Professionella bedömningar – naturalistisk beslutsforskning

När man ser till forskningsområdet bedömningar och beslutsfattande är det ett på många sätt tvärvetenskapligt forskningsområde. Företagsekonomer och psykologer är

(Andersson, 2001). Det är inte konstigt eftersom beslutsfattande sker på många områden i samhället och i den enskilda individens liv och alla dessa dagliga bedömningar och beslut som görs påverkar hur människor har det och får det. Därför beforskas området av forskare från många olika discipliner.

Dessa forskare bidrar med olika perspektiv på bedömningar och beslutsfattande och de ställer olika frågor. Exempel på sådana frågor är hur bedömningar rent kognitivt går till, vad som gör att ett beslut är rationellt, hur bedömningar bäst organiseras, vad som är skillnaden mellan att fatta beslut i grupp och som enskild individ och vilka etiska och kunskapsmässiga ställningstaganden som behöver göras inför ett beslut.

Forskare på området naturalistiskt beslutsfattande försöker lära sig förstå hur besluts- fattande faktiskt går till för vanliga människor i deras egen vardag och miljö. För att ta reda på hur beslutsfattande går till har forskarna valt att studera beslutsfattande hos yrkesgrupper som fattar avgörande beslut ofta, kanske varje dag. Exempel på sådana yrkesgrupper är läkare, brandsoldater och yrkesmilitärer. Det är alltså människor som är skickliga beslutsfattare i den meningen att de har relevant erfarenhet och kunskap för att kunna fatta beslut inom sina respektive områden. Man värderar inte vilka beslut som är bättre än andra fattade beslut, man är med andra ord inte normativ. Däremot tar man hänsyn till den faktiska situationen och frågar sig hur den omgivande kontexten påverkar den beslutssituation som beslutsfattaren sedan hamnar i. Sådant som påverkar besluts- fattande och som beslutsfattaren inte styr över kan vara skiftande, dåligt definierade eller motsägelsefulla mål, tidspress, dåligt strukturerade problem, mycket som står på spel, många inblandade, osäker och dynamisk miljö, hur arbetet är organiserat, organisatoriska normer, dvs. många händelser att värdera samtidigt (Lipshitz m.fl., 2001, s. 334).

Om man ser på den beslutssituation som miljöinspektörer har definieras den situationen av en del av de osäkerhetsfaktorer som nämns ovan. De kan stå inför dåligt definierade eller motsägelsefulla mål. Miljöbalken är inte entydig utan kräver tolkningsarbete från fall till fall. De kan också ställas inför att miljöbalken kräver en sak av verksamhets- utövarna medan den egna kommunens utvecklingsplaner har andra mål som går emot miljöbalken. I vissa kommuner ställs stundtals krav på miljöinspektörerna att de ska ”se till kommunens bästa och inte vara så stelbenta” i sin myndighetsutövning (För en mer ingående analys av politisk påverkan, se kapitlen 2 och 3). Tidspress är för miljö- inspektörer inte kopplad till omedelbara beslut som t.ex. för operationsteamet vid en större operation där patienten får en invärtes blödning. Däremot kan tidspressen bestå av många inspektioner under kort tid där det kan vara svårt att hinna med att sätta sig in i

smugit sig in eller om något är otydligt kan nämligen ett eventuellt åtal ogillas. Många gånger hamnar inspektören i en situation där mycket kan stå på spel när det handlar om inspektioner hos småföretagare. Något som utifrån sett kan te sig som en bagatell kan för verksamhetsutövaren betyda en ekonomisk börda som gör att hon eller han måste överväga om det alls är möjligt att fortsätta verksamheten. Det är inte heller något som inspektören kan ta hänsyn till (annat än möjligen vänta ett tag med att undersöka om verksamhetsutövaren efterlevt kravet). Ändå är det något inspektören måste hantera för att uppnå sitt syfte med inspektionen, nämligen lagefterlevnad och god miljö. Varje miljökontor har sitt sätt att organisera inspektionsarbetet på och därtill sina normer för vad som är bra sätt att inspektera på. Värderingar om vad som är ett fullgott arbete (t.ex. antal inspektioner per vecka eller välformulerade beslut) bidrar också till den kontext i vilken den enskilda inspektören gör sina bedömningar och sina beslut. Antingen är organisationsformen, normerna om hur man bör inspektera och värderingarna om hur ett bra arbete ser ut något som överensstämmer med den enskilde inspektörens egna övertygelser eller så måste vederbörande hantera diskrepansen mellan hur hon eller han skulle vilja utföra arbetet och vad organisationen säger.

