Perspektivmedvetenhet

Forskning gällande barn kan stöta på svårigheter i att belysa barnens egna perspektiv, vilket är en problematik som även den här studien stött på. Detta med anledning av att de självbiografier som utgör empirin har skrivits av vuxna personer, men med fokus på deras upplevelser från sin barndom.

När det gäller perspektivmedvetenhet som handlar om att tydliggöra sina utgångspunkter anser vi att vi under avsnittet författarnas förförståelse redogjort för att det kan vara svårt att bortse från den kunskap man besitter. Genom att vi redogör för vår förförståelse försöker vi tydliggöra för läsaren vilket perspektiv vi kan ha haft innan studien och hur det möjligtvis kan ha påverkat resultatet. På så sätt ämnar vi att försöka uppnå en god kvalitet.278 _{Under studiens gång har vi}

strävat efter att låta materialet få leda vägen för analysen. Däremot är vi medvetna om att resultaten kan ha påverkats av vår förförståelse och tidigare kunskap.

Vidare är vi medvetna om att det som den tidigare forskningen presenterar kan ha påverkat de tolkningar som gjort i studien, vilket kan ha haft som följd att studiens resultat liknar det som framkommer i den tidigare forskningen. Däremot anser vi att det går att utläsa vissa aspekter som skiljer sig från tidigare forskningen eller att individerna inte skildrar aspekter som forskningen betonar är betydelsefulla för personer med liknande erfarenheter.

De tre självbiografierna som utgör vår empiri är individernas retrospektiva

beskrivningar av sina barndomar,279 _{därmed blir en bedömning av}

verklighetsförankringen svår. Det är inte heller vårt mål att finna den sanna beskrivningen av författarnas barndom, utan vi vill snarare belysa ett fenomen utifrån skrivna framställningar. Generaliserbarhet är en av de aspekter som Peter

277 _{Andersson, Jessica & Swanberg, Lena, 2009} 278

Larsson, Staffan, 2005

Svensson och Göran Ahrne lyfter fram som en möjlighet till en ökad trovärdighet i en studie.280 _{I och med att det enbart är tre självbiografier som har}

studerats och vi inte har granskat ett större urval kan inte studien ge generaliserbara resultat. Vi finner att det material som dessa livsberättelser erbjuder inte kan möjliggöra allt för djupa slutsatser, istället kan de öppna upp för reflektion och vidare forskning. Den bild som vi får av utsatta barn blir därmed begränsad, men genom att se till flera berättelser kan fler perspektiv samlas in, vilket kan resultera i en mer nyanserad bild av fenomenet. Däremot anser vi att tillvägagångssättet kan följas och på så sätt generera en större studie med mer överförbart resultat.

Med detta sagt vill vi inte utesluta att resultatet, eller studiens tillvägagångssätt går att generalisera. Enligt Peter Svensson och Göran Ahrne finns det en typ av generalisering som handlar om att resultat överförs till en annan typ av tid och rum.Detta anser vi att vårt arbete gör då de självbiografier som utgör vår empiri skildrar en barndom under 1960-80talet och sedan av oss relateras till nutida forskning och teoretiska ramverk.281 _{Som nämnts i inledningen finns det en}

kontinuitet i det som tagits upp, något som bland annat vanvårdsutredningen behandlar.282

280 _{Svensson, Peter & Ahrne, Göran, 2011 s.28f} 281

Ibid, s.29

8 Studiens kunskapsbidrag

Denna studie ger uppslag att diskutera andra aspekter för att undersöka hur individer upplever sin välfärd och kontakter med välfärdsinstitutioner. Genom användandet av självbiografier möjliggörs nya och bredare perspektiv. För denna studie har självbiografierna bidragit med skildringar av personliga erfarenheter som möjliggör djupare förståelse kring en barndom i utsatta miljöer. De beskrivningar som skildras ger även en inblick i hur barn förstår och uppfattar den kontext de befinner sig i. Karin Heimdahl belyser att det behövs mer forskning om hur barn upplever en barndom med föräldrar som missbrukar.283

