• No results found

Påverkan på betydelsen

In document Internrevision i fokus? (Page 34-37)

5 Analys

5.1 Påverkan på betydelsen

Att de flesta bolagen märkt av ett ökat tryck på interna kontroller är ganska väntat eftersom alla bolag ska påverkas av antingen SOX eller Koden. Enligt de externa revisorerna har Sverige generellt haft ett lägre krav på intern kontroll och att de nya kraven nu skall öka medvetandet, vilket de anser som positivt. Bolagen har dock en ganska ljum inställning till att det ställs högre krav på dem och många menar på att regelverket SOX är för detaljerad vilket även revisorerna till viss del håller med om.

De flesta bolag menar att de använder sig av COSO’s ramverk vilket styrks av en revisor som menar att detta blivit en realitet för svenska bolag de senaste åren. Vad som är värt att notera är att många som säger att de använder COSO inte har någon internrevisionsfunktion trots att övervakning finns med bland de centrala komponenterna i ramverket. Hur bolagen upplever att de uppfyller den punkten är oklart men eftersom många påpekar att de har ett linjeansvar och att ansvaret ligger på operativ chef får antagas att det är de som sköter denna övervak-ning. Det som bolagen upplever att de måste förbättra i de interna kontrollerna är dokumenta-tionen. Dokumentationen av de interna kontrollerna är en central del i både SOX och Koden där det mer eller mindre understryks att det som inte är dokumenterat det finns inte. Trots att det brister i dokumentationen för bolagen anser de sig ha en god intern kontroll vilket kan tyckas märkligt. Detta förklaras av respondenterna med att vi i Sverige traditionsenligt förlitar oss mer på förtroende inom organisationerna. De bolag som har en internrevisionsfunktion har dock märkt av att de interna kontrollerna kan förbättras och att deras användning av en internrevisionsfunktion fungerar väl. Internrevisionen kan därav ses uppfylla en viktig funk-tion som bör komplettera förtroendet för att kunna uppnå en god intern kontroll.

Vi kan även se en stor skillnad i synsätt mellan bolag som implementerar SOX och de som inte gör det. Skillnaden består i att bolagen med SOX som krav har insett att de interna

kon-trollerna kan förbättras medan bolagen som inte har SOX som krav tycker att de redan har en bra intern kontroll. Vi ser också att det är många av dessa bolag som inte har någon internre-visionsfunktion vilket kan betyda att de eventuella brister och fel som finns inte kommer fram. En av revisorerna påpekade att när en internrevisionsavdelning införs på ett bra sätt visar det sig ofta att de interna kontroller som alla inom organisationen tar för givet att de finns inte alltid gör det. Det är därför rimligt att anta att många bolag upplever en bra intern kontroll men att en grundlig genomgång av en väl fungerande internrevisionsfunktion skulle kunna påvisa eventuella brister. Av de bolag som har en internrevisionsfunktion utgör en stor del av dem banker och bolag underställda SOX. För bolagen underställda SOX är detta troligtvis ett led av de ökade kraven att VD och CFO får ett ökat ansvar vilket enligt Ouchi (1975) och Woolf (1994) skulle vara incitament för mer styrning och mer internrevision. När det gäller bankerna är den troliga förklaringen att branschen sedan långt tillbaka varit en reglerad bransch som omfattats av höga krav på en god intern kontroll på grund av deras affärsinriktning. Vi ser även att tre bolag planerar att inrätta en internrevisionsfunktion på grund av den ökade fokuseringen vilket är i linje med Hult och Bernhardtz (2004) uppfattning om att bolagen i många fall behöver inrätta en internrevisionsfunktion för att möta de nya kraven.

I de bolag där de inte har någon internrevisionsfunktion är det enligt respondenterna på grund av att den inte har tillfört något. Revisorerna påpekar att detta naturligtvis beror delvis på att internrevisionens arbete inte har setts som särskilt viktigt men även att det beror på internrevi-sionens bristande kompetens och dåliga rekryteringsgrund under 90-talet. Detta är rimliga förklaringar eftersom det enligt respondenterna och teorierna varit en lågt prioriterad funktion inom bolaget. En respondent från ett av bolagen menar att det för dem troligtvis varit en kost-nadsfråga vars teori tillstyrks av en revisor som menar att det för många bolag visat sig att nyttan helt enkelt inte har uppvägts av kostnaderna. Detta tyder på att internrevisionen antingen använts på ett felaktigt sätt eller helt enkelt inte kunnat tillföra den nytta som företagsledningen efterfrågar. Detta kan bero på att internrevisionsfunktionen inte har fått de resurser som IIA (2004) anser är viktiga för att internrevisionen skall kunna leverera. Samtidigt är IIA en intresseorganisation som företräder internrevisorerna och det kan ses som ganska självklart att de efterfrågar mer resurser till internrevisionen.

