Enligt Polismyndighetens egna granskningar av fall med dödligt våld finns det utvecklingspotential i flera av polisens verksamhe
ter. De brister och förslag på lösningar som lyfts fram i gransk
ningarna från 2013, 2015 och 2017 kan delas in i de tre faserna ingripande, utredning samt uppföljning av ärenden, och därutö
ver görs också mer generella iakttagelser.
Ingripande
Vikten av att bakgrundsinformation och underrättelse finns till
gänglig är ett genomgående tema i dessa tre nämnda faserna.
30 Frågan om den tilltalade ska kvarbli i häkte eller inte, i avvaktan på lagakraftvunn-nen dom, styrs av vilka häktningsskälen varit. Är persolagakraftvunn-nen enbart häktad p.g.a.
kollusionsfara, dvs. risk att påverka utredningen och att påföljden därmed enbart blir ett kortare fängelsestraff, är det vanligaste att personen släpps i samband med huvudförhandlingen. Om det föreligger risk för fortsatt brottslighet, fortsatt kollusionsfara eller presumtion för häktning (minst två års fängelse i straffskalan), kommer person troligen att kvarbli i häkte. Det förekommer att en person som dömts till ett längre fängelsestraff (mer än ett år) också får kvarbli i häkte (enligt mejlkorrespondens med kammaråklagare vid Åklagarmyndig hetens utvecklings-centrum i Göteborg; se även 24 kap. Rättegångsbalken).
För att illustrera den betydelse sådan information kan ha i ingripandefasen beskrivs det i en av granskningsrapporterna hur patruller ibland åker ut på relationsärenden utan att ha informa
tion om de som är inblandade och eventuellt tidigare våld.31 Om de då möts av förnekande, och om det inte finns några synliga skador eller tecken på brottsplatsen som föranleder misstanke om brott eller ordningsstörning, kan de inte – och får heller inte – göra något. Med mer bakgrundsinformation skulle polisens bedömningar grundas på en mer fullständig bild av situationen, och mot bakgrund av en sådan bedömning skulle de kunna agera mer ”auktoritativt och konstruktivt” (Polismyndigheten i Västra Götaland 2013). I denna fas betonas också vikten av att patrullerna ska följa de instruktioner och handböcker som finns.
Vikten av att inhämta stödbevisning i form av foton och förhör i ett tidigt skede betonas. Detta är av stor betydelse för att kunna driva ett ärende vidare även om målsägaren inte vill medverka (Polismyndigheten 2017a).
Utredning
Överhuvudtaget påtalas vikten av att utredningarna sker skynd
samt. Det är inte minst viktigt då målsägaren i sådana här ären
den ofta väljer att inte medverka i utredningen (Polismyndigheten i Västra Götaland 2013). I detta sammanhang framhålls också betydelsen av brottsoffersamordnarnas roll i arbetet med att motivera och stödja målsägaren till att vilja medverka (Polismyn
digheten 2017a).
Också i utredningsfasen är bakgrundsinformation om ärendet och de inblandade personerna viktig. Sådan information kan ge ledning i vilka personer som ska förhöras. Dessutom har polisen möjlighet att under utredningen samla information om vålds
utövarens motiv. Förståelse för motivet och kunskap om eventu
ella psykiska problem kan vara vägledande för hur polisen ska motivera och hänvisa våldsutövaren till behandlande aktörer och för att kunna genomföra förhör på bästa sätt (Polismyndigheten i Västra Götaland 2013). Sådan information kan också vara vär
defull för andra aktörer som ansvarar för planering av stöd och behandlingsåtgärder både före, under och efter utredning och ett eventuellt straff, ”för att nå en individualprevention skulle mo
tivet till brottet behövt utredas mera” (Polismyndigheten 2015, s. 10).
31 I rapporten kritiseras det förhållandet att det, vid tiden för granskning, inte informerades om relationsbrott i den då nya Obs-portalen (Polismyndigheten i Västra Götaland 2013, s. 24). Obs-portalen är ett nationellt IT-system för att sprida operativ brotts-, spanings- och kriminalunderrättelseinformation (information). Den har ersatt de olika lokala före detta polismyndigheternas KUT-informationssystem.
Följa upp och förebygga
Avsaknaden av rutiner för att samla och tillgängliggöra informa
tion försvårar också polisens uppföljning av ärenden. Det får till följd att Polismyndigheten inte alltid följer upp ärenden och gärningspersoner, trots att risken för återfall många gånger är stor (Polismyndigheten i Västra Götaland 2013, s. 25).
I anslutning till resonemanget om motiv ovan nämns också att kännedom om omständigheter som kan ha utlöst brottet eller påverkat dess händelseförlopp kan ge kunskap om hur framtida brott ska förebyggas (Polismyndigheten 2015).
Andra generella iakttagelser
Generellt påtalas vikten av att de polisanställda har kunskap om de grundläggande mekanismerna i den här brottstypen samt om vilka åtgärder som är tillgängliga för både polisen och andra aktörer (såsom kriscentrum och skyddade boenden). Det är också viktigt att denna kunskap uppdateras med jämna mellanrum.
Kunskapen bör leda till snabbare och mer effektiva åtgärder, men också att eventuella bakslag inte leder till minskade insatser i ärendet. Som exempel på bakslag nämns att målsägaren väljer att återvända till förhållandet med våldsutövaren trots vidtagna stöd och skyddsåtgärder (Polismyndigheten 2015).
I en av granskningarna påtalas det att med så kallat ”stuprör
stänk”, det vill säga med begränsad kommunikation mellan olika funktioner inom samma verksamhet, riskerar viktig informa
tion att inte nå dit den ska (Polismyndigheten 2015). I en annan framhålls att om personer med olika funktioner inom ett ärende (t.ex. arbetsledare och förhörsledare) inte har samma arbetstider kan det leda till bristande kommunikation och arbetsledning (Polismyndigheten 2017a). Ett möjligt sätt att komma runt dessa problem är att arbeta mer teambaserat. Polisen i Umeå har i samarbete med Umeå universitet undersökt förutsättningarna för att arbeta teambaserat i utredningar av ärenden om brott i nära relationer. Arbetet skulle då utgå från den modell, ”Brålean”, som Brå testade för mängdbrotts utredningar vid Norrmalms
polisen (Brå 2015b, Polisregion Nord 2016). En av grundprin
ciperna för ”Brålean” är att det skapas team bestående av representanter för de olika stegen i rättskedjan som alla arbetar med samma ärende och som har samma arbetstider. På detta sätt skapas förutsättningar för att få till stånd det som i polisens nationella utredningskoncept (RPS 2004) beskrivs som ”tidiga adekvata utredningsinsatser”, ”aktiv förundersökningsledning”,
”få överlämningar”, ”rutiner för återkoppling” och ”arbete med färska ärenden” (se vidare Brå 2015b). Projektet med att ta fram och testa en sådan modell för brott i nära relationer i polisregion nord pågår till och med 2018 (Polisregion Nord 2016).