Åldersfördelningen bland de 120 respondenterna, som presenteras i figur 2 nedan, stämmer relativt väl överens med hur den såg ut för de totala 201 respondenterna, vilket betyder att det inte finns något tydligt samband mellan ålder och huruvida respondenterna mottar ADR eller inte.
Av de 120 respondenter var 67 män och 53 kvinnor, vilket är ett nästan identiskt förhållande som när även de som inte mottog direktreklam räknades in.
Slutsatsen som dras från det är att det verkar vara ungefär lika vanligt förekommande bland män som bland kvinnor att motta adresserad direktreklam. Den procentuella fördelningen bland de 120 respondenterna ses i figur 3.
När det kommer till respondenternas sysselsättning, som visas i figur 4, är förhållandet mellan de olika alternativen ungefär lika som det var även när de som inte mottar adresserad direktreklam räknades in. Den slutsats som kan dras från detta är att det går att utesluta att det skulle vara vanligare bland exempelvis studenter eller arbetande att motta ADR.
Värt att notera här är också att gruppen pensionärer inte alls är representerad bland respondenterna i denna studie, vilket självklart måste tas i beaktning när slutsatser sedan ska dras.
Inledningsvis i enkäten ställdes en allmän fråga om hur respondenternas generella attityd till adresserad direktreklam var, vilket visade sig intressant då en stor del av de 120
respondenterna lutade mer åt en negativ attityd. Drygt 41% av respondenterna valde alternativ ett eller två, det vill säga “Mycket negativ” eller “Negativ”, medans endast knappt 20% svarade “Mycket positiv” eller “Positiv”. Flest svar fick dock alternativ 3, som motsvarar
“Neutral”, med 39% av svaren. Resultatet kan ses i figur 5 nedan. Värt att notera rörande detta resultat är att det stämmer väl överens med det tidigare studier kommit fram till, nämligen att konsumenter generellt sett har en mer negativ än positiv attityd till reklam.
Vidare ställdes en fråga om hur ofta respondenterna mottog adresserad direktreklam och även där var resultatet intressant, vilket kan ses i figur 6. Det visade sig att det var hela 46%
av respondenterna som svarade att de mottog ADR “Flera gånger per dag”, med omkring 41% av respondenterna som valde alternativen “En gång per dag” eller “Flera gånger i veckan”. Endast cirka 13% av respondenterna mottog ADR en gång i veckan eller än mer sällan. Det verkar alltså vara väldigt vanligt förekommande med adresserad direktreklam idag.
Intressant är det också att undersöka om det finns något samband mellan den generella attityden till ADR och hur ofta den mottas. För att undersöka detta togs en tabell fram, där svarsfördelning bland de två frågorna visas, och det visade sig att det inte verkar finnas något samband. I tabell 3 nedan går det att utläsa att det verkar vara blandade svar mellan de två frågorna, det ser inte ut att finnas något specifikt mönster som exempelvis att de som svarat alternativ fyra eller fem på en fråga även svarat alternativ fyra eller fem på den andra frågan också.
6. Hur ofta mottar du ADR?
Total
1 2 3 4 5
5. Vad är din generella
attityd till ADR?
1 0 5 5 6 5 21
2 1 4 13 5 5 28
3 1 0 5 6 34 46
4 0 1 3 4 9 17
5 0 3 1 1 1 6
Total 2 13 27 22 54 118
Tabell 3: Svarsfördelning fråga 5 och fråga 6
En fråga som berörde hur respondenterna oftast mottog adresserad direktreklam fanns också med i enkäten. Där visade det sig att majoriteten, omkring 72% av respondenterna, svarade att de oftast mottog ADR via “Mail” medans cirka 17% svarade att de oftast mottog ADR via “Brevlådan”. Respondenterna hade möjlighet att själv lägga till ett svarsalternativ om de inte tyckte något av de tre givna alternativen passade. Från detta tillkom ytterligare några svar, men det var endast svar från enskilda respondenter och som alltså inte stöddes av någon större mängd respondenter. Resultatet kan ses i figur 7 nedan.