Vi ser att forskning med självbiografier som empiriskt material kan vara ett sätt att få utökad kunskap inom ämnesområdet. Detta för att vi anser att de som författat självbiografierna inte alltid får möjligheten att beskriva sina upplevelser och erfarenheter av situationer och kontakter som har en betydelse för dem. Den här studien belyser individernas egen syn på att ha växt upp i utsatthet, men också hur de beskriver de sociala myndigheternas representanter och skolmiljön. Vi kommer berättelser om erfarenheter från barndomen nära då vår empiri utgörs av självbiografier som är skrivna av vuxna med sådana erfarenheter. Dessa erfarenheter och upplevelser närmar vi oss utan att själva intervjua barn som utifrån ett etiskt perspektiv kan ses som problematiskt, då vi inte har någon utbildning eller erfarenhet av att göra detta. Vi ser även att självbiografier kan erbjuda empowerment till författarna, vilket Joanna Bornat och Jan Walmsley även menar kan vara betydelsefullt.284

Som författare till den här studien vill vi lyfta fram individers upplevelse av att ha vuxit upp i problematiska hemmiljöer. Vi vill även lyfta den betydelse som barnets relationer, samt skola och socialtjänst har på de problematiska hemmiljöer som porträtteras i självbiografierna. Under studiens arbete har vi läst mycket forskning om barn som växer upp i utsatthet, dock menar vi det finns kunskapsluckor som gäller barns egna erfarenheter. Att använda självbiografier, även fast de författas i vuxen ålder, möjliggör att kunskap om den utsatte individens erfarenheter och upplevelser erhålls. Enligt oss är det betydelsefullt för samhället i stort att ha en medvetenhet om, men i synnerhet de personer som arbetar med dessa barn, hur de aktuella individerna upplever sin välfärd och levnadssituation. Det som studien vidare visar på är vikten av att bedriva forskningen för att fånga upp utsatta individers åsikter angående hur de uppfattar kontakten med socialtjänsten och skolan.

283

Heimdal, Karin, 2012 s. 1ff

Med den här studien vill vi betona att de yrkesverksamma, oavsett om det är skol- eller socialtjänstpersonal, som kommer i kontakt med dessa barn och ungdomar besitter en viktig uppgift i att upptäcka de utsatta barnen. Som resultatet av denna studie, där individerna upplever att de inte blivit beaktade som aktiva aktörer, visar är det en komplicerad uppgift de yrkesverksamma har som är av stor betydelse för hur dessa individer ser på och hur de upplever sin välfärd.

Studien och det metodologiska tillvägagångssättet att läsa självbiografier kan vara ett bidrag till att i vidare forskning sätta individens upplevelser i centrum för att belysa hur sin tillgång till sociala, materiella och ekonomiska aspekter samt kontakten med skola och socialtjänst beskrivs.

9 Förslag till vidare forskning

Det här arbetet ser vi som en möjlig utgångspunkt för en större studie med fokus på att fånga in individers upplevelser och erfarenheter med hjälp av till exempel mer djupgående intervjuer. Detta då vi finner att det kan erbjuda en ytterligare en intressant infallsvinkel till vad individer med liknande erfarenheter lyfter fram som betydande i deras barndom. Att använda individers beskrivningar av barndomen relaterat till de sociala, ekonomiska och materiella aspekter forskning ser vi som en betydelsefull ingång för kvalitativ forskning. Genom denna ingång möjliggörs ny information om hur individer upplever utsatthet. Vi ser även fördelar i att använda självbiografier som empiri då de möjliggör att individers upplevelser och erfarenheter lyfts fram, även fast skildringarna oftast författas när individerna kommit upp i vuxen ålder. Med detta i åtanke ser vi gärna att forskning om utsatta barn tar fasta på den här infallsvinkeln och använder sig mer av självbiografier eller andra metoder där individens upplevelser synliggörs.

