Pedagogers föreställningar och uppfattningar

Ämnet demokrati och begreppen inflytande samt delaktighet är abstrakta och ganska svårgreppade. Dessa begrepp är diffusa och det är svårt att göra det konkret i praktiken, eftersom demokratiarbetet sker kontinuerligt i verksamheten och pedagoger ofta arbetar med detta omedvetet. Detta märktes när pedagogerna intervjuades då de hade svårt att komma på konkreta situationer som exempel på arbetet med inflytande samt delaktighet och svårigheter med att skilja på begreppen. Kanske hade resultatet blivit annorlunda om pedagogerna haft några dagar på sig att fundera över ämnet. Följande är resultat av intervjuerna om pedagogers föreställningar och uppfattningar kring ämnet.

En fråga som ställdes till pedagogerna var vad begreppen delaktighet och inflytande innebar för dem. Alla tre pedagoger är överens om att det är ett viktigt inslag i barnens vardag att ha möjligheten att kunna bestämma och påverka. Förskollärarna antyder att allt handlar om att kunna lyssna på barnen och vara lyhörda inför deras behov. Så här svarar förskolläraren Johanna på frågan om hon anser att inflytande och delaktighet innebär samma sak:

Nä! Det behöver det nödvändigtvis inte göra, det finns massa olika situationer men inflytande kan vara allt från så himla smått, till att få välja sång till sångsamling till att faktiskt kunna påverka sin dag och kunna välja vad man vill göra. Så inom inflytande kan det vara väldigt stor skillnad om det handlar om en minut eller om det handlar om faktiskt hur hela min dag ser ut. Delaktighet handlar om något annat kan jag känna.. eller det gör det kanske inte, jag har inte funderat på

36

definitionerna på det sättet. Men delaktigheten.. nja.. jag tänker mer att få vara en del av det som händer runt en eller delaktighet.. inte bara att man får vara med och bestämma, utan faktiskt vara en del utav det som är bestämt.

Danuta säger följande:

ehh... nej det är inte samma sak.. inflytande.. ja det beror på vad man tänker på, men delaktighet.. ja jag tycker att det är två skilda ord, såklart.. ja. Delaktighet ja att.. ja att barn, jag vet inte om jag tolkat det rätt, att barn engagerar sig själva, kommer kanske med idéer till oss, ja att de vill påverka verksamheten kanske.

De är överens om att dessa begrepp har två olika betydelser och innebörd, men har olika uppfattningar om vad det verkligen innebär. Kanske finns det inte ett rätt svar eftersom begreppen är så abstrakta, och eftersom det kanske innebär det som fungerar på respektive avdelningar? Johanna verkar ha en klarare bild av vad det innebär, kanske är det för att hon arbetar på en femårsavdelning där hela verksamheten genomsyras av inflytande och delaktighet, medan Danuta arbetar på en ett- till femårsavdelning där barns inflytande enligt henne blir svårare att arbeta med tanke på utvecklingsnivåerna.

Alla tre förskollärare är överens om att barnen ska få möjligheten till att påverka innehållet i sin vardag. De menar också att barn inte kan vara med och bestämma allt, för det finns naturligtvis regler och rutiner som måste följas. Under intervjun med Danuta påpekade hon den förändrade synen på barn som medbestämmande. Hon menar att det inte fanns lika stort inflytande för barnen i förskolorna förr, jämfört med nu. Så här förklarar hon det:

Jag tycker att det är jätteviktigt, jag har märkt och har lärt mig mycket genom åren att barn måste kunna själv bestämma, inte alltid, för vi har regler här, men att de kan få lov att välja till exempel, vad de vill göra efter frukost, när vi sitter här och äter frukost och så frågar vi dem, vad vill ni göra? Och det är inte som förr att man, jaha, nu går du till målarrummet, nu ritar du, och nu leker du med bilarna. OHH säger de, måste vi göra det? Att de får lov att bestämma själv. Och får de göra det som de vill sitter de fint, kanske en halvtimme och leker.. tycker jag själv, va. Men jag kommer ihåg för 10-15 år sedan, ofta det var mycket strängare, och 'ja...det är jag som bestämmer’. Det hade varit hemskt om barnen inte fått chans att ha inflytande, det är ingen jäkla diktatur!

