Idén om Botniabanan väcktes för första gången 1986 och avsåg ny järnväg på en cirka 19 mil lång sträcka mellan Nyland i Ådalen och Umeå.
Under sommaren och hösten 1998 arbetade kon- sulten Kjessler & Mannerstråle på uppdrag av Ban- verket i norra banregionen med järnvägsutredningen för Botniabanan på delen Husum–Nordmaling. Re- geringen beslutade om tillåtlighet för denna sträcka den 29 maj 2002.
Botniabanan är indelad i 16 olika järnvägsplaner varav järnvägsplan 62 mellan Ava och Nordmaling berör sträckan förbi Nordmaling. I denna järnvägs- plan beskrivs olika lokaliseringsalternativ, man har haft olika variationer av västliga och östliga alterna- tiv. Våren 1999 beslöt Banverket att välja alternativ öst för regeringens tillåtelseprövning och fortsatt arbete med projektet för att upprätta järnvägsplan. Miljökonsekvensbeskrivningen som tillhör järnvägs- plan 62 godkändes av länsstyrelsen den 29 november 2002.
Den 24 november 2003 upprättade konsulten Land- skapslaget AB ett estetiskt program. Det behandlar främst utformningen av Botniabanan, men tar även upp ombyggnaden av E4. Man gjorde även en film som visar hur Botniabanan kommer att se ut när den är färdigbyggd. Kommunen fick därmed ett mycket bra hjälpmedel för att visa allmänheten hur projektet kommer att se ut.
Ombyggnad av E4
I slutet av 1998 upprättades det en förstudie för E4, trafikplats Nordmaling. Den innehöll även en trafik- analys som redovisade trafikfördelningseffekterna av tänkbara vägåtgärder. Under åren som följde pågick en intensiv diskussion om ortens utveckling och hur denna påverkades av järnvägen och av anslutningar- na till E4. 2002 hade en arbetsplan färdigställts för väg
E4. I början av 2003 undertecknade Vägverket region norr, Banverket norra banregionen och Botniabanan AB ett avtal avseende planering och byggande av den nya sträckningen.
Kommunens planer
I kommunens gällande översiktsplan, som antogs den 22 april 1996, behandlades inte frågan om Botniaba- nan så ingående. Kommunen gjorde därför en fördju- pad översiktsplan för Nordmaling–Levar–Olofsfors, som antogs 1999. Som stöd för sina argument om ut- formningen av området vid resecentrum och för att en planskild korsning skulle etableras där, så fortsatte kommunen med utvecklingsplanering. Kommunen genomförde samråd kring en ny fördjupning, som ett viktigt underlag för diskussionen. Planeringen och aktiviteterna gav underlag för att fånga de aktuella frågor som behövde lösas – gång- och cykelförbin- delser, industrispår m.m. Arbetet med fördjupning av översiktsplanen fullföljdes inte. För de områden där järnvägen ska byggas upphävdes gällande detaljpla- ner.
Framgångsfaktorerna i planeringsarbetet
Det har varit ett nära samarbete mellan Nord- •
malings kommun, länsstyrelsen, Vägverket, Ban- verket och Botniabanan AB.
Kommunen antog en fördjupning av sin översikts- •
plan. Denna vidareutvecklades som diskussions- underlag och plattform för olika åtgärder även om detta planarbete inte fullföljdes till antagande. Kommunen övertygade med stöd av länsstyrelsen •
om möjligheterna att ta tillvara kommunikations- nodens regionförstorande effekt.
En delad finansiering åstadkoms och genom att •
”passa på” kunde flera olika mål uppnås till en lägre kostnad än om dessa hade gjorts var för sig (win-win).
I ett långsiktigt samarbete mellan kommunerna •
längs hela Botniabanan förmedlades erfarenheter och tips.
