• No results found

Profilrisk

In document Ökad andel variabel elproduktion (Page 61-65)

När en elhandlare prissäkrar sina fastprisavtal görs detta vanligen med finansiella instrument. Terminskontrakten som kan handlas på Nasdaq eller EEX avräknas med en avtalad volym per timme. Det vanligaste är att volymen (effekten) är konstant under kontraktets löptid. En finansiell prissäkring om 1 MW innebär i detta fall en prissäkring av 1 MW samtliga timmar under löptiden. Den faktiska förbrukningen hos en kund eller hos ett kundkollektiv varierar normalt över dygnet. Det betyder att om kunden har ett fastprisavtal så återstår en del av

kundens förbrukning osäkrad. För att täcka denna risk, justerar elhandlaren det påslag man beräknar och lägger på inköpspriset i grossistmarknaden.

De kostnader som uppkommer på grund av variationer i kundernas uttagsmönster (också benämnd ”profilen”) kallas profilkostnad. Det är möjligt att beräkna en hypotetisk profilkostnad. I beräkningen jämförs ett uttagsmönster med samma volym under alla timmar med profilen motsvarande den faktiska förbrukningen.

De två prisserier som jämförs med denna metodik är ett ovägt medelpris per månad och ett elpris viktat efter förbrukningen. Skillnaden mellan serierna sammanfattas som profilkostnad, se figur 21

.

Figur 21. Historisk profilkostnad

Källa: Ei:s beräkning efter statistik från Nord Pool

Profilkostnaden hade sin högsta notering i januari 2016. Den högsta noteringen var cirka 2,5 EUR/MWh medan medelprofilkostnaden i Sverige beräknas till cirka 0,6 EUR/MWh. Variationer i uttagsmönster och skillnad i pris mellan olika timmar påverkar profilkostnadens storlek. Om elpriset varierar och höga priser

sammanfaller med hög förbrukning medan låga priser sammanfaller med låg förbrukning ger det en högre beräknad profilkostnad.

Profilkostnaden i scenarierna har beräknats på samma sätt som den historiska profilkostnaden, se figur 22. I denna beräkning har timpriser och tillhörande förbrukning från scenarierna legat till grund för beräkningen. Profilkostnaden har endast uppskattats för 2030. Anledningen till att 2030 studeras är den större andelen variabel elproduktion som antagits jämfört med 2020 och att volatiliteten är högst 2030. För 2020 kan det rimligen antas att skillnaden mot idag är marginell.

Profilkostnaden varierar över året men storleken är huvudsakligen likartad mellan scenarierna.

År 2030 uppgår profilkostnaden som mest till cirka 2 EUR/MWh. Den högsta nivån var därmed lägre än den högsta uppskattade profilkostnaden för 2016. Den

genomsnittliga profilkostnaden 2013–2016 var cirka 0,3 EUR/MWh för SE1, cirka

0,4 EUR/MWh för SE2, cirka 0,7 EUR/MWh för SE3 och cirka 0,8 EUR/MWh för SE4. För scenarierna var den genomsnittliga profilkostnaden cirka 0,6 EUR/MWh (SE1), cirka 0,8 EUR/MWh (SE2), cirka 0,9 EUR/MWh (SE3) och cirka 0,8

EUR/MWh (SE4).

Figur 22. Profilkostnad 2030, EUR/MWh

Källa: Ei:s beräkning

5.6 Analys och slutsatser

För en elhandlare utgör kostnaden för inköp på grossistmarknaden merparten av kostnaden för elleveransen till en slutkund. Det innebär att resultaten från kapitel 4 gällande grossistprisets utveckling på dagenföremarknaden är avgörande för slutkundsprisernas utveckling. Scenarioanalyserna i kapitel 4 visar att grossistpriserna under de simulerade åren är högst i scenariot Utfasning av kärnkraft och något lägre i scenariot Höga bränslepriser. Om bränslepriser och CO2 -priser blir relativt sett låga blir grossist-priserna lägre.

Utöver kostnaderna för inköp på grossistmarknaden har elhandlarna andra kostnader för att sälja el. Kostnaderna och vilka variabler som påverkar

kostnaderna skiljer sig åt beroende på om det är ett avtal om rörligt pris eller om det är ett avtal om fast pris. Skillnaden beror främst på att det finns olika

riskkomponenter för olika avtalstyper.

