Primärenergi

I dokument Systemlösningar för plus- eller passivhus (sidor 33-37)

5. Solfångare

6.2 Metod vattenmantlad kamin

6.2.4 Primärenergi

Tabell 25 har använts som indata för att sammanställa kaminernas utsläpp av hälsofarliga gaser. Pellets- och vedkaminernas mängd av utsläpp är satt i relation till utsläppen från oljeeldning. Denna sammanställning presenteras i resultatdelen för vattenmantlade kaminer.

6.2.4 Primärenergi

Primärenergi är ett sätt att mäta hur stor resursförbrukning (användning av naturresurser) ett material eller en produkt ger upphov till. Primärenergi är mängden energi som läggs till på

exempelvis trä innan den förbränns. Om pellets är varan som eldas räknas primärenergin genom att lägga till energin som används vid framställning av pellets. Pellets har 1,57 i omvandlingsfaktor innan det blir primärenergi. Det innebär att det krävs 1,57 kWh för att skapa 1 kWh pellets (1 kWh vid förbränning). Det används alltså 1,57 kWh primärenergi för att skapa 1 kWh pellets (1 kWh vid förbränning). Ved har en lägre omvandlingsfaktor eftersom det krävs färre steg innan det används i kaminen.

Primärenergiberäkningar har utförts med syftet att se den ekologiska effekten som pellets och vedkaminer har i jämförelse med värmepumpar. Indata för beräkningar togs ifrån Svenska

miljöinstitutets "Vägledning till metodval vid beräkning av påverkan från förändrad energianvändning på de svenska miljömålen"[10].

Indata vid primärenergiberäkning: Pellets omvandlingsfaktor = 1,57 Ved omvandlingsfaktor = 1,43

Tabell 25: Hälsofarliga gaser som förbränning i ved- och pellet kaminer ger vid förbränning, även olja kan ses som kontrast. Källa: Naturvårdverket.[50]

27

6.2.5 Multikriterieanalys

Metoden för utförandet av multikriterieanalysen följer enligt kapitel 3.2.

För att grunda valet av vilken vattenmantlad kamin som bör väljas har en multikriterieanalys använts. Valen har gjorts utifrån tre aspekter; miljö, funktion och ekonomi. För att bestämma vilka kriterier som anses viktiga att ha med i analysen bör det reflekteras över vilka miljö- och funktionsaspekter som är viktiga att ta hänsyn till. När kriterierna är valda skapas en tabell där en bedömning av både poäng och viktning gjorts för samtliga kriterium. Det måste göras för att kunna genomföra linjär additiv analysmetod.

För de vattenmantlade kaminerna har följande kriterier valts:

Miljöaspekter:  Primärenergi

 Utsläpp av växthusgaser  Utsläpp av försurande ämnen

Funktionsaspekter:  Livslängd

 Effekt(kW till vatten i %)  Verkningsgrad

 Bekvämlighet

Miljö:

Miljökriterierna är baserade på vad som beräknats på i arbetet och poängen baseras på de olika produkternas värden inom dessa aspekter.

Primärenergi:

För att få helhetsbilden av hur mycket energi det går åt för en viss produkt bör primärenergin räknas. Med primärenergi menas hur mycket energi som går åt under hela processen från utvinning till den används i huset. Primärenergin ger en bild av den totala

energianvändningen[49]. En stor utvinning för att få energi kan skapa en negativ effekt för miljön. Trots detta viktas primärenergi lägst av miljökriterierna.

Primärenergins vikt= 0,2 (20 %)

Tabell 26: Poängsättning för primärenergi.

Poäng Primärenergi (kWh/år)

10 <6000 5 6000-7000 0 7000-8000 -5 >8000

28 Utsläpp växthusgaser:

Växthusgaser bidrar till ökad växthuseffekt. En ökning av växthuseffekten bidrar till att temperaturen stiger på jorden vilket för med sig negativa effekter för både människan och miljön. Därför anses detta vara det viktigaste av

miljökriterierna och därmed fått högst viktning.

