Positiva och negativa effekter av ökad reglering

Att det har skett en ökad reglering inom revisorsbranschen var alla revisorer överrens om och majoriteten ser både positiva och negativa effekter. De positiva effekter som revisorerna tog upp är bland annat det faktum att professionen utsätts för granskning och därmed lyfts fram i samhället och förhoppningsvis ökar förståelsen och förtroendet för revisorsyrket. Gränsen mellan konsultrollen och granskningsrollen har blivit tydligare och därmed blir det även tydligare vad revisorerna förväntas göra vilket borde minska förväntningsgapet som finns. En av revisorerna framhävde också att kvaliteten för revisionen stärkts i och med ökade krav på dokumentation och att allt numera måste vara färdigt när revisionsberättelsen skrivs på. En positiv effekt av det ökade kravet på dokumentation är att det är lättare att introducera nya medarbetare och det är lättare att utföra interna granskningar av avslutade revisioner. Revisor E sade dock att för någon med lång erfarenhet syns dock inte fördelarna men samma revisor tror att dokumentationskravet kan vara en hjälp för nyanställda. Uppfattningen är att den ökade regleringen har skärpt hela kåren och stärkt omvärldens syn på revisorerna. Revisor C menade att det numera är svårare att vara revisor med alla krav som tillkommit men att det därigenom blir roligare att vara revisor när yrket uppfattas som svårt. Det råder numera större på revisorns kunskap vilket har höjt statusen och kvaliteten på yrket. Även om förtroendet för branschen är stort måste revisorerna kontinuerligt jobba med omvärldens förtroende eftersom det ofta

naggas i kanten av skandaler. Att oberoendet belysts så kraftigt anses som positivt då revisorn i många tidigare fall varit tvivelaktigt oberoende.

Förhoppningsvis leder det till någonting som kan motivera vår existens, annars kan vi lika gärna packa ihop om inte omvärlden har något förtroende för det vi gör. (Revisor C) Regler för att motivera vår existens och höja statusen i vårt arbete. För att omvärlden ska förlita sig på det vi säger och då måste vi också kunna visa att det blir mer reglering och blir svårare att vara revisor. (Revisor C)

De negativa effekterna med ökad reglering ansåg revisorerna vara att fokus flyttats från praktisk granskning till dokumentation vilket för med sig att revisorernas egna analytiska tänkande fått stå tillbaka. Det enorma dokumentationskravet märks särskilt i små bolag där dokumentationen ibland tar en övervägande del av tiden. Revisorerna tog också upp problemet med att samma checklistor används både i stora som små bolag. Uppfattningen är att dokumentationskravet är befogat i stora bolag men överflödigt i många av de mindre. Vilket sägs bero på att dokumentationskravet härstammar från USA där i stort sett bara stora företag revideras. En revisor menade att ökad reglering inte löser problemet utan istället riskeras att saker görs automatiskt och istället fokuserar revisorerna på att göra saker rätt istället för rätt saker. Revisor E poängterade att om det regleras till absurdum kommer revisorerna inte göra annat än att fylla i checklistor och då inte tänka själv. Det viktiga är att tänka själv och ställa sig frågan vad det är för risk i det här och vad kan hända istället för att sätta rätt kryss i rätt ruta. Även om dokumentationen är till fördel för de nyanställda finns det en risk att de inte längre börjar med ”helikoptersyn” och därför lär sig yrket på fel sätt. I revisorsyrket är det viktigt att tänka lite längre, revision är som att lägga ett pussel. Även om det finns en positiv effekt med att gränsen mellan granskningsrollen och konsultrollen har stärkts finns det även en negativ effekt. Bland annat att arbetsuppgifterna anses bli tråkigare då revisorn bara blir en kontrollant. Den ökade regleringen och därmed förlusten av konsultrollen har lett till att många revisorer har valt att helt gå över till att vara enbart konsult. Revisor D sade att kompetenskravet på ett sätt har minskat men att det numera krävs en annan typ av kompetens, noggrannheten har fått en annan betydelse. Revisorn undrade vad det kan ha för effekt på rekryteringen i framtiden. En annan negativ effekt med det stora dokumentationskravet är den extra tid det upptar. Byråerna har svårt att ta betalt för den extra tid de lägger på dokumentation och revisioner i mindre

bolag tenderar att bli oproportionerligt stor. Dokumentationen ger inget särskilt mervärde för kunden och det är därmed svårt att motivera det högre arvode som dokumentationsarbetet medför. För att ge kunden mervärde ges konkreta förslag till förbättringar i metoder och system istället för att bara peka på fel. Trots att de flesta delar åsikten att det finns negativa effekter förekommer åsikten att de regleringar som finns är befogade.