37

Det Danuta lyfter fram är maktförhållandet som pedagoger hade förr gentemot barnen, att pedagoger ägde all kunskap och att barnen inte sågs som kompetenta. Barnen var inte självständiga och sågs heller inte som demokratiska medborgare med egen vilja och egna tankar. Idag ses barn som demokratiska medborgare med rättigheter och vilja. Då ställer vi oss frågan varför det är viktigt att barn har inflytande nu, och inte för 10-15 år sedan? Vad är orsaken till att barn får mer inflytande över sin vardag idag på förskolorna än förr? Pedagoger har kanske blivit mer medvetna om sitt förhållningssätt samtidigt som samhället också spelat en roll i denna förändring av barnsyn och tankesätt.

Kristoffer förklarar att på deras avdelning har barnen inflytande speciellt under den fria leken, eftersom barnen själva väljer vad de vill leka med. Han berättade att den fria leken hos dem är ganska fritt, att de sällan går in och styr den. Han berättar även att barnen har inflytande över vilka teman de ska arbeta med. Kristoffer berättade om hur en pojke konstant pratade, och att pedagogerna till slut börjat kalla honom för en papegoja, därför menade han att de har djungeln som tema. Kristoffer beskrev ingen annan situation där barn visat intresse för djungeln eller djuren. Vår fundering är om det här temat var utifrån barnens intresse, eller om det var en situation där pedagogerna tolkade att pojken intresserat sig för djungelns djur. Vi kan dock inte veta om det var flera barn som visat intresse för temat, eller om det var flera situationer som gjorde att temat uppstod. Det var så här pedagogen beskrev att temat uppkom. Han beskrev dessutom att barnen visar konstant intresse för pussel. Barnen på hans avdelning sitter och pusslar hela dagen lång och de planerar att gå vidare med detta. Här ser vi ett tydligare exempel på att barnens intressen är i centrum. Han presenterade vilka idéer han har för att kunna gå vidare med pussel som tema, där barnen verkligen har haft inflytande över temat. Han anser dessutom att det finns saker barn måste lära sig vilket innebär att de inte kan ha inflytande över all innehåll. I temat djungeln ingår språkträning och att barn ska lära sig färgerna.

Det som nämnts i inledningen av detta stycke är att pedagogerna har svårigheter med att komma på konkreta situationer där de arbetar med inflytande och delaktighet. Danuta funderade länge när hon fick frågan om hur de arbetar med dessa begrepp och efter en stund svarar hon att hon inte riktigt kan komma på en konkret situation eftersom det är något som sker naturligt i vardagen, dagligen. Johanna delar denna uppfattning då hon

38

pratar om att demokrati inte är något som ska stå på schemat ”Ja på måndagar mellan 10 och 11 ska vi arbeta med inflytande” säger hon skämtsamt och förklarar att hela deras pedagogiska verksamhet genomsyras av detta. Kristoffer verkar också ha svårigheter med att komma på konkreta situationer där barnen har inflytande, då han under intervjun motsäger sig själv lite. Han menar att barnen har inflytande över temaarbetena, och vidare menar Kristoffer att barnen inte har speciellt mycket inflytande över samlingarna, där temaarbetena utövas. Kanske menar han att barnen har inflytande över innehållet, men inte arbetsformerna? Det finns många olika sätt för barn att kunna ha inflytande över verksamheten, och det är upp till pedagogerna att bestämma i hur stor utsträckning de anser att barn kan ha inflytande. Kristoffer menar som sagt att det finns kunskap han anser att barn måste ha, alltså kan de inte ha inflytande över hela verksamheten enligt Kristoffer.

