• No results found

Plats upplevs ofta som något definierat utifrån lokalisering. Jag menar att det vanligaste är att förknippa plats med landskap, omgivning, andra människor, hem eller i en kontext till andra platser. Min plats och din plats, vår gata, vårt hem, vårt land eller vår identitet förekommer på olika skalnivåer och överlappar varandra, tränger in i varandra och tolkas olika.

Plats kan ha en fysiskt synlig form som exempelvis en plats på kartan, en specifik placering eller lokal. Det handlar, enligt Castree (2003), om den materiella omgivningen för människor och dess relationer och om den sociala interaktionen på plats. Perspektiv som den humanistiska geografin koncentrerar sig på. Plats kan också, vilket jag nämnde ovan, ha betydelsen av en lokalisering av en verksamhet eller ett företag. Då handlar det om ett läge (Castree, 2003).

Det är framförallt inom den ekonomiska geografin, som fokuserat på lokalisering och den rumsliga fördelningen av sociala och ekonomiska aktiviteter, som detta perspektiv på plats förekommit.

I kontrast till platsers fysiska, materiella betydelse, tillskrivs, enligt Massey (1995:46), Gren och Hallin (2003:140) och Relph (1976), ofta plats en unikhet där plats skiljer sig från sin omgivning med karaktärsdrag i form av egna traditioner och lokala kulturer. Cresswell (1996)16 menar att denna känsla för platsen hänvisar till subjektiva känslor som är kopplade till plats. Alla tre perspektiven ovan tydliggör för mig att begreppet plats är komplext. Plats kan också vara en rumslig föreställning som människor bär på och därmed ha olika betydelser och värden.

Plats och rum

Jag betraktar begreppen plats och rum som skapade genom olika interrelationella processer. Massey (1999a)17 menar att de sker på alla nivåer från det lokala till det globala. Skillnaden dem emellan menar hon är att rum betonar både det materiella och det immateriella. Rum är således mer fysiskt, medan plats kan vara både fysisk och kulturell. Plats ser jag därför som något mer definitivt, eller något som har en mer specifik betydelse för den enskilde individen. Både Cresswell (1996) och Antonsen (2001:76-80) uttrycker att människan har en direkt identitetsrelation till plats.

Antonsen (2001:169) tydliggör relationen och distinktionen mellan plats och rum när hon uttrycker att relationer mellan plats opererar i rum, men relationer får betydelse för oss genom plats. Hon menar även att människor har ett rumsligt medvetande, men att detta medvetande tar form i plats. Det är i plats och i förhållandet mellan platser som relationer tar form och får en betydelse för oss människor.18 För mig är därför olika kontextuella rumsliga nivåer intressant vid analys av en plats. På en plats existerar således olika rumsligheter, vilka jag kallar för geografier. Min definition av begreppet plats, och framförallt plats som studieobjekt, vilket jag utvecklar i nästa avsnitt, har i samstämmighet med Massey ett relationellt rumsperspektiv (Unwin, 1992:138; Gren & Hallin, 2003:86-87)19, då både den idealistiska och den materialistiska20

16 Jmf. Massey & Jess (1995a).

17 Se även Antonsen (2001:78).

18 Jmf. Cresswell (2004:11).

39 uppfattningen kombineras. Både de fysiska förhållandena och människors föreställningar och deras sociala relationer som förekommer i rum, integreras i vad som definieras som plats. Det är i den socio-rumsliga dialektiken som de sociala och rumsliga förhållandena relateras till varandra, istället för att rum betraktas som något separat. Inom denna dialektik betraktas rum som en social konstruktion. Både Hacking (2000) och Massey (1984) menar att rum är något som kan skapas och förändras. Inom kulturgeografin talar man om produktionen av rum och om socio-rumsliga praktiker. Dessa praktiker och relationer är bland annat influerade av den franske sociologen Henri Lefebvre (1991)21. Lefebvre använde begreppet socialt rum för att söka sig bort från dualismen mellan mentalt rum, som var utvecklat av filosofer och epistemologer22, och materiellt rum, fysiskt rum. Sociala rum innehåller både fysiska objekt och exempelvis mentala föreställningar. Lefebvre tillsammans med Soja (1999) är kritiska mot dualismen i samhället som präglas av en uppdelning mellan bland annat objektivitet – subjektivitet, materiellt – mentalt, verkligt – uppfattat (Unwin, 1992:195-196; Gren & Hallin, 2003:158-161).

I The Production of Space redogör Lefebvre (1991) för sina teorier om hur socialt producerade rum kan delas in i en trialektik kring rumslig praktik (spatial practice), representationer av rum (representations of space) och representationsskapande rum (representational space). Perspektiven är analytiskt åtskilda men, enligt Hansen och Simonsen (2004:170), i samklang (figur 3). Rumslig praktik omfattar samhällets produktion och reproduktion och specifika geografiska lokaliteter och rumsliga strukturer som bebyggelse, men även samhällets och människors ”geografier”.

