Alla förskollärare i studien var överens om att det alltid finns behov av att uppdatera sina kunskaper, oavsett om det är vetenskaplig kunskap eller praktisk kunskap för att utveckla språket hos flerspråkiga barn. Förskollärarna nämnde olika kunskapskällor som hjälper dem framåt i arbetet. Några av dessa är kollegialt lärande, att ta hjälp av specialpedagog, att läsa Skolverkets publikationer samt att delta i utbildningar och kurser. När man analyserar alla förskollärares svar så är det framför allt “kollegialt lärande mellan pedagogerna” som träder fram. De anser att kunskapsutvecklingen främst grundar sig i socialt samarbete med andra kollegor, vilket inte bara utvecklar pedagogens personliga kunskaper kopplad till
flerspråkighet utan även lägger fokus på barnets trygghet, utveckling och lärande i förskolan.
Resultatet visar att samtliga förskollärare är positiva till samarbete med andra kollegor som har särskilda kunskaper inom flerspråkighet, och betonar att man kan lära av och ta nytta av dessa kunskaper. Genom följande citat blir det lätt att förstå hur medarbetarna ser på varandra som en resurs för att lösa uppgifter i samband med flerspråkighet
F 4: Vi har kollegor som har svenska som andraspråk. Då vet vi att vi har en kollega som kanske kan det språket som barnet pratar. I sådana fall jobbar vi mycket tillsammans och tar nytta av arbetslagets olika kompetenser, så barnet ska börja känna sig tryggt.
Citatet belyser ett sätt att skapa flexibla och självgående arbetsgrupper, och att det ger möjligheter för pedagoger att ta del av varandras personliga och erfarenhetsbaserade
24
kunskaper i den vardagliga praktiken med flerspråkiga barn. Det visar hur samarbeten kan utformas och bidra till pedagogers möjligheter att lära av varandra genom erfarenhetsutbyten.
Flera informanter uppgav att det kollegiala lärandet bidrog till att pedagogerna kan arbeta mot gemensamma mål i förskolan. Dessutom bidrar det till att se och ta tillvara på varandras olikheter, och använda dem som en resurs.
I citatet nedan anser F 1 att det finns flera olika sätt att jobba med flerspråkighet samt belyser vikten av att alltid ta tillvara kollektiva kunskaper. F 1 lyfter även fram det kollegiala lärandet som positivt i verksamheten och tycker att det är en del av lärande och utveckling att kunna se saker ur olika synvinklar.
F 1: Jag tror att det är viktigt att man lär sig tillsammans med kollegorna så att man får samma utgångspunkt och får mycket tid att diskutera hur man kan göra på olika sätt.
Om alla i arbetslaget har samma utgångspunkt och liknande synsätt gällande lärande och utbildning, så kan man tillsammans sträva mot mål i verksamheten och anpassa handlingssätt efter varandra. Citatet ovanför visar att pedagogerna behöver få bättre förutsättningar, och både anpassa och utveckla sin kompetens genom stöd från kollegor vid samarbeten. Detta räknas som en viktig princip för mänsklig kunskapsbildning i det sociokulturella perspektivet.
Att delta i kommunikation, bekanta sig med olika sätt att resonera och handla, och sedan själv använda dessa ses som “appropriation”. Genom förskollärarnas olika svar kan man uppfatta att samarbetets betydelse för utbyte av olika tankesätt är viktigt för att förstå och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Erfarenhetsutbytet ger här möjlighet att skapa ett gemensamt arbetssätt och förhållningssätt som kan bredda arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling och göra det mer meningsfullt, detta är grundläggande i det sociokulturella perspektivet.