De livsberättelser som analyserats är skrivna av en man och två kvinnor, vilket kan ses som en ojämn fördelning. Eftersom vi inte har valt att se till genus i denna studie anser vi inte att detta har haft en större påverkan på hur vi granskat empirin eller vårt slutresultat. Att studera skillnader mellan hur de kvinnor och män beskriver sina upplevelser finner vi intressant. Vidare forskning kan med ett genusperspektiv leda till viktig information om hur killar och tjejer uppfattar sin barndom samt eventuell kontakt med socialtjänsten. Där ser vi också ett intresse i att lyfta fram den betydelse som vi funnit att skolan kan ha för ett barn som upplever utsatthet.

Litteraturförteckning

Ahrne, Göran & Svensson, Peter. (2011) Kvalitativa metoder i

samhällsvetenskapen. I: Handbok i kvalitativa metoder. Ahrne, Göran & Svensson, Peter. 1.utg. Liber AB, Malmö

Allardt, Erik. (1975) Att Ha Att Älska Att vara – Om välfärd I Norden. 1.utg. Argos Förlag AB, Lund

Allardt, Erik. (1976) Dimensions of welfare in a comparative Scandinavian Study Acta Sociologiska 1976 Vol. 19, nr 3

Allardt, Erik. (1993) Having, Loving, Being: An Alternative to the Swedish Model of Welfare Research. I: The Quality Of Life. Nussbaum, Martha & Sen,

Amartya. 1.utg. Clarendon press, Oxford

Alling, Morgan. (2010) Kriget är slut, Forum, Stockholm

Andersson, Gunvor, Bangura Arvidsson, Maria, Rasmusson, Bodil & Trulsson, Karin. (1997) Missbrukande föräldrar, utsatta barn och socialt arbete. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift., Stakes, Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården i samarbete med Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD), Helsingfors

Andersson, Gunvor. (2008a) Barndomens placeringar och ungas tillbakablick. Socialvetenskaplig tidskrift Nr 2

Andersson, Gunvor. (2008b) Utsatt barndom - olika vuxenliv: ett longitudinellt

forskningsprojekt om barn i samhällsvård. Allmänna Barnhuset, Stockholm

Andersson Gunvor. (2009) Foster children: a longitudinal study of placements and family relationships. International Journal of Social Welfare. Vol. 18, nr 1, s. 13-26

Andersson, Jessica & Swanberg, Lena. (2009) När kalla nätter plågar mig med

minnen av hur det var, Bonnier, Stockholm

Andresen, Astri, GarðarsdÓttir, Ólöf, Janfelt, Monika, Lindgren, Cecilia, Markkola, Pirjo, Söderlind, Ingrid. (2011) Barnen och välfärdspolitiken:

Bengtsson, Anna-Bodil. & Gavelin, Ingegerd. (2004) Familjer och missbruk:

om glömda barn och glömda föräldrar, 3., rev. uppl., Visby

Boréus, Kristina. (2011a) Diskursanalys. I: Handbok i kvalitativa metoder. Ahrne, Göran & Svensson, Peter. 1.utg. Liber AB, Malmö

Boréus, Kristina. (2011b) Texter i vardag och samhälle. I: Handbok i kvalitativa

metoder. Ahrne, Göran & Svensson, Peter. 1.utg. Liber AB, Malmö

Bornat, Joanna & Walmsley, Jan. (2008) Biography as empowerment or appropriation: Research and practice issues. The Innovation Journal: The Public