6.2.1 Igenkännbarhetens betydelse i beslutsfattande

I slutet av 1980-talet gjordes en studie för att undersöka hur det går till att fatta beslut under stark press (Klein m.fl., 1989, s. 462-472). Forskarna ville veta hur erfarna befäl- havare inom brandförsvaret hanterade tidspress och osäkerhet. Deras hypotes var att under press skulle befälhavarna inte klara av att generera en större mängd tänkbara handlingsalternativ. I stället skulle de jämföra endast två handlingsalternativ, ett som var deras egen favorit och ett annat. Det visade sig att forskarnas antagande var fel. De intervjuade fler än 30 erfarna ledare inom brandförsvaret om 156 väldigt krävande händelser. Det visade sig att de inte alls jämförde handlingsalternativ med varandra. I en pressad situation letade de efter första igenkännbara uppgift att utföra. De frågade sig ”Vad måste göras?”, letade efter vad de kunde göra och genomförde den handlingen (Lipshitz m.fl., 2001, s. 336).

Detta ledde forskarna till att ställa nya frågor till materialet: Hur kunde befälhavarna lita på det första alternativ som de kom på och Hur kunde de värdera ett enda handlings- alternativ utan att ha något annat att jämföra med? Genom att väga samman befälhavarnas egna berättelser om hur det gick till när de fattade beslut i de pressade situationerna såg forskarna mönster som de sedan utvecklade till en modell. Numera har denna modell kallad Recognition-Primed Decision-making (RPD) tre varianter. Den första modellen är den enklaste formen av beslutsfattande. RPD 1 ser ut så här. En beslutsfattare bedömer en situation och svarar med det första alternativ hon eller han kommer på. Erfarna besluts- fattare uppfattar en given situation som en typisk situation vilken i sin tur kräver en viss typ av handlingar. Erfarna beslutsfattare gör ofta sannolika handlingsplaner med en gång. Deras erfarenheter ger dem prototyper eller funktionella kategorier utifrån vilka de fattar

Därifrån kunde de sedan välja vilken handling som var den rätta. RPD 2 utvecklades av andra forskare som undersökte beslutsfattandet hos befälhavare på krigsfartyg. Här beskrivs det som händer när en beslutssituation är osäker (Kaempf m.fl., 1996). I osäkra situationer gör den erfarna beslutsfattaren en slags berättelse i sitt inre som beskriver de händelser som kan ha lett fram till de olika särdrag som nuvarande situation har. Besluts- fattaren gör en simulering. Utifrån denna simulering fattar vederbörande sitt beslut. RPD 3 visar hur en beslutsfattare kan utvärdera en möjlig handling utan att jämföra den med någon annan. Även här används mental simulering. Beslutsfattaren föreställer sig mentalt hur den tänkta handlingen skulle kunna fungera i verkligheten. Hon eller han undersöker särskilt om det i simuleringen framkommer konsekvenser som inte är önskvärda. På så sätt kan beslutsfattaren värdera ett handlingsalternativ utan att jämföra med andra handlingsalternativ (Lipshitz m.fl., 2001, s. 336).

Detta kan synas långt från det beslutsfattande som miljöinspektörer gör i sin vardag, men vi vill lyfta fram några gemensamma beröringspunkter. I våra intervjuer har det fram- kommit att för miljöinspektören är relationen till verksamhetsutövaren avgörande för hur inspektören lyckas med sitt arbete, dvs. om inspektören lyckas övertyga verksamhets- utövaren till lagefterlevnad eller inte. Det skulle kunna förhålla sig så att den erfarna inspektören använder sig av en slags mental simulering i två situationer när det gäller verksamhetsutövaren. Den ena situationen är under själva inspektionen och i mötet med verksamhetsutövaren. Den andra situationen är efteråt när inspektören gör sin slutgiltiga bedömning. Det vi tycker oss skönja i inspektörernas berättelser är att de under samtalet med verksamhetsutövaren snabbt gör en bedömning av vad som är rätt att säga och göra i samtalet genom att fundera över tre frågor: ”Vad händer om jag gör/säger så här? Får det rätt effekt hos verksamhetsutövaren? Kommer hon/han att bättre förstå det jag försöker göra honom/henne uppmärksam på?”. En erfaren inspektör torde göra sådana ögonblicks- bedömningar flera gånger under ett samtal med verksamhetsutövaren vid en inspektion. Vi skulle också vilja hävda att utgången av det samtalet, i alla fall delvis, avgör vad som till slut kommer att stå i inspektörens myndighetsbeslut. Eftersom samtalet med

