• No results found

Tre flickor och fem pojkar, Anna, Kalle, Linda, Magnus, Olle, Peter,

Sofia, Stefan

44

.

Eleverna presenteras nedan i bokstavsordning:

Anna började grundskolans första klass, i en annan stad än där hon nu

bor, och där vi träffades vid de två intervjutillfällena. Hon har gått i

samma skola sedan år två, till och med år nio. Anna bor med sin fa-

milj, mamma, pappa och lillasyster i en mindre stad i Mälardalsreg-

ionen. Problemet är lässvårigheter och hon förstår inte själv varför det

är så svårt. En test gjordes i slutet av år nio angående hennes lässvå-

righeter. Det är ingen i familjen, eller släktingar som har svårigheter

med att läsa och skriva. På fritiden umgås hon med sina kompisar, de

lyssnar på musik och pratar allmänt med varandra.

Kalle gick sina första fem år i en mindre skola i den stad han bor. Det

var i årskurs fyra hans problem med att lära sig läsa uppdagades. Han

fick då tillsammans med några andra elever hjälp av en lärare utanför

klassrummet att läsa och att berätta om den bok de läste. Därefter gick

han i en grundskola med elever från år sex till år nio. Kalle hade

längre tid på prov och ibland fick han skriva svaren på datorn från och

med år sex till och med år nio. Han anser själv att den hjälp han fått

44Av etiska skäl är samtliga namn på de personer som intervjuats, och andra personer som

bidragit, så även namn på orter och skolor i studien fingerade i texten. I de fall syskon nämnts har könet ändrats, från bror till syster, syster till bror.

126

har varit tillräcklig. På fritiden cyklar han mest och ser på filmer. Han

bor tillsammans med mamma och pappa och två äldre syskon. Kalle

har en dyslexidiagnos.

De första fem åren gick Linda i en grundskola för elever upp till års-

kurs fem. Hon har gått i den skola, där jag träffade henne vid det

första intervjutillfället sedan sjätte klass och till och med år nio. Hen-

nes problem handlade framförallt om att läsa, och att förstå det hon

läste samt i viss mån i att skriva, vilket visade sig tidigt i skolan. Linda

har inte fått något och hjälp under grundskolans nio år. En utredning

av hennes läs- och skrivsvårigheterna genomfördes i början av år ett

på gymnasiet. Linda känner inte till om det finns någon i släkten som

har läs- och skrivsvårigheter.

Magnus har under de fem första åren gått i en liten byskola i närheten

av den centralort han bor. Därefter gick han i en grundskola på cen-

tralorten, där man som elev hade möjlighet att gå fram till och med år

nio. Hans mamma och bror samt morfar har diagnostiserad dyslexi.

Dyslexidiagnos fick han själv under år fem i grundskolan. Magnus har

många kompisar, både i skolan som på fritiden, och så har det varit

under hela tiden i grundskolan. Det stora fritidsintresset är att åka ski-

dor, och då speciellt längdåkning.

Den första tiden, i de lägre stadierna i grundskolan, gick Olle på en

mindre skola på orten. I år sex började han i en skola som han sedan

gick till och med år nio. Hans läs- och skrivproblem upptäcktes i år tre

och han fick sin dyslexidiagnos i år fem. I de lägre klasserna fick han

och andra elever hjälp att träna läsning av en extra lärare som kom till

klassen. Från och med år fem till och med år nio var det specialpeda-

gogen som fanns med som stödperson. Han har två syskon, en yngre

Bilaga 3: Presentation av studiens

medverkande

Tre flickor och fem pojkar, Anna, Kalle, Linda, Magnus, Olle, Peter,

Sofia, Stefan

44

.

Eleverna presenteras nedan i bokstavsordning:

Anna började grundskolans första klass, i en annan stad än där hon nu

bor, och där vi träffades vid de två intervjutillfällena. Hon har gått i

samma skola sedan år två, till och med år nio. Anna bor med sin fa-

milj, mamma, pappa och lillasyster i en mindre stad i Mälardalsreg-

ionen. Problemet är lässvårigheter och hon förstår inte själv varför det

är så svårt. En test gjordes i slutet av år nio angående hennes lässvå-

righeter. Det är ingen i familjen, eller släktingar som har svårigheter

med att läsa och skriva. På fritiden umgås hon med sina kompisar, de

lyssnar på musik och pratar allmänt med varandra.

Kalle gick sina första fem år i en mindre skola i den stad han bor. Det

var i årskurs fyra hans problem med att lära sig läsa uppdagades. Han

fick då tillsammans med några andra elever hjälp av en lärare utanför

klassrummet att läsa och att berätta om den bok de läste. Därefter gick

han i en grundskola med elever från år sex till år nio. Kalle hade

längre tid på prov och ibland fick han skriva svaren på datorn från och

med år sex till och med år nio. Han anser själv att den hjälp han fått

44Av etiska skäl är samtliga namn på de personer som intervjuats, och andra personer som

bidragit, så även namn på orter och skolor i studien fingerade i texten. I de fall syskon nämnts har könet ändrats, från bror till syster, syster till bror.

126

har varit tillräcklig. På fritiden cyklar han mest och ser på filmer. Han

bor tillsammans med mamma och pappa och två äldre syskon. Kalle

har en dyslexidiagnos.