Åberg och Lenz Taguchi (2007) skriver i boken Lyssnandets pedagogik att om pedagogerna inte reflekterar över den egna grundsynen blir det svårt att se andras och få nya synsätt. När Åberg började ifrågasätta varför de gör som de gör på förskolan, blev det en tillgång i deras pedagogiska arbete. Det är viktigt att som pedagog ta tillvara på oliktänkande för att sträva efter en miljö där respekt, ödmjukhet och tillit grundas, detta skapas i en demokratisk mötesplats (Åberg & Lenz Taguchi, 2007). Att diskutera begreppen delaktighet och inflytande i arbetslaget blir en viktig aspekt om det ska bli möjligt att arbeta aktivt kring inflytande och delaktighet. Tiden är, som vi återkommer till senare, ett problem i förskoleverksamheten och personalen som arbetar inom förskolan upplever ständigt att de lider av tidsbrist. Att ifrågasätta sina metoder och arbetssätt kan också vara ett tillvägagångsätt för att utveckla sin pedagogiska verksamhet. Det kan vara bra att ifrågasätta de invanda eller de för givet tagna perspektiven för att synliggöra nya perspektiv. Arnér (2009) menar att detta i sin tur ger stöd för en verklig förändring och pedagoger frigör sig från de regelsystem som funnits under en lång tid i förskolan som att gå ut en viss tid, att barnen måste städa när de lekt färdigt och barnen måste äta upp den mat som de har på sin tallrik. Vidare menar Arnér att för att kunna synliggöra det som är dolt i det pedagogiska arbetet är det viktigt att observera samt reflektera över innehållet och miljön i verksamheten. Detta kan utföras genom dokumentation och att pedagogerna reflekterar kring barngruppen med fokus på barns inflytande. När pedagogers fokus ligger på att reflektera och ifrågasätta barns inflytande försöker de ta reda på barnens egen uppfattning av de olika situationer och

39

händelser (Arnér, 2009). Detta behöver inte betyda att det finns brister och fel i verksamheten, men den kan alltid utvecklas och möjliggöras genom att ifrågasätta och diskutera verksamheten.

När det gäller inflytande och delaktighet menar vi att pedagogerna måste stanna upp och fundera över varför de gör som de gör. Har jag en vettig anledning till att jag säger nej till ett barn? Danuta och Johanna är överens om att barn förtjänar att få en god förklaring. De menar att barnet måste få veta varför de säger nej. Johanna menar att barnen på hennes avdelning ofta förstår hennes förklaringar, och att många konflikter kan förhindras genom att ge dem en god förklaring och vara tydlig, när det gäller allt, som pedagog. Danuta menar att barnen på hennes avdelning ändå tjatar trots goda förklaringar. Återigen kan detta kopplas till de olika utvecklingsnivåerna på båda avdelningar. Pedagoger kan tillsammans med barnen komma fram till gemensamma regler för avdelningen.

Arnér (2009) skriver att under utvecklingsarbetet kring barns inflytande i förskolan gav barnen uttryck för att det finns många regler och att det är dessa regler som hindrar dem från att ta initiativ samt att ha utrymme i leken. Barnen visste dessutom att de inte kunde påverka dessa regler. Enligt barnen var reglerna oftast baserade på vad de inte fick göra. Arnér skriver vidare att det barnen upplevde var roligt var lek och aktiviteter som inte styrdes av vuxna (Arnér, 2009). På avdelning Randen hade pedagogerna många regler som barnen fick rätta sig efter. Alla regler var utformade av pedagogerna eftersom de beskriver att barnen måste ha bestämda regler för att känna sig trygga. De flesta regler som finns på avdelningen var på grund av brist av resurser, som exempelvis när det endast är en pedagog ute på gården så får barnen inte gunga runt hörnan där pedagogen inte kan se barnen. En annan regel är att barnen inte får krocka med cyklarna utan får cykla runt istället för att krocka med varandra. Eftersom vi inte har utgått från barns perspektiv utan från vuxenperspektiv kan vi inte i undersökningen svara på vad barnen tycker och tänker om dessa regler. Blir dessa regler ett hinder i barnens lek eller minskar det utrymmet i leken? Vi hade velat att i en vidare studie undersöka barns inflytande inte enbart utifrån observationer samt pedagogperspektiv utan också utifrån barns perspektiv.

40