Implementering av nya arbetssätt. Informanternas svar jämförs sedan och analyseras i
anslutning till varje område.
Perspektiv på skolutveckling
Intervjuerna började med en öppen fråga kring begreppet skolutveckling och syftet var att varje informant skulle definiera fenomenet/begreppet utifrån vad skolutveckling betyder för dem på ett generellt plan. Rektor 1 och processledare 1 beskriver det som utveckling av den pedagogiska verksamheten.
Rektor 1: Jag tänker på utveckling utav skolarbetet, undervisningen, utvecklingen av den verksamhet som vi bedriver med eleverna. Den pedagogiska verksamheten, det är skolutveckling för mig.
A1: Och målet är?
Rektor 1: Skolarbete, eller undervisning som ligger på rätt nivå och är utmanande och leder till lärande. Processledare 1: Det betyder hela skolans riktning pedagogiskt kan man säga.
Processledare 2 och Förstelärare 2 har liknande definitioner.
Processledare 2: Sen är det ju även pedagogiken, att man ser till och hänga med i utvecklingen som kommer där, nya rön som kanske säger att så här borde man arbeta i stället.
Förstelärare 2: man ska utveckla verksamheten så att... lärarna får större batteri av pedagogiska och didaktiska idéer.
Andra upplever skolutveckling som ständiga förbättringar genom att organisationen kontinuerligt identifierar och korrigerar det som inte fungerar.
Processledare 2: Jag tänker nog att skolan inte står still. Att den utvecklar områden som särskilt inte fungerar. Där det uppstår problem eller där det är otympligt eller krångligt så att man gör nånting åt det så att man kommer vidare.
Rektor 2: Att vi inte får stå stilla. Vi måste hela tiden utvecklas (...) precis som alla andra verksamheter så kan skolan bara bli bättre. Och vi upptäcker saker varje dag som inte fungerar helt optimalt, det kan va
1
större saker, det kan va mindre saker och de större sakerna måste vi göra nånting åt med detsamma och de mindre får vi ta på sikt. Det finns hela tiden saker som vi måste utveckla till det bättre för att eleverna ska få en bättre skolgång.
Många av informanterna gör också en direkt koppling till målen. Rektor 2 menar att utveckling inte nödvändigtvis handlar enbart om saker som inte fungerar utan hänvisar till en generell process som behövs för att uppnå de konkreta målen för verksamheten som skolverket och kommunen har satt upp. Processledare 1 talar om betygsmål:
Processledare 1: (…) det ska vara ett arbete som ska ge en bättre pedagogik, ge bättre resultat och i sluttampen ska det ge bättre betyg. Det är eleven som är kunden här så det ska bli bättre produkt helt enkelt.
Samma informant påpekar att även om inte alla elever följer undervisningen och inte når betygsmålen är det viktigt att se helhetsbilden kring eleven och arbeta mot andra mål än betyg för att i slutändan gynna eleven. Även Processledare 2 talar om mer övergripande mål:
Processledare 2: Generellt skolutveckling, egentligen så tycker jag nog att det handlar om att se till så att vi följer vårt yttersta mål att förbereda eleverna för verkligheten som de ska ut i. Och är vi för långt ifrån verkligheten så håller det inte.
Förstelärare 1 uttrycker måluppfyllelse i form av betyg utifrån sina egna förutsättningar:
Förstelärare 1: Att man försöker utveckla sig mot så att man (…) eleverna når målen, att man utvecklar skolan (…) nånting som alltid sker så att alla når målen
A: Utifrån sina behov eller utifrån målen?
Förstelärare: Utifrån sina behov och sina förutsättningar. Det finns ju dom som ska högre och som anser att den här eleven kan nå ännu högre om, så får man hitta det.
Förstelärare 2 har en liknande åsikt:
Förstelärare 2: (…) det är väl skolutveckling att eleverna ska nå längre och bättre resultat. A: När du pratar om att nå resultat vad menar du då?
Förstelärare 2: Det är väl allt på nåt sätt men det som mäts till syvende och sist det är ju måluppfyllelse.
Lärarnas upplevelse om vad skolutveckling är mer relaterad till kvalitet
Lärare 1: Jag tycker att skolutveckling är det arbete skolor behöver göra för att bli bättre. Lärare 2: något som berör alla generellt på hela skolan. Vi ska höja kvalitén på olika områden.
Samtliga informanter redogör för de fyra skolutvecklingsområden som skolenheten fokuserar på detta skolår och dessa är: språkutvecklande skola i alla ämnen, matematiklyftet, elevernas
skolmiljö och formativ bedömning.
