forskning. Under denna intervju deltog även rektorn. Några av lärarna beskrev vad beprövad erfarenhet betyder för dem:
Det tycker jag är ganska kul för man tar det för givet, man bara gör, sen får man en lärarstudent och då inser man att man har beprövad erfarenhet när man får förklara saker som man tycker är självklara.
(Engelsklärare)
Du måste ha upplevt det och du måste förankra det och det är ”trial and error” liksom, men sen måste det hela tiden utmanas för vi är nya individer och samhället förändras. Men vissa saker har man ändå med sig /…/ jag sysslar nästan bara med beprövad erfarenhet.
(Svensklärare)
Vi har skaffat oss en resursbank som gör att vi liksom kan jobba som vi gör, och sen får man inte lura sig och bara liksom gå i det spåret. Mycket är intuitivt.
(Speciallärare)
Att den beprövade erfarenheten är väldigt personlig och kan vara svår att sätta fingret på, var också några synpunkter som framfördes. Någon menade också att den beprövade erfarenheten handlar om att lära sig av varandra. Dessutom liknade en lärare den beprövade erfarenheten med den erfarenhet som läkarna använder sig av när de ställer en diagnos. Läkarna tar vissa prover och ställer en diagnos grundat på erfarenhet och eventuella provresultat, och på samma sätt arbetar vi, menade läraren. Vi låter eleverna göra olika test och vi använder testresultat och vår erfarenhet när vi planerar undervisningen. En av lärarna såg en förändring av den beprövade erfarenhetens betydelse.
Men vi har ett samhälle idag där vetenskapligt förankrat mätt, alltså där vi kan mäta och få en högre status. Fast nu börjar det hända saker med att beprövad erfarenhet också lite kommer tillbaka och det sker faktiskt inom väldigt många områden för jag ser det jättemycket just inom vården /… / att beprövad erfarenhet faktiskt
38
(Svensklärare)
Rektorn påpekade att lärarna måste veta att det de gör fungerar och att de kan förklara varför de gör som de gör. Rektorn varnade för risken att även om läraren är medveten om forskning och beprövad erfarenhet så gör läraren som han eller hon själv tycker. Man ska inte tycka som lärare utan man ska luta sig mot den forskning som finns, menade rektorn.
Men jag tänker också att bekymret är lite grand i lärarens frihet att man tror att man kan göra någonting helt annat som inte är baserat på erfarenhet eller forskning för så har jag alltid gjort. Jag undervisar fortfarande efter lgr what ever, förhistorisk tid, för jag tror det är bäst. Men forskningen har visat att det är så här vi ska göra istället och då måste vi ju luta oss mot det.
(Rektor)
Ett förtydligande gjordes av vad begreppet beprövad erfarenhet egentligen innebär och lärarnas reflektioner var att det är just dokumentationen som saknas i deras dagliga arbete. Många menade att det är oerhört tidskrävande att hinna med det också även om de insåg att reflektion och utvärdering är mycket användbart. Rektorn ställde frågan hur skolan då ska se ut för att ge förutsättningar för att skapa den tiden, hur skolan kan vara organiserad med timplan och lektioner och lärarnas arbetstid. Den frågan blev aldrig besvarad.
Lärarna hade inte så mycket att säga om hur de använde sig av forskning i undervisningen. Men de menade att forskning gav tyngd och att det var viktigt att hålla sig uppdaterad. Lärarna uppgav att de tar del av forskning genom fortbildning, föreläsningar, söker på internet, Skolverkets hemsida, Lärarfackens tidningar och Skolportens nyhetsbrev. Enligt rektorn uppmuntras de anställda att ta del av forskning. Tid avsätts för diskussioner, föreläsningar och workshops som anknyter till den senaste tidens forskning. Nytänkande uppmuntras och all personal har ansvar för att ta till sig och berätta om ny pedagogisk forskning. Internt på skolan anordnas skrytbytardagar där lärarna delger varandra goda exempel. Lärarnas egna erfarenheter beprövas enligt rektorn i samarbete med andra skolor i kommunen då man träffas i ämnesgrupper och diskuterar arbetssätt och resultat. Vikten av kollegialt lärande betonas av samtliga. Under höstterminen har alla lärarna blivit vad de kallar ”speglade”, vilket innebär att lärarna haft besök i sina klassrum av en person som arbetar som lärarfortbildare och som efteråt samtalat med läraren om vad han/hon kan utveckla.
