• No results found

Penningpolitiska beslut och reservationer 2012

In document n Riks ban kens uppgifter och roll (Page 27-30)

igeS RikS bank – ÅRSRedoviSning 2012

nosen för reporäntan ned (se diagram 2). Denna räntebana bedömdes bidra till att KPIF­inflationen skulle ligga nära 2 procent från och med 2014 och att resursutnyttjandet skulle normaliseras under prognosperioden (se även rutan Penningpolitiska beslut och reservationer 2012).

Penningpolitiska överväganden 2012

Inbromsningen i den svenska ekonomin och det sjunkande inflationstrycket medförde således att Riks ban ken bedrev penningpolitiken i en mer expansiv riktning. Under året sänkte därför Riks ­ ban ken reporäntan med totalt 0,75 procentenheter och reporäntebanan justerades successivt ned med sammanlagt 0,45 procentenheter på ett års sikt och 0,40 procentenheter på två års sikt.

Tydlig inbromsning i svensk ekonomi i slutet av året Utvecklingen i omvärlden fortsatte att tynga den svenska ekonomin i slutet av året. Osäkerheten kring utvecklingen i euroområdet var fortsatt mycket stor men situationen på de finansiella marknaderna var i stort sett oförändrad sedan slutet av oktober.

De negativa effekterna av den svaga utvecklingen i omvärlden på den svenska ekonomin visade sig vara större än vad Riks ban ken tidigare hade räknat med.

Enligt nationalräkenskaperna hade den svenska eko­

nomin visserligen vuxit snabbare under tredje kvar­

talet än vad Riks ban ken räknade med i oktober.

Men det framgick tydligt att såväl exporten som vik­

tiga delar av den inhemska efterfrågan, såsom hus­

hållens konsumtion och företagens investeringar, utvecklades svagare än förväntat. Det som bidrog till att BNP ökade mer än förväntat var i stället att före­

tagen ökade sina lager och att importen utvecklades svagt, vilket också kunde vara tecken på att efterfrå­

gan hade blivit svagare. Konjunkturinstitutets baro­

meterindikator pekade dessutom på att förtroendet för den ekonomiska utvecklingen framöver föll på bred front och i alla branscher. Även läget på arbets­

marknaden hade försämrats och antalet varsel om uppsägningar hade ökat relativt snabbt. Riks ban ken bedömde sammantaget att BNP skulle öka långsam­

mare och arbetslösheten skulle bli högre än vad som hade förväntats i oktober. Samtidigt väntades infla­

tionen bli lägre. I första hand berodde nedjustering­

en av inflationsprognosen på lägre energipriser. Det sämre arbetsmarknadsläget tillsammans med de avtals krav som i november presenterades i de cen­

trala löneförhandlingarna talade också för måttliga löneökningar och en låg infla tion under prognos­

perioden 2013–2015.

Det lägre inflationstrycket och den svagare konjunk­

turen motiverade en lägre reporänta jämfört med bedömningen i oktober. För att ge stöd åt svensk ekonomi så att inflationen skulle stiga mot målet på 2 procent beslutade därför Riks ban kens direktion i december att sänka reporäntan med 0,25 procent­

enheter till 1,0 procent. Samtidigt justerades prog­

Om ekonomin i samhället är i balans kan alla delar i samhället utvecklas på ett hållbart sätt. Företagen kan expandera och sysselsättningen kan tryggas. Genom att hålla en låg och stabil inflation bidrar Riks ban ken till en stabil utveckling av samhällsekonomin.

SveRigeS RikS bank – ÅRSRedoviSning 2012

Riks ban kens direktion var enig om att penning­

politiken skulle föras i en mer expansiv riktning.

Däremot rådde det delade meningar om hur expan­

siv penningpolitiken behövde bli och om vad som utgjorde en välavvägd penningpolitik. Två direk­

tionsledamöter reserverade sig mot såväl ränte­

beslutet som ränteprognosen vid samtliga besluts­

tillfällen, med undantag för mötena i september och december då en av dessa ledamöter ställde sig bakom själva räntebeslutet och endast reserverade sig mot ränteprognosen (samtliga beslut och reserva­

tioner redovisas i rutan Penningpolitiska beslut och reservationer 2012).

De penningpolitiska ställningstagandena bland majoriteten i direktionen utgick från de prognoser för den ekonomiska utvecklingen i omvärlden och Sverige som presenterades i de penningpolitiska rap­

porterna och uppföljningarna under året (se redo­

görelsen i den föregående delen av detta avsnitt).

Majoriteten i direk tionen menade att penningpoliti­

ken under året var expansiv och välavvägd i syfte att nå inflationsmålet på 2 procent inom prognos­

perioden. Deras bedömning var att den höga arbets­

lös heten i huvudsak var av strukturell karaktär och att penningpolitikens möjligheter att påverka den därmed var begränsade. Majoriteten menade dels att penningpolitiken redan var tydligt expansiv, dels att även med en mer expansiv politik skulle en mindre effektiv matchning mellan lediga platser och arbets­

sökande göra det svårt att uppnå en väsentligt lägre arbetslöshet under de närmaste åren (se diagram 4).