Tittar man på syftet kan jag inte säga att det är fel. (Revisor B) Det är en svår balansgång mellan revisionsbiten och rådgivningsbiten och det är inte lätt att hålla en rak linje alla gånger. Det är lätt att trampa fel. (Revisor F)

Man tror att med dom här nya regelverken, IFRS, så ska man ska kunna reglera allt men det går inte. (Revisor E)

Kan bli så att regleringar styr upp det lite för mycket så att vi sneglar lite väl mycket på checklistor och annat och så behöver vi inte tänka så mycket själva egentligen utan vi kan bara peka på att det, det och det har vi gjort och prickat av i någon lista. (Revisor D)

Det negativa är ju att det tenderar att bli ganska dyrt med revision särskilt för mindre företag. I Sverige skiljer man inte särskilt mycket på små och stora företag utan det är i princip samma krav som ställs. (Revisor C)

Det finns vissa definitioner på större och mindre bolag med vissa förenklingar men frågan är om det inte borde finnas två aktiebolagslagar till och med. En för så kallade noterade bolag eller större bolag av allmänt intresse och en för småbolag. (Revisor F)

4.3. Revisionskvalitet

Några av definitionerna på revisionskvalitet som revisorerna angav var att målet med revision är att avge en riktig revisionsberättelse baserat på det revisorn känner till och måste veta. Revisorn ska systematiskt ha avgränsat riskområdena och dragit slutsatser av dem. En revision av hög kvalitet behöver inte innebära att ett bokslut inte innehåller några fel men att revisorn har arbetat metodiskt utifrån de riktlinjer som finns och använt huvudet. Det viktiga är att inte bara pricka av checklistorna eller göra samma sak som man

gjorde föregående år. En central del för en revision av god kvalitet är att göra en rimlig och grundlig avgränsning för vad som är väsentligt att granska. En annan revisor förstärkte åsikten om att en revision inte behöver vara hundra procent korrekt för att vara av god kvalitet men bokslutet ska inte innehålla så stora fel att en utomstående kreditbedömare skulle gjort en annan bedömning än revisorn. En revision av god kvalitet ska vara korrekt i all väsentlighet. En annan definition av revisionskvalitet är att revisorn utifrån internperspektiv har dokumenterat det som skalls och ur kundperspektiv gjort det som skalls och identifierat rätt och alla risker. En revisor påtalade att kunden inte hjälps av att revisorn granskar fel saker, det gäller att revisorn jobbar effektivt med rätt saker och lyfter fram det som fungerar dåligt och ger förslag på förbättringar för att ge kunden mervärde. Revisionskvalitet kan definieras som att revisorn har gjort en bra riskbedömning och utifrån den gjort en revisionsansats som håller hela vägen. Den röda tråden ska kunna följas och ge ett mervärde för kunden. Mervärde ska uppnås genom att revisionen leder till en diskussion och förslag som gör att kunden kan lägga om rutiner och förbättra internkontrollen. Konsulter kan också användas för att öka kvaliteten på revisionen. En av revisorerna yttrade att uppföljningen är en viktig del för att bibehålla och förbättra kvaliteten, utvärdering av det som gjorts och ser vad som kan förbättras.

En revision av hög kvalitet kan vara att jag har hittat massor av fel men att kunden har rättat dem, slutprodukten blir en årsredovisning som ger en rättvisande bild och jag kan avge en ren revisionsberättelse. Det kan också vara så att kunden inte vill ändra och har en annan uppfattning. Jag tvingas då skriva en oren revisionsberättelse, det kan också vara en revision av hög kvalitet för då har jag gjort mitt jobb, identifierat osäkerheter och upplyst intressenterna. (Revisor C)