Planer och strategi

För att lyckas med kompetensutveckling behövs enligt bibliotekschefen strategier och strukturer som leder fram till en utvecklingsorganisation med ”utrymme för folk att få sitta och reflektera och tänka.”92 Reflektion är också en av faktorerna som Dilschmann och Berg tar upp som främjande för lärande och kompetens-utveckling.

Vad använder vi våra möten till? Sitter vi bara och rapporterar till varandra? Eller pratar vi verksamhet och vad vi behöver bli bättre på? Och det är en ledningsfråga, utan tvekan, det här görs inte av sig själv. Och det har jag försökt nu, under de här två månaderna, inplantera i den här ledningsgruppen jag har. Att vi måste vara på samma linje och vi måste förstå varför vi gör det vi gör. För att vi sedan, i vår tur, ska kunna få våra medarbetare att förstå varför gör vi det vi gör och förstå att vi behöver hela tiden kompetensutveckla oss men vi måste få in det i det vi gör just nu så att det blir liksom på riktigt.93

I flera av intervjuerna har det framkommit att informanterna saknar ett tydligt mål och syfte med de kurser de deltar i vilket i praktiken gör att bibliotekets utveckling styrs utifrån beroende på vad som erbjuds i kursväg. Enligt bibliotekschefen måste biblioteket:

89

Intervju med informant E

90

Intervju med informant F

91

Söderlund & Bredin, 2005, s. 51-52.

92

Intervju med informant F

93

hitta sin egen organisation, människor måste liksom känna att ”jag är ju en del i det här och jag har inflytande att kunna påverka det här eftersom jag har en kompetens” och det är den man måste först lyfta och där kan man ju komma på att det är det eller det jag behöver nu faktiskt men jag tror inte man kommer på det själv heller utan man måste ha det här gemensamma uppdraget i fokus.94

Angående planer och strategier för kompetensutveckling uppger informant E att det varje år upprättas en handlingsplan, dels för varje enhet, dels för hela biblioteksorganisationen, där kompetensbehovet identifieras för det kommande året. Därefter försöker ledningsgruppen att aktivt arbeta för fylla det identifierade behovet.

Japp, det gör vi. Jag vet inte om jag har något bra exempel så där på rak arm…. men vi har ju ganska nyligen varit på planeringsdag med ledningsgruppen och identifierat kompetens-utvecklingsbehov och så där, och ta ett sådant exempel som marknadsföring, det kom jag på nu då, där tycker jag att vi brister litegrann, där kan vi bli bättre, och där så vet jag att vi ska försöka få hit någon som kan hjälpa oss med det och kanske ge oss lite tips, ha en föreläsning och sådär. Så, visst det gör vi.

En av svårigheterna med att upprätta mål och strategier i en verksamhet som bibliotekets är att det kan vara svårt att överhuvudtaget komma underfund med vilka mål verksamheten ska ha. För att det ska vara meningsfullt måste målen först och främst vara mätbara så att det går att se om de är uppfyllda. Det måste också gå att bryta ner till mätbara delmål. Ett problem som Ulrich ser är att folk ofta mäter det som är lätt vilket inte nödvändigtvis är det som är rätt.95

Sundsvalls stadsbibliotek ingår i kommunens övergripande organisation som numer styrs enligt MPR, mål- och resursplan. I dagsläget ser politikerna, biblio-tekets finansiärer, främst till kostnad per utlån. Detta är lätt att mäta men ger inte en rättvisande bild av varken bibliotekets kvalitet eller resursbehov. Bibliotekschefen säger att:

Kvalitet i ett bibliotek är ju inte bara antal utlånade böcker som man nästan, tycker jag det verkar, att man tror att det är. Har vi ett bra bibliotek så har vi många som lånar böcker. Men det finns ju så mycket annan aktivitet som om man börjar titta vad är det vi egentligen gör? och ökar då intresset för de aktiviteterna, då är det ju faktiskt en tydlig utveckling, att vi når människor som blir intresserade av att använda våra tjänster. Men man måste ju hitta de andra sakerna att mäta än antal utlånade böcker. 96