Samtidigt visar olika svar att kollegialt lärande är en process som inte bara genererar en viss kunskap och kompetens utan också bidrar till en bättre sammanhållning kollegor emellan och till samförstånd och samsyn på undervisningsmetoder i den flerspråkiga miljön. Vi tolkar det som att förskollärarnas samförstånd och samsyn främjar det egna sättet att undervisa och
25
förbättrar de flerspråkiga barnens inlärningsmiljö. F 3 till exempel berättar om samtalen i mellan pedagoger i förskolan. Hen säger att samtal med kollegorna oftast sker under
reflektionstider och under APT, där går man laget runt, lyssnar och dokumenterar varandras erfarenheter och reflektioner angående aktuella problem eller frågeställningar. Sedan jämför de dessa erfarenheter med varandra och försöker se mönster. I frågan angående vilka slags diskussioner som sker i samband med dessa reflektioner eller APTer, då syntes en viss variation i erfarenheterna. Exempel på frågor kollegerna kan diskutera med varandra var:
Finns det andra sätt än de vi har att utveckla de flerspråkiga barnens situation på förskolan?
Kan man tänka på något annat sätt? Är det något vi missar? Finns det någon som har andra erfarenheter än de som redan beskrivits?
Alla åtta förskollärarna tycker att de får mycket kunskap genom samtal med erfarna och kompetenta kollegor. Förskollärarna poängterar att nya lärdomar genom diskussion med kompetenta kollegor leder till kompetensutveckling, och det är en av anledningarna till att dessa diskussioner är så viktiga. F 4 tycker att diskussionerna med kollegor eller experter, till exempel en specialpedagog, kan bidra till att förskolläraren får större kunskap om sitt uppdrag och blir utmanad i sina föreställningar. Detta kan i sin tur bidra till att man förnyar
arbetssättet, vilket ökar möjligheterna för flerspråkiga barns språkutveckling. I F 3:s citat nedan syns vikten av diskussioner med en erfaren kollega. Där får informanten möjlighet att utvecklas genom att ta tillvara kollegans kompetens och praktisk erfarenhet i ämnet
flerspråkighet. F 3 säger:
F 3: Vi har ju mycket diskussioner med de kollegorna som jobbar här och har djup erfarenheter av det samt har olika kompetenser.
Att diskutera verksamheten tillsammans med någon som har stor erfarenhet och kompetens inom praktisk kunskap gällande flerspråkig språkutveckling, kan kopplas till beprövad erfarenhet. Det är alltså framför allt kunskapsöverföring som en process för individuell kunskapsutveckling som har gjort intryck på dagens forskning om individens lärande och kallas för erfarenhetsbaserad kunskap. Den kunskap som skapas enligt pedagogen i citatet ovan och som kommer genom transformering av erfarenhet sker genom interaktion mellan
26
både personlig mognad och kompetens, där kompetens innebär en individs förmåga att handla i relation till ett mål eller ett visst arbete och där individens kunskapsutveckling påverkas av andras kompetensutveckling. Möjligheten att lära av varandra kan beskrivas utifrån det sociokulturella perspektivet som menar att praktiska och kommunikativa samspel med andra gynnar människans egna lärande och utveckling. Vygotskij betonade att människans
personliga erfarenheter och kunskaper utvidgas genom samspel och interaktion med andra i omgivningen. Han menade även att man kan föra sin egen utveckling ett steg framåt genom stöd, förklaringar och vägledning från en mer erfaren och kompetent person (Björk-Willén &
Puskás, 2018, Skolverket). Studiens resultat visar tydligt att förskollärarna uttrycker att det är under samarbetsprocessen som människans kunskaper ökar, som enligt den sociokulturella teorin kallas för den proximala utvecklingszonen.
F 3 och F 2 skildrar sina upplevelser av erfarenhetsutbyte och beskriver de positiva
aspekterna, som gemenskapen det kollegiala lärandet ger. De framhäver att kollegor stärker varandra genom gemensamma reflektioner och erfarenhetsutbyte. Förskollärare 2 är
nyexaminerad och har ett års erfarenhet av att jobba med flerspråkiga barn. Hen ser tydligt vikten av kompetensutveckling genom samtal med de kollegor som har många års erfarenhet.
Hen känner sig trygg i att lära av kunniga kollegor och samtidigt se möjligheten i att uppdatera sina kunskaper. Detta är viktigt för att alla kollegor systematiskt ska kunna vidareutveckla former för professionsutveckling baserad på beprövad erfarenhet.