39
Figur 3 Exempel på var man som pedagog kan hitta forskning. Källa: www.skolverket.se
Analys
Diskussionen om beprövad erfarenhet utmynnade i många kloka reflektioner. Lärarna har en betydande mängd erfarenhet vad det gäller undervisning och vad som fungerar bäst, för vilka elever och när. Men det visade sig att ingen av denna erfarenhetskunskap är utvärderad eller dokumenterad. För de intervjuade lärarna innebar begreppet ”beprövad erfarenhet” varken utvärdering eller dokumentation. Frågan är om det gör det för andra lärare på andra skolor? Om man förstår innebörden av begreppen beprövad erfarenhet, vetenskaplig grund och evidens och hur de förhåller sig till varandra är det lättare att arbeta forskningsbaserat i sin verksamhet och också se fördelarna med arbetet i klassrummet (Skolverket, 2013). Den erfarenhet som lärarna beskriver kan närmast jämföras med förtrogenhetskunskap eller erfarenhetslärande, vilken också kan ses som mycket värdefull kunskap (Scherp, 2013). Men enligt skollagen är det den beprövade erfarenheten som vi ska arbeta med. Lärarna påpekade att det är oerhört tidskrävande att arbeta på detta sätt, och Skolverket (2013) menar att man troligen får tiden tillbaka, men inte förrän om 1-2 år.
Det är intressant att en av lärarna tog upp att den beprövade erfarenheten har fått högre status. Skolverket (2013) verifiera detta genom att betona att ”den rent vetenskapliga tillkomna kunskapen och kunskap som hämtas ur den beprövade erfarenheten är lika mycket värda. Den ena är inte finare än den andra utan de kompletterar varandra” (s 13). Scherp (2013) visar
40
dock på att det finns en inbyggd motsättning i formuleringen om beprövad erfarenhet. För att en erfarenhet ska vara beprövad ska det vara något som efter lång tid har visat sig ge goda resultat, men det betyder att den är tillbakablickande. Tänk om det kommer nya lärdomar ute i verksamheten som inte stämmer med den beprövade erfarenheten, ska man inte jobba efter det nya då?
Enligt rektorn uppmuntrades personalen att ta del av forskning och det gavs goda
förutsättningar för kollegialt lärande både internt, med spegling, workshops, skrytbytardagar och pedagogiska diskussioner samt externt, när lärare från kommunens olika skolor träffas. Enligt Hargreaves (2003) måste skolsystemet vara uppbyggt så att läraren har möjligheter att utvecklas men även den enskilde läraren har ett eget ansvar för att utvecklas i sin yrkesroll. Hargreaves menar vidare att lärare som inte lär sig på annat sätt än genom ”trial and error” (se citat s. 36) är en belastning för sina elever. Det läraren gör i sitt klassrum måste vila på
systematisk kompetensutveckling och samarbete med kollegor (Hagreaves, 2003). Men samtidigt måste det varnas för att skolorna ”springer på alla bollar”. För att lyckas med utvecklingssatsningar, som i det här fallet handlar om forskning och kollegialt lärande, är det viktigt att fokusera på ett eller få mål.
Det är anmärkningsvärt att det under intervjun inte gjordes någon koppling mellan forskning och beprövad erfarenhet eller mellan forskning och det arbete som utfördes i klassrummet. Detta diskuterades inte alls förrän rektorn förde det på tal. Enligt Skolverket (2013) har kopplingen historiskt varit svag mellan forskning om undervisning och lärares skolvardag. Några förklaringar, enligt Skolverket, kan vara att många vetenskapliga artiklar publiceras i internationella tidskrifter som de som arbetar i skolan inte har tillgång till eller att den forskning som gjorts helt enkelt inte haft som syfte att lärarna ska använda den i undervisningen. En annan förklaring kan vara lärarnas begränsade tid för läsning och reflektion både individuellt och i arbetslaget, vilket även några lärare påtalade under intervjun.
41
5 Diskussion
Detta kapitel inleds med en metoddiskussion som efterföljs av en resultatdiskussion utifrån studiens syfte och frågeställningar. Tidigare forskning och teoretisk förankring i det
sociokulturella och det systemteoretiska perspektivet med begreppen samspel, kollegialt lärande, språk och kommunikation samt påverkan på olika nivåer ligger till grund för de diskussioner och slutsatser jag lyfter fram i denna del. Därefter följer mina tankar kring specialpedagogiska implikationer och avslutningsvis ges förslag till fortsatt forskning.