RIKC:s uppdrag att vända sig till en specifik målgrupp, samt att bistå med såväl information som rådgivning och samverka med olika intressenter i kommunen ställer krav på ett centralt läge, eller åtminstone ett läge som är välkänt för en större andel av de tänkta besökarna. Placeringen är i det här avseendet inte optimalt, även om fritids- och kulturhuset är centralt i Kirseberg är inte lokalerna centralt belägna med utgångspunkt från Malmö stad i sin helhet. Bortsett från RIKC:s geografiska läge finns andra synpunkter när
det gäller själva lokalerna som RIKC rumsligt är hänvisade till och som är värda att lyfta fram.
I mötet med enskilda individer som sökt sig till centret för att få hjälp med specifika frågeställningar har lokalfrågan varit ett återkommande problem. Beroende på frågeställningarnas art och enskildas behov av att träffa en samhällsvägledare enskilt har lokalerna inte alltid fungerat tillfredsställande. Informationscentret är inhyst i en lokal som är utrustad med en scen, som inte har någon funktion i den kontext som verksamheten utgör. Detta kan verka paradoxalt eftersom centret också anordnar tillställningar som kräver en scen, men centrets behov ställer framför allt krav på flexibla arbetsytor som ger utrymme för enskildhet, privata samtalsplatser och större rum för samtal med mindre eller större grupper. Här skall påpekas att det i Kirsebergs fritids- och kulturhus finns väldigt goda möjligheter att tillgodose behovet av större lokaler för enskilda evenemang. Detta är en fördel som dock inte uppvägs av andra nackdelar.
Själva lokalen, eller kanske rättare sagt den användbara ytan, är utrustad med tre arbetsplatser som utmärks genom skrivbord och datorer. Det finns ingen avskärmning mellan arbetsplatserna som flankerar väggarna. Den här delen av lokalen frammanar bilden av ”kontorslandskap”. I det här avseendet är lokalen organiserad som ett medborgarkontor med tyngdpunkten på ”kontor”, vilket kanske inte ger det intryck av öppenhet som resten av lokalen förmedlar. I rummet finns strategiskt utplacerade runda bord med tillhörande stolar. Utrymmet skapar i det här avseendet bilden av en mötesplats som ges inramning av utlagda broschyrer om kommunens verksamheter och specifik information, tidningar och tidskrifter som riktar sig till romer som målgrupp. Den här delen av lokalen utgör bilden av medborgarservice, men som helhet kan inte lokalen sägas utgöra sinnebilden för medborgarservice med tyngdpunkt på ”service”, här tolkat som stöd eller support för de romer som utlovas rådgivning och vägledning i kontakter med myndigheter.
Vid ren information, öppna samtal eller situationer som inte kräver särskild hänsyn med tanke på besökarnas integritet kan lokalen fungera utmärkt. Läget blir dock bekymmersamt om flera aktiviteter tilldrar sig samtidigt, eller om besökarna förväntar sig
att endast berörda tar del av samtalet. Detta blir speciellt känsligt om man ser den rådgivningsverksamheten som ”kontor”, vilket såväl ”loggböcker” som RIKC:s slutrapport antyder (2009:5).
Trots framtoningen av kontor och behovet av hjälp med myndighetskontakter borde kanske frågan ställas om denna del av verksamheten inte hellre borde benämnas ”medborgarservice”, vilket bygger på bilden av en öppen plattform där personalen ger service (Lindemann 2009:37). Lindemann för fram vikten av att besökare, vid de platser som tillhandahåller medborgarservice, snabbt skall kunna identifiera vem som är Malmö kommuns tjänsteman. Skälet anges vara att tjänstemännen inte förväntas vara knuten till ”en disk”, utan skall kunna röra sig i en lokal och ändå kunna identifieras som tjänsteman (ibid:36). Flexibiliteten är också ett kännetecken för RIKC, personalen rör sig över rummet, de är inte fast knutna till de arbetsplatser som finns uppställda. Behov att kunna identifiera personalen borde därför i lika stor utsträckning gälla för RIKC som för övriga mötesplatser med medborgare i fokus. Med kontorsperspektivet, som är fram- trädande vid RIKC, ökar kravet på att kunna skilja en utövande tjänsteman från andra vid tillfället närvarande. Här skall nämnas att lokalens utformning i kombination med att vägledarna inte har något kännetecken i form av namnbricka till exempel, gör det svårt för en besökare att urskilja vem som är personal, vem som är ideellt arbetande eller vem som är besökare. Här finns paralleller i den kritik som riktats mot Kirsebergs medborgarkontor, att det är svårt för besökare att avgöra om de kommit till en plats för medborgarservice (Lindemann 2009:20).
För att återgå till frågan om rumsfrågan har behovet av ytterligare rum, i direkt anslutning till verksamheten, påtalats vilket inneburit att lokalerna under hösten 2009 utökats med ytterligare två rum. Ett av rummen ligger i direkt anslutning till det större rummet, ovan beskrivet. Det här rummet används för samtal som kräver större integritet än vad övriga utrymmen medger. Det andra rummet ligger skilt från verksamheten i byggnadens nedre plan. Detta rum används i dagsläget av projektledaren för skrivarbete och möten som kräver en viss avskildhet. Avskildheten har dock blivit mer bönhörd än vad som avsågs. Det finns ingen telefon inkopplad, och mobiltelefonen har ingen täckning i det här
våningsplanet. Det innebär att telefonsamtal antingen får ske i den större lokalen med besökare och övriga medarbetare som åhörare, eller i korridoren med hjälp av mobiltelefon och hopp om att det inte passerar andra besökare under samtalet. Sammanfattningsvis kan sägas att rumsfrågan förbättrats något under projektets gång, men faktum kvarstår, lokalerna är inte funktionsdugliga för de uppdrag som centret har att arbeta med.
Slutsatser
Individuell vägledning, råd och stöd utgör en ytterst begränsad del av RIKC:s verksamhet. I den här delen av verksamheten, som benämns ”Medborgarkontor” fungerar inte alltid lokalerna optimalt, bortsett från att det geografiska läget inte utgör en mittpunkt i staden så är lokalerna inte ändamålsenliga med de visserligen fåtal, men dock ärenden som kräver en viss avskildhet i respekt för besökarens integritet. Inte heller ur de anställdas perspektiv fungerar lokalerna, vilket sammantaget med övrig information leder till slutsatsen att lokalerna är olämpliga för sitt ändamål.