F 2: Pedagogerna jag arbetar tillsammans med besitter många års beprövad erfarenhet vilket är fantastiskt och känns väldigt tryggt. [...] jag menar inte att vi för den sakens skull drar alla barn över en kam, utan som pedagog i en föränderlig verksamhet ingår det i vår profession att ständigt uppdatera oss och förnya våra kunskaper.
Citatet visar kraften av beprövade erfarenheter som man prövar under en så lång tid att man kan se att det ger varaktiga och tillförlitliga resultat. Dessutom uppfattas professionellt samarbete mellan förskollärare och lärande i en professionell gemenskap som nyckelfaktor, om man vill förbättra undervisningen och påskynda flerspråkiga barns språkutveckling. I den kollegiala lärandeprocessen ovan samtalar F 2 med andra professionella pedagoger, vilket innebär att lärande sker i relation till andra erfarna människor i konkreta sammanhang.
27
Förskolläraren lär sig mer om sitt eget lärande genom metareflektioner kring sina erfarenheter tillsammans med andra, som kan fungera som förebilder i arbetet.
Förskollärarnas inslag av kollegialt lärande har alltså en positiv inverkan på
kunskapsinlärning i samband med flerspråkighet i förskolan. Pedagogers kunskap och
kompetens spelar en central roll i flerspråkiga barns språkutveckling men lägger även grunden till deras livslånga lärande. Flera av förskollärarna lyfter även fram att ny vetenskaplig
forskning i form av teknologi kan bidra till flerspråkiga barns språkinlärning. Vissa kunskaper har man fått genom universitetsstudier, ibland via Skolverkets webbsida, och ibland via rektorn. Skolverkets webbsida har massor av ny forskning angående flerspråkighet i
förskolan. Där finns det publikationer och filmer, och förskollärarna nämner även om poddar såsom ”Vi pratar förskola”, där finns olika intressanta kunskaper gällande förskolans
verksamhet. Enligt förskollärare 3 och 5 är utbildning och kurser en viktig del i att lära sig språkutvecklande arbetssätt. Exempel på detta är SBS-utbildningen (Samverkan för bästa skola), där man diskuterar med andra förskolors pedagoger samt reflekterar och granskar sitt eget arbetssätt. Genom erfarenhetsutbytet kan man förnya och förändra sitt sätt att arbeta med flerspråkiga barn. I F 5:s citat nedan synliggörs det att en blandning mellan vetenskaplig kunskap från litteratur, stöd från rektor, utbildning genom kurser, och det kollegiala lärandet tillsammans bildar en helhet.
F 5: Vi har både stöd av rektor och litteratur och det kollegiala lärandet. Sen har vi haft ett projekt som heter SBS (Samverkan för bästa skola) här i (områdets namn), där man har gått in på djupet när det gäller begreppet undervisning att utveckla barns lärande och kunskaper. Så man får sätta ord på det och få syn på lärandet. [...] man tränar sig i det.
Detta visar att förnyelse av arbetssätt i verksamheten kan ha positiv inverkan på barnens inlärningsprocess. Därför behöver förskollärares kunskaper kontinuerligt uppdateras och anpassas till de förväntningar och krav som ställs av det professionella yrket. Uppdatering med nya kunskaper är alltid positivt oavsett om det kommer genom utbildning, kurs,
publikationer eller kollegialt lärande, så barnen kan få de bästa möjligheterna till att utvecklas.
Man måste behålla lusten att lära nya saker för att förändring kan göra pedagogen bättre att
28
bemöta flerspråkighet i förskolan. F 3 uppskattar att ha alltid nya kunskaper, vilket gör att hen är mer öppen för förändringar och säger:
F 3: Man kommer alltid sakna kunskap som förskollärare, jag kommer aldrig att fullända och jag kan alltid bli bättre att möta mångspråkighet och mångkulturellt och göra en bättre bemötande av den i den större delen av verksamheten. [...] jag skulle säga att man alltid saknar något så att man behöver alltid vara hungrig efteråt utvecklas innan det.