Utsläpp av växthusgasernas vikt=0,5 (50 %)

Utsläpp av försurande ämnen:

Försurande ämnen är framförallt svaveloxid, kväveoxider och ammoniak. Dessa ämnen bidrar bland annat till att

skogsmarker, grundvatten och vattendrag och sjöar försuras. Vilket leder till negativa effekter för växter och djur, framförallt i sjöar och vattendrag. Försurningen leder även till att material, ibland annat byggnader och rörledningar, vittrar sönder

snabbare. Detta kan leda till negativ påverkan på människornas hälsa, då t.ex. dricksvatten i brunnar kan försuras[14]. Då utsläpp av försurande ämnen kan ha negativa konsekvenser för både miljön och människan viktas detta kriterium som näst högst efter utsläpp av växthusgaser.

Utsläpp av försurande ämnens vikt=0,3 (30 %)

Funktion:

Livslängd

Livslängden på produkten är av stor vikt och bör alltid betraktas när valen ska göras. Produktens livslängd är viktig ur olika perspektiv men främst ur ett miljö- och ekonomiskt perspektiv. För att bedömningen av livslängden ska bli korrekt bör de faktorer som kan påverka livslängden negativt utföras på korrekt sätt. Negativa effekter kan vara allt från installation till skötsel. Eftersom livslängden är viktig ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv viktas detta kriterium tillsammans med effekt och verkningsgrad högst.

Livslängds vikt= 0,3 (30 %)

Tabell 27: Poängsättning för utsläpp av växthusgaser. Poäng Utsläpp av växthusgaser 10 <10 5 10 till 25 0 25-40 -5 >40

Tabell 28:Poängsättning för utsläpp av försurande ämnen. Poäng Utsläpp av försurande ämnen 10 <2 5 2 till 3 0 3 till 4 -5 >4

Tabell 29: Poängsättning för kaminernas livslängd. Poäng Livslängd 10 >30 5 20-30 0 10 till 20 -5 <10

29 Effekt

Då huset använder ett vattenburet system blir effekten till vatten en viktig del när valet av produkt ska göras. I hus med låga uppvärmningsbehov blir uppvärmning av vatten det som hamnar i fokus eftersom tappvarmvattnet alltid behöver värmas upp. Effekten till vatten bidrar till färre eldningstimmar vilket i sin tur bidrar till mindre råvaruanvändning. Eftersom hög effekt till vatten kan bidra till kortare användning samt mindre bränsle är effekten viktig ur både ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Det bidrar till att den tillsammans med livslängden och verkningsgrad viktas högst.

Effekt till vattens vikt=0,3 (30 %)

Verkningsgrad

Verkningsgradens storlek är av stor vikt när produkten ska väljas både ett ekonomiskt- och ekologiskt perspektiv. Verkningsgradens storlek bidrar till minskning av

bränsleanvändningen vilket gynnar både ekonomin och miljö. Detta gör att viktningen tillsammans med effekt och livslängd blir högst.

Verkningsgradens vikt=0,3 (30 %)

Bekvämlighet

Hur mycket arbete, utrymme m.m. som produkten eller bränslet till produkten tar, har i detta fall inte haft någon stor betydelse vid val av produkt. Bekvämligheten är personlig och har viktats lägst av alla funktionskriterier.

Bekvämlighetens vikt=0,1 (10 %)

Ekonomi:

När den ekonomiska aspekten ska vägas in görs beräkningarna med ekvation 3. Det som tas fram med ekvation 3 är ett så kallat nyckeltal som väger in samtliga aspekter (miljö, funktion och ekonomi). Det som tas med i den ekonomiska aspekten är investering + installationspaket + installationskostnad + isolerings skivor + bränslekostnader/år.

Tabell 30: Poängsättning för effekt till varmvatten. Poäng Effekt (kW till vatten i %) 10 >75% 5 70%-75% 0 60%-70% -5 <60%

Tabell 31: Poängsättning för kaminernas verkningsgrad. Poäng Verkningsgrad 10 >90% 5 80%-90% 0 70%-80% -5 <70%

Tabell 32: Poängsättning för kaminernas bekvämlighet. Poäng Bekvämlighet 10 Stor bekvämlighet 5 bra 0 godtagbar -5 börda

30

Analys:

Nyckeltalen som fås är inte bestämmande utan bör vara vägledande. En analys görs genom att studera diagrammen över kostnader, nyckeltal och slutbetyg för produkterna. Detta genomförs innan det slutgiltiga valet fastställs.

I dokument Systemlösningar för plus- eller passivhus (sidor 33-37)