De första fem åren gick Linda i en grundskola för elever upp till års-

kurs fem. Hon har gått i den skola, där jag träffade henne vid det

första intervjutillfället sedan sjätte klass och till och med år nio. Hen-

nes problem handlade framförallt om att läsa, och att förstå det hon

läste samt i viss mån i att skriva, vilket visade sig tidigt i skolan. Linda

har inte fått något och hjälp under grundskolans nio år. En utredning

av hennes läs- och skrivsvårigheterna genomfördes i början av år ett

på gymnasiet. Linda känner inte till om det finns någon i släkten som

har läs- och skrivsvårigheter.

Magnus har under de fem första åren gått i en liten byskola i närheten

av den centralort han bor. Därefter gick han i en grundskola på cen-

tralorten, där man som elev hade möjlighet att gå fram till och med år

nio. Hans mamma och bror samt morfar har diagnostiserad dyslexi.

Dyslexidiagnos fick han själv under år fem i grundskolan. Magnus har

många kompisar, både i skolan som på fritiden, och så har det varit

under hela tiden i grundskolan. Det stora fritidsintresset är att åka ski-

dor, och då speciellt längdåkning.

Den första tiden, i de lägre stadierna i grundskolan, gick Olle på en

mindre skola på orten. I år sex började han i en skola som han sedan

gick till och med år nio. Hans läs- och skrivproblem upptäcktes i år tre

och han fick sin dyslexidiagnos i år fem. I de lägre klasserna fick han

och andra elever hjälp att träna läsning av en extra lärare som kom till

klassen. Från och med år fem till och med år nio var det specialpeda-

gogen som fanns med som stödperson. Han har två syskon, en yngre

bror och en äldre syster. Kompisar har han både i skolan som hemma,

flera stycken. Olle tror inte att det finns någon med läs- och skrivårig-

heter i släkten, det är inget han har hört talas om i allafall.

Under de första fem åren i skolan gick Peter i en mindre skola utanför

centralorten. Där upptäcktes hans läs- och skrivproblemen i år fyra.

Han fick då gå till en speciallärare på skolan, från början med att träna

mattetal. Från och med år sex och fram till år nio gick han i en större

skola i den närliggande staden. I år sju började han gå till specialpeda-

gogen på skolan. Han menar själv att han hade behövt specialpedago-

gens stöd redan i år sex med att läsa och att förstå det han läste. Det

finns kompisar både i skolan som hemma, och på fritiden spelar han

fotboll och sitter mycket vid datorn. Peter har en dyslexidiagnos, han

har två syskon och hans äldsta bror hade problem med det engelska

språket när han gick i grundskolan.

Sofia bor på en centralort några mil från en större stad. Det är samma

skola som har gällt under hela grundskolan. Skolans upptagningsom-

råde gäller elever från år ett i grundskolan och till och med år nio. Hon

fick sin dyslexidiagnos då hon gick i årskurs fem. Hon bor tillsam-

mans med sin mamma och pappa, en äldre syster och en yngre bror.

Ingen i den övriga familjen har läs- och skrivsvårigheter. Hennes mor-

far hade svårigheter med att lära sig läsa och skriva i skolan, men hans

svårigheter blev aldrig utredda.

Stefan har gått i samma skola under hela grundskolan, från F- klass till

och med år nio på en ort några mil från en större stad. Han bor med

sin mamma, pappa och två yngre syskon. Ingen av hans syskon har

svårigheter med att läsa och skriva, däremot har hans pappa och farfar

haft svårt med att läsa och att stava. Hans problem upptäcktes av hans

128

mamma och pappa då han var liten. Dyslexidiagnosen fick Stefan i

årskurs fem. Kamrater har han många, både på fritiden som i skolan.

bror och en äldre syster. Kompisar har han både i skolan som hemma,

flera stycken. Olle tror inte att det finns någon med läs- och skrivårig-

heter i släkten, det är inget han har hört talas om i allafall.

Under de första fem åren i skolan gick Peter i en mindre skola utanför

centralorten. Där upptäcktes hans läs- och skrivproblemen i år fyra.

Han fick då gå till en speciallärare på skolan, från början med att träna

mattetal. Från och med år sex och fram till år nio gick han i en större

skola i den närliggande staden. I år sju började han gå till specialpeda-

gogen på skolan. Han menar själv att han hade behövt specialpedago-

gens stöd redan i år sex med att läsa och att förstå det han läste. Det

finns kompisar både i skolan som hemma, och på fritiden spelar han

fotboll och sitter mycket vid datorn. Peter har en dyslexidiagnos, han

har två syskon och hans äldsta bror hade problem med det engelska

språket när han gick i grundskolan.

Sofia bor på en centralort några mil från en större stad. Det är samma

skola som har gällt under hela grundskolan. Skolans upptagningsom-

råde gäller elever från år ett i grundskolan och till och med år nio. Hon

fick sin dyslexidiagnos då hon gick i årskurs fem. Hon bor tillsam-

mans med sin mamma och pappa, en äldre syster och en yngre bror.

Ingen i den övriga familjen har läs- och skrivsvårigheter. Hennes mor-

far hade svårigheter med att lära sig läsa och skriva i skolan, men hans

svårigheter blev aldrig utredda.

Stefan har gått i samma skola under hela grundskolan, från F- klass till

och med år nio på en ort några mil från en större stad. Han bor med

sin mamma, pappa och två yngre syskon. Ingen av hans syskon har

svårigheter med att läsa och skriva, däremot har hans pappa och farfar

haft svårt med att läsa och att stava. Hans problem upptäcktes av hans

128

mamma och pappa då han var liten. Dyslexidiagnosen fick Stefan i

årskurs fem. Kamrater har han många, både på fritiden som i skolan.

Related documents