De flesta av förskollärarna befäster även att en god relation till vårdnadshavarna samt konsultation av specialpedagoger och skolpsykolog som lika viktiga källor att få extra kunskap om man känner sig osäker och behöver vägledning i sitt arbete. Med hjälp av följande uttalande kan man tolka att de anstränger sig för att relationen ska vara god och välfungerande. F 4 och F 6 anser att vårdnadshavarna har mest kunskap angående sitt barn och barnets språkutveckling, och har framförallt vetskap kring vilka språk barnet talar och i vilka sammanhang. Så pedagogerna måste försöka att ha förståelse för föräldrarna och
barnens behov, deras bakgrund, nätverk samt kultur. F 6 citat nedan presenterar behovet av att vända sig till föräldrarna som kan hjälpa pedagogen att arbeta efter barnets behov och ha dess bakgrund i åtanke.
F 6: Sen kan man ju alltid vända sig till föräldrarna, inte att man ger dem något att göra men att man har en god föräldrakontakt och att man hela tiden försöker ha på minnet ”vad pratar ni för språk hemma, hur säger ni det här ordet till exempel och hur gör ni i en sådan här situation?”.
För sådant kan ju både vara en språkfråga och en kulturfråga i vissa situationer, beroende på vad man vill prata om eller vad det är man jobbar med för projekt. [...] så det är ju ganska viktigt att man har en god kontakt med vårdnadshavare.
4.1.1 Sammanfattning
Intervjuresultatet visar att alla förskollärarna behöver sina kollegor för att diskutera tillsammans och få möjlighet att skaffa nya idéer och kunskaper i arbetet med flerspråkiga barn. Det vill säga att erfarenheter och kunskaper som delas av andra kan bli de bästa, mest tillgängliga och väsentliga kunskaper i detta sammanhang. Förskollärarna anser att interaktion med erfarna och kompetenta kollegor ger stor hjälp i arbetet med flerspråkiga barns
språkutveckling.
29
Resultaten i sammanhang med kollegialt lärande visar att goda och professionella samtal med kollegorna kan bli grunden för att skaffa fram de kunskaper som ska hjälpa att utveckla flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Genom att jämföra olika perspektiven med varandra och genom att fortlöpande reflektera över dem i relation till olika situationer och händelser hämtade från vardagsrutiner med flerspråkiga barnen, kunde förståelsen av de systematisk kvalitativa skillnaderna mellan perspektiven successivt fördjupas. Samtidigt utvecklar pedagogerna tillsammans av en reflekterad praktik kännetecknad av medvetna val baserade på de erfarenheter som gjorts och de slutsatser man drar tillsammans utifrån dessa erfarenheter.
Studien visar potentialer i kollegialt lärande som kan erbjuda kunskapsutveckling genom erfarenhetsutbyte i samtalet med de andra kollegor. Betydelsen av samarbetsformen för pedagogers möjligheter att påverka varandras sammanhållning och kunskapsutveckling i arbetet med flerspråkiga barn. Förskollärarnas erfarenheter och kompetens synliggörs i handling och de ser varandra som en resurs. De arbetar gemensamt med uppgifterna och uppfattar sig själva som ett team.
Vissa förskollärare bekräftar även de kunskaperna som får man från vårdnadshavarna, specialpedagoger och skolpsykolog. Samarbete mellan dessa möjliggör att skaffa en god kunskap åt pedagoger kring kunskaper om språkutveckling av barnet, hens förväntningar, önskemål och behov som kännetecknar pedagogers arbetssätt som bidrar till en hög kvalitet i flerspråkiga barnens lärande och utveckling.
En del av resultatet visar att förskollärare alltid vill ha nya kunskaper och vetenskaplig vidare utbildning/kurs, som kan göra deras arbetssätt bättre samt förbereda dem inför att hantera nya situationer i en flerspråkiga miljö. Sådana kunskaper är ganska enkelt att hitta på Skolverket sida, enligt förskollärarna. De upplever att Skolverket är en pålitlig kunskapskälla för att få nya vetenskapliga kunskaper inom ett visst område liksom flerspråkiga miljö och har en tanke på hur man ska tillämpa det i förskolans verksamhet med flerspråkiga barn.
30