När det gällde riskerna förknippade med bostadspri­

ser och hushållens skuldsättning ansåg majoriteten att de var så pass stora att de måste vägas in vid bedömningen av hur expansiv penningpolitiken skulle vara. Visserligen hade utlåningen till hushåll ökat i allt långsammare takt den senaste tiden men majoriteten poängterade att denna utveckling häng­

de samman med den penningpolitik som hade förts av Riks ban ken under de senaste åren. Dessutom var hushållens skuldkvot (skuld som andel av disponibel inkomst) fortfarande på en hög nivå i såväl ett histo­

riskt som ett internationellt perspektiv (se diagram 5).

Enligt majoriteten fanns en risk för att en mer expansiv penningpolitik skulle bidra till fortsatt skulduppbyggnad i hushållssektorn. På samma sätt som i många andra länder skulle störningar på bostadsmarknaden som leder till kraftiga prisfall kunna innebära att hushållen väljer att spara i stället för att konsumera för att kompensera sig för att värdet på deras bostäder sjunker. Detta skulle i sin tur kunna få allvarliga följder för ekonomin i form av en längre period med svag efterfrågan, hög arbets löshet och inflation under målet. Majoriteten menade också att andra instrument visserligen kunde vara väl så effektiva som reporäntan för att hantera problem med hög skuldsättning bland hushållen, men konstaterade att det fortfarande saknades ett svenskt ramverk för vilka instrument som skulle komma i fråga och hur de i så fall skulle användas.

Minoriteten ansåg att en lägre reporänta och en lägre räntebana skulle ge en bättre måluppfyllelse eftersom prognoserna för inflationen då skulle bli högre och närmare målet och prognoserna för arbets lösheten lägre och närmare en långsiktigt hållbar nivå. De gjorde också delvis andra bedöm­

ningar av den ekonomiska utvecklingen framöver, diagram 5

hushållens skuldsättning, totala skulder som andel av disponibel inkomst

50 75 100 125 150 175 200 225

1986 1991 1996 2001 2006 2011

Sverige Irland USA Spanien

Källor: Bank of England, Eurostat och Riksbanken.

diagram 4

antal arbetslösa i utsatta grupper och övriga totalt inskrivna arbetslösa

50 000 100 000 150 000 200 000 250 000

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Ej utsatta grupper Utsatta grupper

Anm. Trendrensade värden för totalt antal personer inskrivna vid arbetsförmedlingen respektive antal kvarstående sökande vid månadens slut. Enligt Arbetsförmedlingen är det fyra grupper som relativt sett har en utsatt position på arbetsmarknaden och som har svårare att få ett nytt jobb om de blir arbetslösa: utomeuropeiskt födda, personer med enbart förgymnasial utbildning, äldre i åldern 55–64 år och personer med funk tionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Källa: Arbetsförmedlingen.

igeS RikS bank – ÅRSRedoviSning 2012

bland annat när det gäller prognoserna för till ­ växten i euroområdet och utländska styrräntor, som bedömdes vara för höga. Dessutom skilde sig deras bedömning av penningpolitikens effekter på arbetslösheten från majoritetens. De ansåg att en mer expansiv penningpolitik skulle kunna pressa ned arbetslösheten, trots tecken på försämrad matchning på arbetsmarknaden och en större andel oerfarna bland de arbetslösa. Denna uppfattning motiverades med att matchningen för oerfaren arbetskraft och sysselsättningen för utsatta grupper tycks vara mer konjunkturkänslig än för andra grupper.

Minoriteten menade också att risker förknippade med bostadspriser och hushållens skuldsättning inte motiverade en stramare penningpolitik än vad som följer av målsättningen att stabilisera inflationen kring inflationsmålet och arbetslösheten kring en långsiktigt hållbar nivå. Dels hade uppgången i bostadspriserna dämpats och hushållens skuldkvot stabiliserats under senare tid, dels hanteras eventu­

ella risker förknippade med hushållens skuldsättning enligt minoriteten bättre med andra medel än repo­

räntan, såsom bolånetak, ränteavdragsregler och riskvikter på bolån. Minoriteten framhöll att penning­

politiken endast har mycket små kortsiktiga effekter på skuldsättningen och – under förutsättning att infla­

tionen är låg och stabil – inga lång siktiga effekter på skuldsättningen.

En mer detaljerad genomgång av de penning­

politiska övervägandena presenteras i Riks ban kens redogörelse för penningpolitiken 2012 som över­

lämnas till riksdagen i mars 2013.

In document n Riks ban kens uppgifter och roll (Page 27-30)