Partiklar och fibrer

Partiklar och fibrer finns i inomhusluften, både som fritt svävande och även i sedimenterat dammsom vid rörelser i närheten kan virvla upp och bli luftburet kortare tid. Partiklarna kan bestå av hudf1agor, sand, förbränningsprodukter, pollen, svampsporer, bakterier men kan också vara resultatet av kemiska reaktioner av gaser som skapar partiklar (Korpi 1997).

Partiklar kan vara sfäriska (till exempel dimma, sprayer), kantiga (till exempel de som genereras vid stenbrytning och förädling av metaller) eller avlånga (fibrer till exempel asbest, mineralull) (WHO 2000; Niboer 1999). Storleken på partiklar kan mätas på olika sätt. Det vanligaste är att man mäter den aerodynamiska diametern d_ae. Den aerodynamiska diametern är diametern aven sfärisk partikel med homogen densitet som har samma fallhastighet i luft som den aktuella partikeln. Den grova partikelfraktionen är den som har en aerodynamisk diameter som överstiger 10 f.lm, brukar förenklat skrivas PM10,mellanfraktionen som är mellan 10f.lIDoch 2,5 f.lm, brukar förenklat skrivas PM 2,S-10.De partiklar som är mindre än 2,5 f.lm brukar förenklat skrivas PM₂,s.Förutom genom storleken går det även att karakterisera partiklar på andra sätt, bland annat antal och vikt.

Det är dock inte klarlagt vilka samband som finns mellan olika mätresultat och upplevelsen av inomhusluften. Det är oftast många andra faktorer som påverkar det resultat som framkommer vid dessa mätningar, till exempel fuktighet, temperatur och ventilationsgrad (Samuelson et al. 1999).

Var partiklarna initialt deponeras i luftvägarna beror på partikelstorlek. De grova partiklarna deponeras i de övre luftvägarna och de finare transporteras ner till de nedre luftvägarna. Uppdelningen kan göras lite mer exakt genom följande uppdelning (Niboer 1999; WHO 2000).

1. Den inandningsbara fraktionen,

dae

~100fJll1, är fraktionen av de totala luftburna partiklar som kommer in i kroppen genom näsan och/eller munnen vid andning.

Den är relevant för hälsoaspekter i alla delar av de övre andningsvägarna, som till exempel rinnande näsa och näscancer.

2. Bröstfraktionen, ca 50% av

dae =

10 Jllll och ca 1% av

dae =

28 Jllll, är den fraktion som penetrerar ner till lungorna och påverkar astma, bronkit och lungcancer.

3. Den andningsbara fraktionen, ca 50% av

dae

=4flm och ca 1% av

dae

= 10flID, utgör den del som penetrerar till alveola regionerna i lungorna och är väsentlig för utvecklingen av vissa kroniska sjukdomar.

Även vilken form en partikel har påverkar hur den beter sig i luften och hur den påverkar kroppen efter att den deponerats i luftvägarna (WHO 2000; Niboer 1999). För fibrer, det vill säga långa partiklar, är det viktigt att definiera både längd och diameter, då detta kan påverka hur långt ner de kommer i andningsvägarna (Nevalainen 1989). Andningsbara fibrer är partiklar med en längd på minst 5 flm, en diameter av maximalt 3 Jllll och ett längd-breddförhållande på minst 5-1. Den kritiska dimensionen för att en konstgjord mineralisk fiber skall vara cancerogen är att längden skall vara > 5 flID och diametern skall vara< 3 flm, längd-bredd förhållande> 3-1 (Thriene 1996). Asbestfibrer, som är korta, kommer långt ner i lungorna och kan dessutom inte transporteras upp igen.

Hälsoeffekter beror även på de adsorberade ämnen som fmns på partikeln. I byggnader från 1950-1970talendärman använt PCB i till exempel fogmassor kan PCB adsorberas på partiklar och därmed bli inandningsbart.

Grova partiklar består oftast av jord och mineraliska askor som mekaniskt har spridit sig till luften. Det biologiska material (bioaerosoler) som finns i luften är ofta i den grova fraktionen (Niboer 1999). En del partiklar lägger sig på golvet som husdamm. Dessa partiklar är en komplex blandning av olika storlek 0,001-1 mm i diameter, och inkluderar fibrer, hudflagor, hår, fårgflagor, sand, förbränningsprodukter, döda insekter, alger, pollen, svampsporer och bakterier mm (Korpi 1997).