Sector Innovation Journal, 13 (1), 2008, article 6

Brodin, Jane. (2009) Barn i utsatta miljöer och livssituationer. Socialmedicinsk

tidskrift Vol. 2

Bryman, Alan. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. TPB, Johanneshov Cederblad, Marianne. (2003) Från barndom till vuxenliv: en översikt av

longitudinell forskning, Gothia, Stockholm

Cederström, Anita. (1990) Fosterbarns anpassning - en relationsproblematik:

om 25 barn i åldrarna 4-12 år som har placerats i fosterhem: en delstudie i Barn i kris-projektet = [Children in foster care and their adaptation]: [issues of the relationship with the natural parent] : [about the placement in foster homes of 25 children aged 4-12], Univ., Diss. Stockholm : Univ., Stockholm

Christensen, Rita. (1993) Missbrukarnas barn: på daghem och fritidshem, i

skolan och vården, Prisma, Stockholm

Cork, R. Margaret. (1985) De glömda barnen, 4. uppl., Centralförb. för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Stockholm

Dahlin-Ivanoff, Synneve. (2011) Fokusgruppsdiskussioner. I: Handbok i

kvalitativa metoder. Ahrne, Göran & Svensson, Peter. 1.utg. Liber AB, Malmö

Danermark, Berth. (2013) Socialt arbete och kunskap – tre metateoretiska mönster. I: Kunskap i socialt arbete. Blom, Björn, Morén, Stefan, Nygren, Lennart. 2.utg. Natur & Kultur, Stockholm

Fernqvist, Stina. (2013) En erfarenhet rikare? [Elektronisk resurs] : en

välfärdsstaten, Acta Universitatis Upsaliensis, Diss. Uppsala : Uppsala

universitet, Uppsala

Forrester, Donald & Harwin, Judith. (2011) Parents who misuse drugs and

alcohol: effective interventions in social work and child protection, Wiley-

Blackwell, Oxford

FoU Västernorrland. (2012) Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården:

Västernorrlands modell för att göra barnens röster hörda, Härnösand

Harju, Anne. (2008) Barns vardag med knapp ekonomi: en studie om barns

erfarenheter och strategier, Växjö University Press, Diss. Växjö: Växjö

universitet, Växjö

Haugland Mowatt Storm, Bente. (2006) Barn som omsorgsgivere: Adaptiv versus destruktiv parentifisering. Tidsskrift for Norsk Psykologforening, Vol 43, nr 3, s 211-220

Heimdahl, Karin. (2012) Barndomsminnen av alkohol och vuxna: ur

skrivaruppropet "Alkoholen i mitt liv" besvarat av personer födda mellan 1926 och 1990, SoRad, Stockholm

Hermerén, Göran. (red.), (2011) God forskningssed [Elektronisk resurs], Vetenskapsrådet, Stockholm

Hildyard, Kathryn. & Wolfe, David. (2002) Child neglect: developmental issues

and outcomes. Department of Psychology, The University of Western Ontario,

London, Ontario, N6A 5C2, Cana

Hjern, Anders & Manhica, Helio Adelino. (2013) Barn som anhöriga till

patienter i vården - hur många är de? Kalmar

Johansson, Anna & Öberg, Peter. (2008) Biografi och livsberättelse som perspektiv i socialforskning. I: Meeuwisse, Anna, Swärd, Hans, Eliasson- Lappalainen, Rosmari & Jacobsson, Katarina (red.), Forskningsmetodik för

socialvetare, 1. utg., Natur & kultur, Stockholm

Johansson, Anna. (2005) Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus. Studentlitteratur, Lund

Jonsson, Jan, Östberg, Viveca, Evertsson, Marie & Brolin Låftman, Sara. (2001)

Barns och ungdomars välfärd: antologi från Kommittén Välfärdsbokslut, Fritzes

Kohl, L. Patricia, Edleson, L. Jeffrey, English, J. Diana, Barth, P. Richard. (2005) Domestic violence and pathways into child welfare services: Findings from the National Survey of Child and Adolescent Well-Being. Children and

Youth Services Review Vol 27, nr 11, Pages 1167–1182

Larm, Peter. (2012) Internetbaserade stödgrupper för barn som växer upp i

familjer med missbruk - vad säger forskningen?: en översiktsstudie,

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Stockholm

Larsson, Staffan. (2005) Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25 (1): 16-35.