För rörliga elavtal är kostnaderna och riskerna utöver grossistpriset begränsade.

Under de timmar inmatningen avviker från uttaget uppstår kostnader för balanskraft. Genomgången av elhandelsspecifika risker gör inte att vi förväntar någon större påverkan på elhandelsmarginalen för rörliga avtal. Sammantaget blir därför effekterna av en ökad andel variabel elproduktion för rörliga elhandelsavtal troligen endast i linje med grossistprisets utveckling.

För fastprisavtal tillkommer ytterligare risker och kostnader för elhandlaren. Den huvudsakliga elprisrisken och elområdesrisken kan säkras genom en kombination av olika finansiella instrument.

De genomsnittliga prisskillnaderna inom Sverige är på ungefär samma nivå 2030 jämfört med genomsnittet 2013-2016. Det innebär att elhandlarnas förutsättningar och risk inte ändras nämnvärt med en ökad andel variabel elproduktion. Under de timmar då förbrukningen avviker från den kontrakterade volymen påverkas den förväntade marginalen genom den så kallade profilkostnaden.

Om prisvolatiliteten förändras kan det också påverka lönsamheten i fasta avtal genom ändrade profilkostnader. Modellresultaten indikerade att prisvolatiliteten kommer att vara relativt låg 2020, i de flesta fall lägre än den varit 2013 – 2016.

Modellresultaten indikerar även att prisvolatiliteten 2030 är högre än 2020, men i flera fall lägre än den varit historiskt 2015 – 2016. Resultaten indikerar därmed inte några större förändringar i prisvolatiliteten fram 2030.

Sammantaget är slutsatsen att förutsättningarna för fastprisavtal och därmed elhandelspåslaget kvarstår ungefär som idag. Om de fasta slutkundspriserna ändras rör det sig om nivåjusteringar beroende på förändringar i grossistpriset på el.

6 Elproducenternas incitament att investera i befintliga och nya

elproduktionsanläggningar

En frågeställning i uppdraget är att analysera vilken betydelse en ökad andel variabel elproduktion får på elproducenternas incitament att investera i befintliga och nya elproduktionsanläggningar av olika slag. Investeringsincitamenten påverkas av flera faktorer men kan något förenklat sägas bero på hur lönsam en anläggning förväntas vara under sin ekonomiska livstid. Lönsamheten beror i sin tur på vilken utsträckning intäkterna täcker anläggningens rörliga och fasta kostnader, där de fasta kostnaderna inkluderar ägarens avkastningskrav på det investerade kapitalet. Avkastningskravet bestäms av investerarens riskpreferenser, finansieringsmöjligheter samt kraftslagets riskprofil.

Analysen av aktörernas incitament att investera i befintliga och nya elproduktionsanläggningar av olika slag görs i fyra steg.

Först analyserar vi de olika kraftslagens intjäningsförmåga. Utgångspunkten för analysen är de grossistpriser45 som räknats fram i de tre scenarierna 2020 och 2030.

Grossistpriserna används sedan för att beräkna teknologiviktade

genomsnittspriser för de kraftslag som ingår i analysen. Analysen om kraftslagens intjäningsförmåga utgår från dagenföremarknaden och inkluderar inte eventuella intäkter från intradags- eller balansmarknaden. Inte heller eventuella intäkter från stödsystem eller intäkter från strategiska reserver är inkluderade.

I steg två presenteras våra antaganden om rörliga driftkostnader och fasta investeringskostnader i befintliga och nya elproduktionsanläggningar av olika slag.

I steg tre presenteras faktorer som påverkar avkastningskravet och därmed aktörernas beslut att investera i befintliga och nya elproduktionsanläggningar av olika slag.

Slutligen presenteras i steg fyra den sammanvägda analysen om hur lönsamheten, och därmed investeringsincitamenten, påverkas av en ökad andel variabel

elproduktion.

6.1 Olika kraftslags intjäningsförmåga i en framtid med en

In document Ökad andel variabel elproduktion (Page 61-65)