Något väldigt intressant som framkom av enkätsvaren, som visas i figur 8 nedan, var att en överraskande stor mängd av respondenterna, ungefär var fjärde, svarade “Nej” på frågan om de hade gett sitt godkännande till att motta adresserad direktreklam. Det var dessutom cirka 27% av respondenterna som svarade “Vet ej”. Totalt sett var det alltså mer än hälften av respondenterna som inte valde svarsalternativet “Ja”, trots det faktum att lagarna kring adresserad direktreklam fastställer att företag inte får skicka ut adresserad direktreklam utan kundens godkännande. Detta innebär att, förutsatt att alla företag följer lagen, alla respondenter faktiskt har gett sitt godkännande även om de kanske inte är medvetna om det. Vad denna uppenbara skillnad mellan respondenternas uppfattning och verkligheten beror på är svårt att sia om det är definitivt intressant att analysera.
Adresserad direktreklam är, som tidigare konstaterat, ett väldigt generellt begrepp som kan innefatta alla möjliga typer av tjänster och produkter och kan komma i en mängd olika format. Vilken typ av produkt eller tjänst den adresserade direktreklamen faktiskt handlar om har sannolikt betydelse för hur konsumenten ställer sig till den, och av den anledningen ställdes följande fråga i enkäten: Vilka av följande områden tar du emot adresserad direktreklam om? Det fanns ett antal specificerade alternativ att välja bland och respondenterna uppmanades att välja alla alternativ som stämde in, utöver det fanns även ett alternativ där respondenterna själv fick möjlighet att lägga till egna alternativ. Resultatet kan ses i figur 9 nedan och värt att notera är att de första sju kategorierna är de specificerade och resterande därunder är tillagda av respondenter. Produktkategorin som inte syns på rad 2 är “Dagligvaror och hushållsprodukter”. Intressant att notera är att hela 75% av respondenterna uppgav att “Kläder och mode” är en produktkategori de tar emot direktreklam om, för “Sport och fritid” som var den näst mest frekventa svaret var siffran 68%
av respondenterna. “Dagligvaror och hushållsprodukter” var det tredje vanligaste svaret med
knappa 62% av respondenterna. Dessa tre var de klart mest vanligt förekommande svaren med ett hopp ned till övriga alternativ, vilket var ungefär vad som förväntades när svarsalternativen utformades. Notera att detta var en fråga där multipla svarsalternativ kunde väljas, vilket medför att den totala summan långt överskrider antalet respondenter.
Med tanke på att respondenterna i fråga 9 uppmanades att kryssa i alla kategorier som de mottog adresserad direktreklam om, var det också av intresse att ställa ytterligare en fråga:
Vilket av följande områden tar du oftast emot adresserad direktreklam om? Denna fråga hade samma svarsalternativ som fråga 9, för att utröna vilken produktkategori som var den framstående, sett till frekvens, för varje respondent. Resultatet, som kan ses i figur 10 nedan, låg ungefär i linje med det förväntade och baserat på resultatet från fråga 9 går det att se att det verkar vara samma kategorier som sticker ut med undantag av “Spel och betting” som här var fjärde störst, men som var det alternativ med minst antal svar av de sju specificerade alternativen i fråga 9. Av de totalt 39 respondenter som svarat att de tar emot adresserad direktreklam om spel och betting var det alltså 11 respondenter som svarade att det var den produktkategori de oftast mottog adresserad direktreklam om. I övrigt var det 44% av respondenterna som uppgav att “Kläder och mode” var den kategori de oftast mottar ADR om och cirka 16% vardera på både alternativet “Sport och fritid” samt “Dagligvaror och hushållsprodukter”. Att “Kläder och mode”, som ofta brukar klassas som sällanköpsvaror, var det alternativ som var klart störst kan vid en första anblick tyckas förvånande, men vid närmare eftertanke är det samtidigt en produktkategori som marknadsförs väldigt mycket även i andra format än ADR. En annan orsak som möjligen kan förklara detta är att kläder är
något väldigt många har handlat online, till skillnad från exempelvis dagligvaror och hushållsprodukter som konsumenter kanske oftare besöker en fysisk butik för att införskaffa.
Det onlinehandeln bidrar med i detta fall är att det på många klädbutiker online krävs en inloggning, ofta i form av en email-adress, vilket inte sällan medför att konsumenten godkänner villkor som innefattar att företaget får rätt att skicka just adresserad direktreklam till kunden.