Laslett, Anne-Marie, Room, Robin, Dietze, Paul & Ferris, Jason (2012)

Alcohol’s involvement in recurrent child abuse and neglect cases Addiction Vol. 107, nr 10, pages 1786–1793

Lundman, Berit & Hällgren-Graneheim, Ulla. (2012) Kvalitativ innehållsanalys. I: Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Graneskär, M., & Höglund-Nielsen, B. 2.utg., Studentlitteratur, Lund

Mitchell, Monique, Kuczynski, Leon, Tubbs, Carolyn & Ross, Christopher. (2010) We care about care: advice by children in care for children in care, foster parents and child welfare workers about the transition into foster care. Child &

Family Social Work Vol 15, nr 2, s 176-185

Nilsson, Ingert. (2011) Inte ens de synliga barnen nås. Alkohol och Narkotika Vol. 1

Nygård, Mikael. (2013) Socialpolitiken i Norden – En introduktion. 1.utg. Studentlitteratur AB, Lund

O'Connor, Louise, Forrester, Donald, Holland, Sally, & Williams, Annie. (2014) Perspectives on children's experiences in families with parental substance misuse and child protection interventions. Children And Youth Services Review, 38, pp. 66-74

Patton, Michael Quinn. (2002) Qualitative research & evaluation methods, 3. ed., SAGE, London

Schols, WA Manuela, de Ruiter, Corine & Öry, G. Ferko (2013) How do public child healthcare professionals and primary school teachers identify and handle child abuse cases? A qualitative study. BMC Public Health 13:807

SFS 1949:381. Föräldrabalken. Stockholm: Justitiedepartementet SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet

Sjukhusbiblioteken Värmland. (2007) Se till mig som liten är…Barn till

missbrukande föräldrar- en litteraturlista. Sjukhusbiblioteken i Värmland http://lgdata.s3-website-us-

east1.amazonaws.com/docs/761/414967/Barn_till_missbrukande_f%C3%B6r% C3%A4ldrar.pdf

Silverman, David. (2013) Doing qualitative research. 4. ed., Sage Publications, Thousand Oaks, CA

Sohlberg, Peter & Britt-Marie. (2013) Kunskapens former – Vetenskapsteori och

forskningsmetod. 3.utg. Liber AB, Malmö

SOU 1999:137. Hälsa på lika villkor: andra steget mot nationella folkhälsomål:

delbetänkande, Nationella folkhälsokommittén, Fakta info direkt, Stockholm

SOU 2011:61. Slutbetänkande av Utredningen om vanvård i den sociala

barnavården Stockholm: Statens offentliga utredningar

Statens folkhälsoinstitut. (2008) Barn i familjer med alkohol- och

narkotikaproblem: omfattning och analys, Östersund

Spånberger Weitz, Ylva. (2011) Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och

vuxenblivande: en studie av fem livsberättelser, Institutionen för socialt arbete,

Stockholms universitet, Diss. Stockholm: Stockholms universitet,

2011,Stockholm

Svensson, Peter. (2011) Teorins roll i kvalitativ forskning. I: Handbok i

kvalitativa metoder. Ahrne, Göran & Svensson, Peter. 1.utg. Liber AB, Malmö

Svensson, Peter & Ahrne, Göran. (2011) Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I: Handbok i kvalitativa metoder. Ahrne, Göran & Svensson, Peter. 1.utg. Liber AB, Malmö

Wahl, Hillevi. (2006) Kärleksbarnet: en berättelse om alkohol, bingo och

Öberg, Peter. (2011) Livshistorieintervjuer. I: Handbok i kvalitativa metoder. Ahrne, Göran & Svensson, Peter. 1.utg. Liber AB, Malmö