I det här fallet är det bättre, och mycket svårare, att försöka mäta kvaliteten på god service eller vikten av kompetent personal men

Vi måste vi ju ta det på allvar och vara jätteduktiga på att beskriva, i de här analysrapporterna som politikerna ska läsa.[…] Och visa på vad vi faktiskt håller på med. Att det inte är bara en

94

Intervju med informant F

95

Ulrich & Brockbank, 2007, s. 122.

96

utlåningslokal, det här, utan att det är så otroligt mycket mer. Det finns ju så många värden i det.97

Flera av informanterna har uppgett att de uppskattar utbildningarna som Läns-biblioteket anordnar eftersom de oftast är proffsigt genomförda och berör intressanta ämnen. En av informanterna (B) sa sig också själv har gett förslag, som dessutom hörsammats, till intressanta kurser. På frågan om bibliotekets ledning försöker påverka vilka kurser Länsbiblioteket ger svarade informant E att det skedde nog men det tveksamma svaret antyder att det inte är någon genomtänkt strategi med syfte att kunna få kurser som verkligen behövs här och nu.

Jag har inte gjort det men jag tror nog att kollegor har gjort det, det tror jag. Men jag kan inte svara så där bombsäkert men det skulle förvåna mig om ingen har gjort det… nej, det tror jag är gjort. Man kan slänga iväg ett mail eller så där och säga att ”det där skulle vara kul”, det har hänt det vet jag.98

Bibliotekschefen, som i en del av introduktionen till sin nya tjänst, varit på besök på Länsbiblioteket frågade där:

Är det så att jag kan ringa upp till er och säga det här och det här och det här vill vi ha för nu står vi inför det här och nu har vi kört fast. Och då sa de faktiskt det att det vore ju det optimala. Men jag tror att man sitter för mycket ”Jamen, det här kan vara bra och det här kan vara bra” och så gör man kurser av det och så åker vi iväg och är jättelyckliga en stund och så …falnar det ut liksom.99

Svaret tyder på att biblioteket inte är så aktivt som det skulle kunna önskas när det gäller att påverka utbudet. Bibliotekschefen är dock helt inne på att biblioteket själv ska styra utvecklingen och inte bara nöja sig med det tillgängliga utbudet utan arbeta mer aktivt för att få det biblioteket och dess personal vill och behöver ha.

Lars Våge arbetar som bibliotekarie vid Mittuniversitetet men är också en ofta anlitad föreläsare framförallt när det gäller sökteknik på Internet. Som föreläsare har han många gånger deltagit i arrangemang anordnade av länsbibliotek i hela landet och han bekräftar bilden av att biblioteken sällan själva försöker påverka kursutbudet.

Bibliotekskonsulenterna gör ett jättebra jobb men jag tror att de sällan får någon input, åtminstone ingen som når fram till mig. Det är bara en gång som jag fått verkligt specifika och detaljerade önskemål om innehållet och hur upplägget skulle presenteras och det var i Norge.100

97

Intervju med informant F

98

Intervju med informant E

99

Intervju med informant F

100

Som föreläsare får han istället oftast bara en titel på föredraget och en tidsram att hålla sig till. Även om länsbibliotekens kurser och föredrag är uppskattade visar ovanstående exempel på att endast förlita sig på ett befintligt utbud är både slumpartat och att lägga utvecklingen i andras händer.

Långsiktig planering behövs för att få en kontinuitet i verksamheten men det är lika viktigt att kunna få resultat på en gång för att kunna känna att det faktiskt händer något och att det inte är dags att ge upp. I sådant syfte är kompetens-utveckling som går att tillämpa på direkten att föredra och även detta är något som bibliotekschefen framhåller.