Verksamheterna under 2009 och början av 2010 kan indelas i fyra olika faser, där utvärderingen endast fokuserar de tre första. Den fjärde fasen inleds under 2000 när utvärderingen träder ur verksamheten och får i huvudsak läggas till framtidskontot.Det skall uppmärksammas att de faser som identifieras är en ab- straktion av verkliga förhållanden som inte i alla delar strikt återger projektets tillstånd i relation till de perioder som anges. Det är dock ett försök att begreppsliggöra projektets utmaningar, enga- gemang och praktiska aktiviteter från april 2009 och fram till nu. Med dessa förbehålla skall göras ett försök till indelning enligt nedan.

Den första fasen, här benämnt ”planering” kan grovt tids- bestämmas till första april 2009, när personalen anställdes, och fram till den tjugosjunde april samma år när centret invigdes. Den andra fasen, ”orientering” kan tidsbestämmas mellan maj och augusti 2009, den tredje perioden, ”projekteringsfasen” kan tidsbestämmas till september - december 2009, den fjärde fasen tar vid i januari 2010.

ƒ Orientering ƒ Planering ƒ Projektering ƒ Etablering

Tiden före den officiella invigningen av centret fram till centrets invigning var en orienteringsfas, aktiviteter skulle planeras och

olika målgrupper skulle informeras om den verksamhet som ännu inte tagit form. Perioden präglades av praktiska göromål som var nödvändiga, men som i sig inte hade direkt bäring på projektet. Datorer skulle kopplas in, telefoner skulle på plats, beställning av skyltar som visade att RIKC nu hade flyttat in i lokalerna. RIKC skulle också synas på Malmö stads hemsidor, broschyrer skulle förberedas. Information om centret och inbjudningar till invig- ningen tog en avsevärd kraft. Parallellt konstruerades en enkät för att undersöka huruvida romer uppfattade sig vara delaktiga i samhället. Delaktighet fördes fram som ett nyckelbegrepp man började dela ut de tidigare nämnda enkäterna bland romer. Ambitionen var att sammanställa enkäterna för att orientera sig om målgruppens erfarenheter och synpunkter på en av de nyckelfrågor som utgör projektets uppgifter att arbeta med. Sammanställningen har ännu inte uppvisats, men kommer förhoppningsvis att presenteras framöver.

Tiden efter invigningen benämns här som ”planering” och utgör fas två, men det skall uppmärksammas att fasernas aktiviteter och fokus flyter in i vartannat. Enligt RIKC:s delrapport (2009:5-6) ägnades en stor del av tiden från aprils början fram till juni (2009) av skapa en ”vi”-känsla grundad på respekt för varandras olikheter. Inom denna ”lära känna varandra” period utfördes ock- så arbetsuppgifter. Grundläggande för arbetet var att utforska behov och prioriteringar vilket bland annat har inneburit besök bland romska grupper, hembesök och kontakter med romska föreningar såväl inom som utanför kommunen. Arbetet låg till grund för planering av de verksamheter som centret skulle fokusera på. Kontakter hade redan inletts under fas ett men i och med att datorer, bord och stolar kommit på plats fanns större möjlighet att koncentrera sig på centrets egentliga uppgifter. Den kvinnliga medarbetaren hade också sytt gardiner och en yttre ordning började infinna sig som gav utrymme för andra aktiviteter med fokus på de uppdrag som RIKC fått medel för att utföra.

Under senare delen av 2009 kan projektet sägas ha börjat finna sina former. Planering, samverkan med såväl enskilda romer, föreningar och kommunala förvaltningar eller andra myndigheter hade påbörjats i projektets tidiga skede, men nu gick en stor del av arbetstiden åt att planera en konferens om romer som Läns-

styrelsen stod som värd för, andra åtaganden är ett utbildnings- paket till yrkesverksamma poliser. Verksamheterna utgör urskilj- bara projekt, som börjar ta form som prioriterade verksamheter.

Fas fyra kan sägas ha börjat i januari 2010. I det här läget har den formella och informella projektledningen fasats samman och vägledaren med verksamhetsansvar har nu också övertagit det formella ansvaret som projektledare. Praktiskt innebär det såväl arbetsledning som budgetansvar för projektet. Det ingår inte utvärderingens uppdrag att följa verksamheten längre än fram till årsskiftet 2009/2010 vilket innebär att projektets fortsättning får värderas på annat sätt än genom det arbete som ligger till grund för föreliggande dokumentation.

Arbetsmodell

Genomgången av RIKC:s projektverksamheter under 2009 visar att det förekommit omfattande aktiviteter i syfte att öka delaktigheten. Arbetet har rört sig på såväl individuellt som strukturellt plan och målgrupperna har varit, och är romer och majoritetsbefolkningen som nås genom myndigheter, föreningar eller andra organ. I slutrapporten (2009:4) pekas på tio punkter som utgör den arbetsmodell man arbetar efter för att skapa delaktighet bland romer i samhället.

ƒ Medborgarkontorsverksamhet

ƒ Arrangemang av möten, temakvällar och konferenser ƒ Samarbete med IRIS-skolan

ƒ Samarbete med medier ƒ Genomföra intervjuer/enkäter ƒ Stöd till de som vill realisera en idé

ƒ Samarbete med olika organisationer, institutioner och föreningar kring uppdraget

ƒ Intern kompetensutveckling

ƒ Kompetensutveckling av anställda i Malmö stad

ƒ Utarbeta en strategi för att implementera romska minoritetsrättigheter

I det följande kommer inte att läggas lika stor vikt vid alla verksamheter, enligt ovanstående tiopunktsmodell. Skälet till detta är att samtliga punkter behandlats i RIKC egen del- och slutrapport (2009), som den intresserade rekommenderas att ta del av. Istället lyfts olika delar av verksamheten fram som betraktas vara av mer principiellt intresse för det arbete med romska minoritetsfrågor som RIKC bedriver.

Verksamheterna som har tilldragit sig under 2009 kan delas upp i följande kategorier:

ƒ Medborgarkontorsverksamheten som skall ge information, stöd och vägledning till enskilda individer och grupper med romer som målgrupp.

ƒ Information och kunskapsutveckling vars målgrupp först och främst är myndigheter och offentliga organ inom majoritetssamhället som framför allt består av icke romer. ƒ Samverkan med myndigheter, föreningar och offentliga

organ vilket innebär samarbete med såväl romer som icke romer.

MEDBORGARKONTOR –

I dokument Andras ramar, våra villkor : Majoritetssamhället och romska minoriteter i förändring - Kaverengo Parancimo - Pala Sos Ame, Las Ame : O tem taj o remengo minoriteto a nde parujimo (sidor 53-57)