Analys
Rektor 1 beskriver målet med skolutveckling på ett visionärt sätt som ”undervisning som ligger på rätt nivå och är utmanande och leder till lärande”. Timperley (2008) betonar vikten av att skolutvecklingen har starkt elevfokus och att det behövs ett aktivt ledarskap där skolledaren antar rollen som visionär. Visionen ska tjäna som en kraftfull katalysator för att förmå lärare att engagera sig och behöver, enligt Timperley (2008), vara realistisk, baserad på alternativa möjligheter gällande både bättre elevresultat och mer effektiva pedagogiska metoder i undervisningen. Fullan (2006) har delvis en avvikande syn jämfört med Timperley (2008) och menar att skolan behöver ha ett mer långsiktigt perspektiv än att bara fokusera på elevernas förbättrade resultat och lägga mer fokus på att utveckla systemen inom skolan. Till skillnad mot Timperley (2008) ser Fullan (2006) ett egenintresse i att utveckla organisationen. Rektor 1’s visionära uttalande har visserligen det elevfokus som Timperley (2008) önskar men är i övrigt inte så pragmatiskt uttryckt som Timperley efterlyser gällande alternativa effektiva pedagogiska undervisningsmetoder. Jämfört med Fullans (2006) syn saknas den organisatoriska utvecklingen av skolenheten i Rektor 1’s definition av skolutveckling. Sett ur ett specialpedagogiskt perspektiv är Rektor 1’s uttryck ett ställningstagande för det relationella perspektivet där utgångspunkten är att individerna är olika med olika förutsättningar (Nilholm, 2005).
Av de övriga informanterna uttrycker Förstelärare 2 och Processledare 1 målet med skolutveckling på ett mer pragmatiskt sätt som att ”lärarna får större batteri av pedagogiska och didaktiska idéer” och ”bättre resultat” i form av ”bättre betyg” vilket är helt i överensstämmelse med Timperleys (2008) konkreta syn på visionen. Några informanter, som Förstelärare 1, Processledare 1 och Processledare 2, delar Rektor 1’s ställningstagande för det relationella perspektivet med uttryck som ”att nå målen… utifrån sina egna behov och förutsättningar” och ”att förbereda eleverna för verkligheten”. Inte heller bland de övriga informanterna uttrycks något samband mellan skolutveckling och organisationsutveckling på skolenheten i enlighet med Fullans (2006) synpunkter.
Rektor 2’s och Processledare 2’s uttryck för skolutveckling som ständiga förbättringar där ”områden som inte fungerar” korrigeras i en kontinuerlig generell process överensstämmer med det systemteoretiska perspektivet som både Senge (2006) och Timperley (2008) har. Timperley (2008) menar att lärande är en cyklisk process, snarare än linjär, där lärarna
ständigt behöver återkomma till idéer som de bara delvis förstått tidigare. Figur 1 i kapitel 3 sammanfattar de tio principerna och hela den cykliska processen för lärares organisatoriska lärande där utgångspunkten är elevernas behov (Timperley, 2008). Å ena sidan uttalar Rektor 2 delvis det fokus på eleverna som Timperley (2008) eftersträvar när hen säger att det kontinuerliga utvecklingsarbetet är till ”för att eleverna ska få en bättre skolgång”. Å andra sidan är det inte tydligt från Rektor 2 att hen med uttrycket ”vi upptäcker saker varje dag som inte fungerar optimalt” syftar på elevernas behov i form av kunskaper och förmågor som eleverna behöver utveckla.
Utifrån informanternas uttryck och upplevelser om vad skolutveckling är för något och hur de beskriver målen finns tecken på att visionen och målen i hög grad är gemensamma. En av Senges fem principer för en lärande organisation är att organisationen har en gemensam vision (Senge 2006). Samtidigt skiljer Senge (2006) på dels den gemensamma visionen där de personliga visionerna är synkroniserade med organisationens mål och vision, dels att ansluta sig till någon annans vision för att individen inte har någon egen. Resultatet av den gemensamma visionen enligt Senge (2006) är engagemang från organisationens medlemmar medan anslutning till någon annans vision istället leder till foglighet. Vad gäller bedömningen om skolenheten har en gemensam vision eller om informanterna har anslutit sig till skolledarens vision framträder inte det tydligt av intervjumaterialet. Å ena sidan kan jag se en överensstämmelse i sättet som informanterna uttrycker sig på genom termer som ”pedagogisk verksamhet”, ”att nå målen” etcetera, vilket skulle kunna tyda på att organisationsmedlemmarna tillsammans har utvecklat en gemensam vision på det sätt som Senge (2006) menar leder till engagemang. Å andra sidan ser jag tecken som tyder på foglighet genom uttryck som ”man måste då va positivt inställd till vad ledningen har beslutat annars så tycker jag att man bör sluta helt enkelt”2 och att det är ”rektorn som har veto i allt vi
gör”3. Det är också värt att notera att Lärare 1’s och 2’s upplevelser om vad skolutveckling är
för något uttrycks i andra termer än de som används av de övriga informanterna som till exempel ”det arbete skolor behöver göra för att bli bättre” och ”höja kvaliteten på olika områden” vilket kan vara tecken på att de varken delar den gemensamma visionen eller har anslutit sig till den.
2