Försäkringskassan ska bedöma den försäkrades rätt till sjukpenning i förhållande till hennes eller hans arbetsförmåga. Bedömningsmodellen kallas ”rehabiliteringskedjan” och innehåller fasta tidsgränser för hur rätten till sjukpenning ska bedömas i förhållande till den försäkrades arbets förmåga.
Försäkrings kassans bedömningsgrund för rätt till ersättning ändras i takt med att sjukskriv-ningen passerar de olika tidsgränserna.
”Rehabiliteringskedjan”
Försäkringskassan utgår från följande frågor vid bedömningen av rätten till sjukpenning:
Dag15–90. Har den försäkrade förmåga att klara sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder? Om nekande svar, har den försäkrade rätt till sjukpenning.
Dag 91–180. Kan den försäkrade försörja sig efter att ha erbjudits omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren? Om nekande svar, har den försäkrade fortsatt rätt till sjukpenning.
Dag 181–365. Kan den försäkrade försörja sig själv genom ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för henne eller honom? Denna prövning ska dock inte göras om övervägande skäl talar för att den försäkrade före dag 365 kan återgå till arbete hos arbetsgivaren.
Prövningen ska inte heller göras om det finns särskilda skäl som grundas på att den försäkrade, innan hon eller han haft nedsatt arbetsförmåga i 550 dagar, kan förväntas återgå till arbete hos arbetsgivaren. Slutligen kan prövningen också skjutas upp om det kan anses oskäligt att pröva arbetsförmågan enligt huvudregeln.
Efter dag 365 ska arbetsförmågan som huvudregel bedömas i förhållande till ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Denna prövning ska dock inte göras om det finns särskilda skäl som grundas på att den försäkrade, innan hon eller han haft nedsatt arbetsförmåga i 550 dagar, kan förväntas återgå till arbete hos arbets- givaren. Prövningen ska inte heller göras om det kan anses oskäligt att pröva arbets- förmågan enligt huvudregeln.
Om den försäkrade får ett beslut om att Försäkringskassan bedömer att den försäkrade inte har rätt till fortsatt sjukpenning, kan Särskild AGS-KL-förmån betalas ut från Afa Lagtexten till Rehabiliterings
kedjan finns i 27 kap 46–49 §§
socialförsäkringsbalken, SFB, med specialfall i 50–55b §§.
Förlängningen av en tillfällig regel om uppmjukad pröv
ning när vård/rehabilitering blivit uppskjuten på grund av covid19 finns i en tillfällig paragraf 49a (som upphör att gälla den 31 december 2022).
Från den 1 september 2022 kommer bedömningen dag 181365 samt efter dag 365 enligt huvudregeln att göras mot ”förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller annat lämpligt arbete som är till
gängligt för den försäkrade”.
För säkring under högst 180 dagar. Rätt till förmånen upphör vid ingången av den månad då den försäkrade fyller 65 år.
Fram till dag 90 i rehabiliteringskedjan
Under de första 90 dagarna av en sjukskrivning bedömer Försäkringskassan enbart om den försäkrade har förmåga att klara av sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder. Om svaret är ja, har den försäkrade inte rätt till sjuk-penning.
Dag 91–180 i rehabiliteringskedjan
Från och med dag 91 i sjukperioden innebär prövningen av rätten till sjukpenning att det även ska beaktas om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Om svaret är ja, har den försäkrade inte rätt till sjukpenning.
Efter sjukdag 90 kan Försäkringskassan besluta att ordna ett kontaktmöte mellan den sjuk- skrivna och Arbetsförmedlingen – om det enligt Försäkringskassans mening antingen saknas förutsättningar för återgång i arbete på den egna arbetsplatsen eller om det är oklart. Arbets-givarens skyldighet enligt arbetsmiljölagen att arbetsanpassa och rehabilitera kvarstår.
Efter sjukdag 90 har arbetstagaren rätt till tjänstledighet utan lön om hon eller han vill utnyttja möjligheten att prova ett annat arbete enligt en särskild ledighetslag (se sid 69–70).
Ledighet enligt denna ledighetslag ersätter inte arbetsgivarens ansvar för åtgärder, även om det rent praktiskt kan vara svårt om arbetstagaren befinner sig på en annan arbetsplats.
Den som utnyttjar rätten till tjänstledighet enligt den nya lagen har två parallella anställ-ningar med två olika arbetsgivare. Konsekvensen av detta är att det finns två arbetsgivare som ansvarar för arbetsanpassning och rehabilitering.
Dag 181–365 i rehabiliteringskedjan
Från och med dag 181 ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade kan försörja sig själv genom ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för henne eller honom. Om svaret är ja och inget av de tre undantagen bedöms vara tillämpliga, har den försäkrade inte rätt till sjukpenning och För-säkringskassan ska erbjuda ett överlämningsmöte mellan den försäkrade och Arbetsför-medlingen.
De tre undantagen (”övervägande skäl”, ”särskilda skäl” och ”oskäligt”) bygger på tanken att återgång i arbete hos den egna arbetsgivaren ska främjas så långt det är möjligt. En ny-het som tillkommit från och med den 1 februari 2022 är bestämmelsen om ”särskilda skäl”
och den därmed sammanhängande utsträckta tidsgränsen till 550 dagar. Så här motiverade
regeringen införandet av ”särskilda skäl” i författningskommentaren till lagförslaget som godkändes av riksdagen hösten 2021:
Observera att bestämmelserna i socialförsäkringsbalken (SFB) är självständiga i förhållan-de till exempelvis arbetsrätten. Lagen om anställningsskydd, LAS, inklusive förhållan-det förstärkta anställningsskyddet i 23 § vid sjukdom gäller. Undantaget från det förstärkta anställ nings-skyddet är om den anställdas arbetsförmåga är stadigvarande och väsentligen nedsatt så att hon/han inte längre kan utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren. Det är arbets-givaren som ska styrka det i en eventuell arbetsrättslig tvist.
Efter dag 365 i rehabiliteringskedjan
Efter sjukdag 365 är huvudregeln fortfarande att arbetsförmågan ska bedömas i förhållande till förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade på arbetsmarknaden.
Liksom vid 180-dagarsprövningen har dock möjligheten för Försäkringskassan att beakta
”särskilda skäl” från och med den 1 februari 2022 införts även i 365-dagarsprövningen. Vid båda tidpunkterna ligger dessutom det redan tidigare befintliga undantaget ”oskäligt” kvar.
”Detta innebär att det mot bakgrund av det medicinska underlaget eller utredningen i övrigt ska finnas en välgrundad anledning att anta att återgången kan ske senast dag 550 i sjukperioden och det ska finnas en tidsplan för när så förväntas kunna ske. Prognosen för återgång i arbete måste vara tydlig. Särskilda skäl kan finnas vid alla typer av diagnoser. Det förhållandet att en diagnos är diffus innebär inte i sig att det inte kan finnas särskilda skäl.
I de fall det finns begränsad kunskap om sjukdomens läkningsförlopp, som exempelvis gällande post-covid, kan t.ex. betydande framsteg i den enskildes medicinska rehabilitering tala för att kravet på särskilda skäl är uppfyllt. En bedömning måste göras i varje enskilt fall.”