verksamhetsutövaren och därmed relationen till denne är så pass viktig för att lyckas med uppdraget, är inspektioner en krävande uppgift för inspektörerna. Det krävs många inspektioner som genererar mycket erfarenhet till den enskilda inspektören så att veder- börande på ett smidigt sätt kan göra de bedömningar som krävs och inte låsa sig mitt i samtalet. Under inspektionen krävs det många snabba beslut av inspektören för att kommunikationen ska fungera med verksamhetsutövaren.

och gör en första bedömning av hur långt hon eller han kommer att komma i samtalet med verksamhetsutövaren. I den stunden börjar hon föreställa sig vad hon måste säga och göra för att komma så långt som möjligt vid den aktuella inspektionen.

6.2.2 Hantera fel

Naturalistisk beslutsforskning (NDM) har också undersökt när saker och ting går fel i beslutsfattande. Man har inte nöjt sig med att konstatera att det var människors misstag som var upphov till felet. I stället har man fortsatt utforskandet för att ta reda på vad som orsakade beslutsfattarnas felslut. Ett exempel på vanliga orsaker till att fel beslut tas är att de krav som organisationen ställer på arbetet som ska utföras inte når fram till dem som ska göra jobbet. Ett annat exempel är att beslutsfattarna fått för litet träning och ett tredje exempel är brister i designen av tekniskt stöd eller datorstöd som är en del av besluts- underlaget. Naturalistisk beslutsforskning försöker med andra ord förstå fel i besluts- fattande som en del av en större helhet. I detta ingår också bristande erfarenhet. Med allt större erfarenhet utvecklar individerna rikare mentala modeller, de får förmågan att förutse problem och bedöma när man måste ta en annan väg än de officiella arbetssätten (Lipshitz m.fl., 2001, s. 339-340).

Detta med fel i bedömningar och beslutsfattande är av stor vikt eftersom de beslut miljöinspektörerna fattar utgör grunden för myndighetsbeslut. Ett exempel på ett område som för miljöinspektörerna kan leda till osäkerhet i bedömningen är det datastöd de har tillgång till. Eftersom alla kommuner och länsstyrelser har sina egna datorbaserade ärendehanteringssystem så är det i dag svårt och mycket arbetskrävande att göra jämförelser mellan olika beslut över landet. Det som blir en av svårigheterna för miljö- inspektören är att motivera sitt beslut gentemot verksamhetsutövaren när denne ifråga- sätter t.ex. utsläppsmängd i relation till produktion. Vid inspektion i ett krematorium i en kommun ifrågasatte verksamhetsutövaren miljöinspektörens beslut därför att han kände till grannkommunens beslut för dess krematorium som hade likadan förbränningsugn och samma kapacitet men som fick använda den i större utsträckning. Hade det varit möjligt att jämföra data och beslut mellan kommuner (oftast finns det inte många krematorier per kommun) hade inspektören antingen jämkat sitt beslut eller haft argument gentemot verksamhetsutövaren. För en fördjupad analys, se kapitel 5: Ärendehantering och analysstöd, samt kapitel 10: Informationshantering i miljötillsynsarbetet.

Det är därför av intresse för den fortsatta forskningen att undersöka hur, mer exakt, miljö- inspektörer resonerar i sitt beslutsfattande. Viktiga delar i detta är hur de under själva inspektionen tänker och bedömer, samt hur de lägger ihop alla delarna inför det formella myndighetsbeslutet. Det är alldeles uppenbart att de inte arbetar under tidspress och osäkerheter som brandmän eller marinens befälhavare gör, men likafullt lever de med ibland otydliga eller motstridiga mål, med krävande kommunikation och med

bedömningar som kräver flera olika slags kompetenser av dem. Vi har under detta program påbörjat arbetet med att undersöka vilka bedömningsdimensioner som ingår i

yrkets professionella domän. En del av den professionella domänen kan skönjas i något forskare kallar professionellt seende.

6.3 Professionella bedömningar – professionellt