• No results found

Platsens betydelse för leken

5. Resultat och analys

5.4 Platsens betydelse för leken

Här kommer vi att diskutera observationen genom lekteori och miljöns betydelse. Vi anser att detta hänger ihop eftersom vi i observationen såg att miljön har stor betydelse för barnens lek, därför relaterar vi miljö till inkludering.

5.4.1 Leken

Som Brodin och Sandberg (2008) skriver är det svårt för barnen att hitta sin egen plats på förskolan, eftersom de vuxna i grunden har skapat platsen och miljön för att de ska ha möjlighet till bra uppsikt över barnen. I observationen kan vi se hur barnen förflyttar sig mellan rummen och båda avdelningarna och istället tar nytta av miljön omkring dem, vilket

också kan förstås genom Erikssons (2007) utvecklingsekologiska perspektiv där ett samspel mellan miljön och individen blir synligt.

Leken avbryts för en stund av en vikarie som ansåg att leken var för stimmig eftersom barnens lek befann sig överallt. Ur vikariens barnperspektiv var det för livligt, ur barnens perspektiv tillhörde förflyttningarna leken vilket vi som observatörer som följde leken också såg. I observationen ser vi det som Sandberg och Pramling-Samuelsson (2003) menar att det finns många avbrott i barns fria lek på grund av verksamhetens rutiner, regler och måsten. Eriksson (2007) poängterar också att barns fria lek och tid inte ska bli lidande på grund av tidsbrist och verksamhetens rutiner. Sandberg och Pramling-Samuelsson (2003) menar vidare att för barnen är det viktigt att få utrymme för den fria leken då det är där de kan komma ifrån vuxenvärlden för en stund. Det är i den fria leken som barnen ges möjlighet till inkludering av varandra. Avbryts leken på grund av verksamhetens rutiner och regler avbryts även en påbörjan till inkludering. I läroplanen kan man läsa lekens betydelse för barnen

Leken är viktigt för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem (Lpfö, 98/10, s.6).

Davidsson (2002) menar att vart rum har sitt material och regler som ska följas. I vår observation syns inte de tydliga regler som författaren nämner, utan istället Erikssons (2007)

utvecklingsekologiska perspektiv då barnen förflyttar sitt material runt i de olika rummen och

tar nytta av miljön de befinner sig i. Till exempel hade kikaren som egentligen är papper i så fall fått stanna kvar i det stora rummet. Hur skulle då skattjakten kunna fullföljas om barnen inte fått ha med sig material mellan rummen? I läroplanen står det att arbetslaget gemensamt ansvarar för att ge barnen en trygg och bra miljö att vistas i som lockar till lek. De vuxna ska se varje barns möjlighet och engagera sig i ett samspel med det enskilda barnet som med hela barngruppen (Lpfö, 98/10). I Skolverkets allmänna råd för förskolan (2016) står det att verksamheten ska utforma en stimulerande och mångsidig miljö som erbjuder varierat material som lockar till lek, utforskande och utmaningar. Vad vi i observationen kan se är inte miljön och material ett hinder för barnens lek. Barnen använder sig av materialet och tar in det i sin lek, pedagogerna har inte skapat just detta hinder utan kan jämföras med vad som står i läroplanen ovan. I observationen blir det också tydligt att barnen genom ett material försöker inkludera sig i leken som pågår. Olof försökte genom att visa kikaren, som var ett papper och

kapplastavar som i leken var pistoler inkludera sig själv genom material som han ansåg tillförde leken något.

Olof sökte Erikas uppmärksamhet genom hela observationen genom att följa efter dit Erika gick samt via ögonkontakt. Det Johansson (2007) skriver kan förstås i denna situation, att barn ofta söker vuxnas ögonkontakt när de har ett dilemma de vill ha hjälp med. De behöver pedagogernas stöd i detta för att utvecklas och bli trygga i liknande situationer som kan uppstå. Olof hade behövt en pedagog i dessa situationer för att få hjälp med hur han ska hantera dilemmat, i detta fall komma in i leken om man utgår ifrån Johansson (2007). Davidsson (2002) menar om pedagogerna är närvarande och har uppsikt över barnen är det också enklare att upptäcka när ett barn behöver stöd för att inte bli utesluten i en lek.

Olofs försök till kontakt med Erika kan också förstås genom Knutsdotter Olofssons (2013) teori om leksignaler. Hon menar att förståelse för leksignaler krävs för att förstå om det är en lek som pågår eller inte. Ansiktsuttryck och gester hjälper oss också att förstå om det är lek som sker. När leken startar påbörjas också leksignalerna och upphör inte förrän leken avslutas. Knutsdotter Olofsson (2013) menar vidare att det finns barn som inte förstår dessa leksignaler, vilket gör det svårt för dem att träda in i lekens värld. Det hon skriver om leksignaler kan kopplas ihop med ett intervjusvar vi fick, där Eva fick berätta om en situation där hon förstod att barnen hjälpte varandra att förstå leksignaler som de vuxna hade försökt hjälpa till med men inte lyckats. Eva sa följande:

Vi hade försökt förstå hennes leksignaler och efter det anpassa lekar efter vad vi förstod av hennes signaler men hon nappade inte utan där var två andra tjejer som förstod hennes leksignaler bättre och utifrån det skapade de lekar som gjorde att hon blev inkluderad. Det var häftigt att se att ett samspel och lek kom igång mellan barnen. Det är inte alltid lätt som vuxen att se rätt saker som

barnen tycker om (Andersson 2016-03-16).

I relation till inkludering kan det vara svårt för Olof att bli inkluderad om man ser utifrån Olofsson Knutsdotter (2013) och Andersson (2016-03-16) att Olof har svårt att förstå leksignaler från de andra barnen eller så är det barnen som inte ger honom tydliga leksignaler därav vet han inte hur han ska träda in i leken. När vi reflekterade över vad vi sett i observationen undrade vi om Olof tar ögonkontakt med Erika och följer efter henne eftersom leken finns där hon befinner sig, att det är hans försök till inkludering genom Erika.

Related documents