Kommentar
Kommunen hade hela tiden den bestämda uppfatt- ningen att alla tre korsningarna ska byggas om till planskilda. Motargumenten var att detta skulle bli överstandard för en så liten ort. Med stöd av den ge- mensamma diskussionen kunde även Vägverket se samhällsnyttan med att bygga om samtliga korsning- ar till planskilda. Kommunen visade (understödd av länsstyrelsen) hur Botniabanans regionförstorande effekter skulle kunna tas tillvara i lokal utveckling och förändrad markanvändning nära resecentrum samt argumenterade för nära knytning av regional buss- trafik hit. Kommunen lovade att ta över driften av den mindre allmänna väg som passerar resecentrum och därmed blev parterna överens.
Samråd
Redan tidigt genom hela planeringsprocessen har kommunen och trafikverken haft kontinuerliga samråd med allmänheten, som började tidigt. Tack vare den goda dialogen mellan kommunen och all- mänheten har det inte varit några överklaganden på sträckan förbi Nordmaling.
Banverket och Vägverket arbetade parallellt med järnvägsplanen och arbetsplanen. Man ville samord- na arbetet tidsmässigt.
Länsstyrelsens roll i projektet
Länsstyrelsen deltog under planeringsprocessen för både vägen och järnvägen och samordnade de statli- ga synpunkterna. Länsstyrelsen tog fram utrednings- material och understödde kommunens idéer om att ta tillvara Botniabanans regionförstorande effekter vid utformningen av noden runt resecentrum. Ge- nom länstransportanslaget kunde en avfart till rese- centrum finansieras. Länsstyrelsen deltog också i en referensgrupp för arbetet med det estetiska program- met.
Plattform för samarbete
Täta samråd skedde mellan Vägverket, Banverket och ett fåtal företrädare för kommunen samt länsstyrel- sen. Här blev det ett naturligt rollspel och alla agera-
de konstruktivt utifrån de möjligheter som fanns och som därmed kunde tas tillvara.
Det förut nämnda avtalet avseende planering och byggande av den nya sträckningen av E4 och Botnia- banan reglerar omfattning, planering, finansiering och betalning samt genomförande av vägbyggnad för E4 förbi Nordmaling. Det har betytt mycket för pro- jektets genomförande.
Tidigt på hösten 2002 inrättade Botniabanan AB ett delprojektkontor i Nordmaling. Här kunde möten mellan berörda myndigheter och kontakter med all- mänhet och markägare äga rum.
Finansiering
Banverket ansvarar för utredningar och bygghand- lingar, även för Vägverkets kostnader för genomförd vägutredning och vägarbetsplan samt för bygghand- lingar. Därutöver bidrar Banverket med knappt hälf- ten av kostnaderna för själva byggandet av vägen. Det statligt ägda bolaget Botniabanan AB bildades för att genomföra projektet. Det är bolaget som projekterar, är byggherre och förhandlar på uppdrag av Banver- ket. Länsstyrelsen bidrar via länstransportanslaget med en ramp från E4 till resecentrum. Kommunen fi- nansierar eller delfinansierar olika åtgärder inom det lokala nätet, såsom att ta över driften av del av den allmänna vägen 573 (Kungsvägen), gång- och cykel- vägsutbyggnad m.m. Kommunen kommer också att bygga resecentrum som sitt viktigaste bidrag i sam- manhanget.
Sammanfattning av projektet augusti 2009
Järnvägen genom Nordmaling är nu klar. Sträckan bör- jar inte trafikeras förrän hela Botniabanan är färdig- byggd, vilket beräknas bli runt årsskiftet 2010/2011.
Nordmalings anknytning till Botniabanan och E4
Exemplet har valts för att det illustrerar hur den lilla kommunen dels planerat för att kunna växa in i en ny framtida roll med en förändrad infrastruktur, dels använt sin planering för att i dagsläget ta tillvara och bibehålla tätorten Nordmalings nuvarande struktur. Gemensamma arbetsgrupper och avtal mellan parterna styrde upp samarbetet.