Rumslig praktik

Rummets representationer Representationsskapande rum

Figur 3. Lefebvres trialektik (Hansen & Simonsen, 2004:170)

21 Engelsk översättning. Ursprungligen publ. i Frankrike 1974. http://www.notbored.org/space.html

Representationer av rum (eller rummets representationer) handlar om samhällets dominerande sociala relationer och begreppsliggörandet av rum som forskare, planerare, arkitekter och så vidare utför genom att utöva makt. Representationsskapande rum omfattar vardagslivets rumsligheter, plats och symbolvärde, livets rytmer, människors egna minnen, föreställningar och känsla för plats. Det är det levda rummet och handlar om människors historia, kultur, dominerande och marginaliserade grupper i samhället och genusperspektiv. Lefebvres trialektik får jag anledning att återkomma till i ett senare avsnitt men då i relation till studieobjektet Grythyttan.

Plats som objekt

En fysisk plats på jordytan och en symbolisk plats skiljer sig, enligt Gren och Hallin (2003:141), i hur de används. En plats kan vara individuell och samtidigt förändras över tid genom exempelvis interaktion med andra människor och andra platser. En geografiskt avgränsad plats, exempelvis Grythyttan, tolkar jag därför kunna vara föränderlig och definieras som en process där fysiska ting och uppfattningar förändras i takt med samhällsprocesser i övrigt. Denna tolkning innefattar även historia, människors egna uppfattningar om plats och platsers unika särdrag. Människan i interaktion med plats är central i avhandlingen. Relph (1976:34) som representerar ett av flera humanistiska perspektiv har uttryckt;

“… people are their place and a place is its people.” (Relph, 1976:34)

Vissa platser kan vara offentliga eller allmänna. Vi kan ha en gemensam uppfattning om en plats när vi tillhör ett samhälle eller en kultur. Vi kan också ha olika uppfattningar om en plats på grund av att vi exempelvis har flyttat runt och bär med oss olika föreställningar genom interaktion och relationer till andra människor och platser. Utifrån egna erfarenheter, attityder och intentioner uppfattar vi, enligt Relph (1976:36), plats på ett individuellt plan utifrån våra unika situationer. Den individuella upplevelsen är därför central. Det finns en stark känsla för plats och till platsens rötter. Crang (1998:109) menar att vi uppfattar plats olika beroende på om vi bor där, arbetar där eller enbart är på genomresa. Därmed bryr vi oss även om olika ting vid olika tidpunkter. Jag uppfattar att närliggande platser oftast har mer betydelse för oss än de mer

41 nu, men den kan också relateras till hela jorden och kopplas till diskussioner om lokal, regional, nationell eller global nivå.

För att förstå en plats och dess betydelse, framförallt när man ska ta hänsyn till en människa i interaktion med andra människor och med platser väljer jag att vidga perspektivet. Det förekommer exempelvis materiella förändringar i världen och en tidsrumskompression, vilket jag vidareutvecklar i senare avsnitt. Detta betraktas vara en del i globaliseringsprocesser som påverkar vårt synsätt på plats och således även vår relation till plats. Jag ser därför att det finns ett ömsesidigt förhållande mellan sammansättningen av människor och plats. Jag uppfattar även att det finns ett dubbelsidigt fokus på hur plats får sin betydelse och hur människor är kopplade till olika platser. En plats betydelse för människor varierar exempelvis beroende på ålder, klass, kön, status och på vem som använder och brukar den. Betydelsen kan därför variera med olika idéer, symboler och minnen. Kulturgeografins perspektiv på både insidans och utsidans relation till plats, vilket Crang (1998:110) poängterat är därför av stor vikt.

Det finns även relationer inom en plats, vilket motiverar att inte enbart fastna vid inifrån- och utifrånperspektiv. Kopplat till detta och till förändringar som sker i samhället, globalisering, tidsrumskompression med mera, är Masseys (1994a:121, 1997, 1999a:283-284)23 definition på plats någonting som jag ställer mig bakom och som i allra högsta grad är relevant för avhandlingen. Hon definierar plats som en process, som någonting som definieras från ”utsidan” och som ett läge, en plats, med en mångfald av identiteter och historier. Hon menar att unikheten hos plats definieras och konstrueras genom interaktioner med ”utsidan”. Hon tillför också en tidsrumslig kontext med de sociala relationerna som interagerar med omvärlden under ständig förändring. Plats betraktar jag således som kulturellt specifik och formas av olika människor, genom interaktionen med andra platser, under olika historiska perioder. Detta sammanfattar väldigt väl mitt eget förhållningssätt till plats och till studieobjektet Grythyttan. Det är också på detta sätt jag kommer att använda mig av begreppet i fortsättningen.

Människans möte med plats skapar också olika värden och identiteter. En plats anser jag därför får mer rättvisa om den studeras utifrån olika upplevelser utifrån olika aktörer i en historisk-geografisk kontext.