I dessa bolag kan även skönjas en syn på internrevisionen som en polisiär verksamhet vilket kan ha stor påverkan på bolagens beslut att ha en internrevisionsfunktion eller ej.

Förklar-ingen till den synen är att många har en bild av internrevisionen som ”storebror ser dig” vilket delvis är en felaktig bild som enbart en attitydförändring kan råda bot på. Dessa förändringar måste troligtvis börja i toppen eftersom företagsledningen, enligt Kropatkin (1987), påverkar hela organisationens beteende med sitt handlande. Bolagen verkar också ha en övertro till att linjeansvaret ser till att de interna kontrollerna är tillfredsställande. En respondent menar att de inte behöver den specialistkunskap som internrevisionen har utan mer generella kunskaper vilket kan tolkas som att ledningen inte ser något behov av en professionell kritik av de interna systemen som Kropatkin (1987) föreslår. En revisor påpekar att internrevisionen är lika viktig som andra funktioner och förklarar detta med en beskrivning av granskning av skattedeklarationen vilket troligen är en målade bild av verkligheten i många bolag.

Internrevisionens betydelse i bankerna har enligt undersökningen inte påverkats nämnvärt av den ökade fokusen vilket beror på dess historiskt starka roll. Av revisorerna att döma verkar det som de tycker att övriga bolag har mycket att lära av bankerna och att de gör att internre-visionens betydelse lyfts fram på ett bra sätt. Resurserna inom bankerna är ungefär lika stora och har inte förändrats med de ökade kraven. I övriga bolag kan vi se att internrevisionsfunk-tionerna fått ökade resurser på senare tid och att många håller på att utöka sin internrevision vilket är ett steg i rätt riktning för att öka betydelsen. En del bolag säger sig inte ha gett intern-revisionen utökade resurser på grund av de ökade kraven men att en viss resursökning ändå har förekommit. Denna resursökning är inte entydig men beror troligtvis på att internrevi-sionsfunktionerna har fått en ökad betydelse inom bolaget som respondenterna inte härleder till kraven på intern kontroll. Teorierna om att internrevisionen skulle öka i betydelse med införandet av revisionskommittéer är svårt att validera i undersökningen som gjorts. Några bolag har det senaste året infört en revisionskommitté för att möta Kodens krav vilket både teorin och revisorerna anser leda till att betydelsen och oberoendet stärks. Det är dock för tidigt att säga om detta har önskad effekt eftersom 17 av 18 bolag har en revisionskommitté idag medan det inte alls är lika många som har en internrevision. Förhoppningsvis kommer effekten av revisionskommittéernas införande om några år eftersom interna kontrollfrågor och revisionen får ett ökat medvetande när styrelsen har en grupp som enbart arbetar med dessa frågor. En revisor menar att revisionskommittéer inte är särskilt vanligt i Sverige vilket kan tyckas märkligt när 17 av 18 bolag i undersökningen har en revisionskommitté. Vad denne syftar till här är att de flesta svenska bolag inte har någon revisionskommitté men undersök-ningen visar att så inte är fallet bland de största bolagen på Stockholmsbörsen.

En certifiering tror de flesta respondenter kan leda till att statusen för internrevisorer höjs men att det inte är så många internrevisorer som har tagit denna certifiering. Några respondenter menar dock att en certifiering inte kommer att påverka internrevisionens betydelse eftersom de redan har duktiga internrevisorer. Detta påstående stöds också av en revisor som påpekar att en duktig internrevisor inte blir bättre av en certifiering. En certifiering skulle dock lyfta fram internrevisionen som profession och som Chambers et al (1987) menar att respekten för internrevisionen kan öka. En respondent understryker dock vikten av att ha personliga egen-skaper som stämmer väl in med den övriga organisationen för att kunna utföra sitt arbete på bästa möjliga sätt. Troligtvis kommer en ökad användning av certifiering göra internrevisio-nen mer attraktiv och betydelsefull i den bemärkelsen att internrevisorerna har något att visa upp för omvärlden, vilket revisorerna också håller med om.

In document Internrevision i fokus? (Page 34-37)

Related documents