När torra partiklar kommer in i våra fuktiga andningsvägar växer de genom att vatten kondenserar på derasyta, hygroskopisk tillväxt. Detta mediOr att de deponeras högre upp i andningsvägarna (WHO 2000). Detta är en viktig aspekt då det medför att partiklarna kan ändra storlek efter hand som de andas in i luftvägarna.

En del källor anger att PM_2.5är en bättre förklarande variabel för hälsoeffekter än PM_10•

Den kunskap som fmns idag medför inte att man kan säga någon nivå där man är säker på

Protection Agency (2001) i USA håller på att bearbeta är det PM1o-fraktionen, PM

10-2,S-fraktionen och PM₂,s-fraktionen som är de intressanta fraktionerna att studera. Enligt detta förslag är det storlek, kemisk sammansättning, källa, utseende och hur människor utsätts för partiklarna som är de viktiga faktorerna för vilka eventuell hälsoeffekt som kan uppstå.

De problem som kan uppstå av olika partiklar är bland annat att asbest och vissa andra mineralfibrer kan öka frekvensen av lungcancer (WHO 2000). Mineralull som är ett av de vanligaste vänneisoleringsmaterialen i Sverige är numera klassat som icke cancerframkallande. Keramisk fiber är ett av de material som efterträdde asbesten i de användningsområden där hög värmebeständighet krävs. IARC klassificerar keramiska fibrer som möjligt cancerogena för människor (Grupp 2B). IARC är "The International Agency for Research on Cancer" och är en del av Världshälsoorganisationen, WHO.

Mängden partiklar inomhus beror huvudsakligen på mängden partiklar utomhus.

Städfrekvens och aktiviteter i byggnaden påverkar också till viss del. Vid intaget av utomhusluft finns oftast fJJter som renar luften i de fall mekanisk ventilation är installerad i byggnaden. Det fmns filter med olika finhet för att skilja ut partiklar med olika storlek.

Filtren byts oftast då tryckfallet över dem blir för stort. Bytet sker alltså normalt inte med avseende på luftkvalitet, utan med avseende på energiåtgången för ventilationsaggregatet.

Förekomst av glasfibrer har mätts i några få studier och det har visat sig fmnas i medeltal 340 (max 2400) fibrer/m³i omgivande luft och 570 (max 5600) fibrer /m³i inomhusluft (WHO 2000). Mängden partiklar varierar dock mycket, men förhållandet mellan olika storlekar är mer konstant. Niboer (1999) visar att PM_2.S är runt 45-65% av koncentrationen av PM10• Vid mätning som utförts i en byggnad där man haft problem med mineralull i inomhusluften och sedan tätat för att minska mängden visade det sig att ingen mineralull kunde detekteras i inomhusluften efter åtgärd. Detta visar på att det går att bygga så att partiklar från isoleringen inte kommer in i byggnaden. I de fall mineralullspartiklar kommer in i inomhusluften har oftast ett byggfel begåtts.

I Tabell 3 anges de krav som finns för fibrer i arbetsmiljö.Iutomhusluft skall halterna av PM10 (efter 2004) understiga 50 J.lg/m³under ett dygn. Det fmns inga andra krav med avseende på fibrer för inomhusluft. Det fmns inte heller några krav med avseende på andra partiklar som är relevanta för inomhusluft. Det finns inga WHO-rekommendationer angående partiklar eftersom det anses att det inte fmns tillräcklig kunskap om partiklars hälsoeffekter.

Tabell 3Maximalt tillåtna koncentration av fibrer i arbetsmiljö (Arbetarskyddsstyrelsen 2000)

Ibyggnaddärfibrer tillverkas

I övrig arbetsmiljöluft

Naturliga kristaller förutom asbest 0,5 fibrer/mI

0,025 fiber/mI

Syntetiska och organiska 1 fiber /mI

0,05 fiber/mI

In document Inomhusluft - egenskaper, påverkan på människor, metoder för förbättringar Hammargren, Ulrika (Page 36-39)