Pedagogintervjuer

Liksom i avsnittet ovan presenteras sammanställningen av intervjuerna med pedagogerna utifrån den aktuella frågeställningen. Även här har de teman som lyfts fram i avsnitt 5.3 lagt grunden till de svar som redovisas nedan.

6.2.1 Pedagogernas tankar om elevernas uppfattningar om sin skolsituation

När det gäller elevernas egen uppfattning om sin skolsituation med utgångspunkt i begreppet omsorg, menar Eva att de flesta trivs bra i skolan och anser sig få mycket uppmärksamhet i den lilla gruppen. Eva säger att ”ibland brukar de berätta att det känns skönt att alltid veta att vi finns till för dem”. Vid ett flertal tillfällen lyfter Eva fram den nära relationen mellan peda- gog och elev, och verkar alltså ha uppfattningen att eleverna trivs med att vara i den lilla gruppen. Hon menar vidare att eleverna med utgångspunkt i begreppet omsorg uppfattar den lilla gruppen som en trygghet där det alltid finns utrymme att ”andas ut”. Evas bild av elever- nas uppfattning är att ”de mår bra hos oss”, och hon menar vidare att ”de skulle säga till om de tyckte att något var fel eller om det var något som vi kan göra annorlunda”.

Lisa anser att elevernas uppfattning om skolsituationen med utgångspunkt i begreppet omsorg är ”positiv när det gäller de flesta eleverna”, även om ”det alltid finns en del som tycker att det skulle vara på det ena eller det andra sättet”. Vidare menar Lisa att eleverna anser att deras skolsituation till största delen uppfattas som någonting bra eftersom de får omsorg av pedagogerna, vilket gör att de kan ”utvecklas som självständiga människor”.

Jag tror faktiskt att våra elever uppskattar oss och den hjälp och den uppmärksamhet som vi har att erbjuda. De brukar ofta komma och prata av sig hos oss och jag tror att deras uppfattning av kunna komma hit nästan när som helst på dagen är jättepositiv (Lisa).

Med utgångspunkt i begreppet omsorg tror Maria att eleverna uppfattar skolan som en trygg- het. Hon menar att de verkar vara nöjda med det bemötande som de får i den lilla gruppen, och säger att ”vi brukar prata regelbundet med dem om hur skolan fungerar och vad som kan förändras”. Maria tror att eleverna önskar att skolan borde ägna ännu större utrymme åt att relations- och livsfrågor, och ”sådant som har stor betydelse för ungdomar i den åldern”. Alla tre pedagogerna framhåller att skolan inte bara ska fokusera på ämneskunskaper utan också se till en socioemotionell dimension. Det kräver enligt Eva att man måste kunna sätta sig in i deras behov.

Ibland när jag pratar med våra elever får jag en känsla av att vi i skolan inte förstår de- ras behov och satsar för mycket på sådana saker som är viktiga för oss. Våra elever uppfattar nog ibland skolan som en plats för de vuxna och måste i så fall uppleva sig utanför (Maria).

Vidare menar Maria att ”våra elever anser nog att vi ser dem och kan möta deras behov på ett någorlunda bra sätt”. Hon tror att elevernas uppfattning om den lilla gruppen är nära samman- bundet med deras identitet. Maria skiljer sig något från Eva och Lisa då hon också pekar på omsorgen som något negativt. Enligt Maria bär nämligen identiteten med sig en dubbel natur genom att vissa elever uppfattar sig som hjälplösa och i behov av omsorg, medan andra anser att de blir stärkta av den uppmärksamhet de får i den lilla gruppen.

Enligt Eva vill eleverna bli sedda och hon menar att elevernas uppfattning om sin skolsitu- ation är beroende av kvalitén, och mängden omsorg som den lilla gruppens pedagoger kan erbjuda. Vidare menar Eva att eleverna uttalar en önskan om att få uppmärksamhet och säger att det finns ett samband mellan omsorg och elevernas trivsel i skolan. Hon menar vidare att relationen mellan att se den enskilde eleven och dennes uppfattning om sin skolsituation är nära sammanbunden. Eva tror att de flesta eleverna anser att skolan fungerar bra om de vet att någon av pedagogerna ägnar en stund åt att lyssna på sådant, som ”kanske inte har direkt anknytning till skolan men är viktigt för just den personen”. Lisa menar att det är nästintill omöjligt att lära ut någonting om man som ”lärare inte bryr sig om allt det andra också”.

Skolan är ju bara en liten del av de här elevernas liv och vi i skolan förstår inte alltid att det finns annat som är mycket viktigare för dem. Våra elever har så många olika saker som är jobbiga för dem att hantera, och då måste man kunna tänka bort rent skolrelate- rade saker och fokusera på att hitta ett sätt att må lite bättre (Lisa).

Lisa tror att eleverna uppfattar skolan som en plats där de inte riktigt kan få vara sig själva vilket får till följd att många inte ser sitt eget värde. Till skillnad från Eva och Maria menar Lisa att eleverna har uppfattningen att skolan inte ser dem som enskilda individer, utan som en grupp där det inte finns tid för att ägna sig åt något annat än traditionella skolämnen. Vida- re säger Lisa att ”eleverna uppfattar nog oss som jobbar i skolan som ganska dåliga på att ta tillvara det unika hos varje individ”. Lisa är därför av uppfattningen att det finns elever både i den lilla gruppen och på skolan i övrigt som känner att de inte passar in. Maria tror att en del av deras elever har uppfattningen att ingen utanför den lilla gruppen riktigt bryr sig om dem, eller snarare har möjlighet att erbjuda dem uppmärksamhet och tid för att lyssna.

7 Sammanfattning och diskussion

I de följande avsnitten kommer jag att kort sammanfatta studien och i diskussionen anknyter jag till studiens syfte och mina frågeställningar. Först i de följande avsnitten ställs intervjuer- na mot tidigare forskning. I det påföljande avsnittet låter jag resultatet filtreras genom teorin. Sedan redovisas en diskussion omkring val av metod och teori. Därefter följer ett avsnitt om förslag på fortsatt forskning.