, 1999; Malmström & Nihlén, 2002).
4 TEORI
I föregående kapitel redovisade vi om tidigare forskning om stress och vad litteraturen säger om elevers stress i skolan och dess olika uttryckssätt och konsekvenser. Vi har också bearbetat om hur vuxna och pedagoger kan stödja stressade elever. Vi har valt Antonovskys (2005) teorier om det salu- togena synsättet för vår studie. Teorin bygger både på att fokusera på det som är friskt hos individen och på att stärka de goda förutsättningarna och tilltron till sin egen förmåga för att möta och behärska ovana upplevelser och händelser i sin tillvaro. Sa´lus och genes är latin och kan översättas som hälsobefrämjande (Ellneby, 1999).
Människans strävan efter avkoppling och återhämtning är en förutsättning för att möta de krav och förväntningar som ställs på henne eller honom. Genom att förstå och arbeta utifrån det salutogena synsättet finns goda för- utsättningar att möta elevers stress på ett bra sätt. Pedagoger inom skolan har en viktig roll i att upptäcka när elever visar stressymtom, identifiera orsaksfaktorer till stress, och kunna hantera och förebygga stress i skolan. Elever i skolan bör också lära sig att hantera sin stress och de faktorer som orsakar stressen.