Proven

3.3.1. Kunskapsprov 3.3.1.1. Förslag

I det förändrade förarutbildningssystemet ska både kunskapsprov och körprov bokas samtidigt men kunskapsprovet ska vara godkänt innan körprovet genomförs. Ett bokat körprov bokas av automatiskt om kunskapsprovet underkänns. Giltighetstiden för ett godkänt kunskapsprov förlängs till fyra månader.

Målgruppen för förslagen kring kunskapsprovet är samtliga blivande förare. Åtgärder kring anpassade prov riktar sig till språksvaga grupper och grupper med diagnoser eller

bekräftade nervositets- och koncentrationssvårigheter, till exempel NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).

3.3.1.2. Nuläge

Kunskapsprovet måste idag genomföras innan den blivande föraren kan genomföra ett körprov. Oavsett resultat genomförs körprovet. Från första godkända prov har den blivande föraren i dag två månader på sig att klara båda proven. Tanken med denna regel är att teori och praktik ska följas åt under utbildningen, men det kan medföra att den blivande föraren gör omprov utan att träna ytterligare först.

De som får godkänt på kunskapsprovet får i större utsträckning också godkänt på körprovet i det nuvarande systemet[30] [20].

Godkännandegraden för kunskapsprov minskar totalt sett och skillnaden mellan olika grupper är mycket stor [7]. (Se även förslaget 3.3.3. Fördjupad återkoppling.) Förarprovs statistik registrerar inte nationalitet. Dock var godkännandegraden för prov på arabiska 33 procent 2017 jämfört med 53 procent för dem som skrev proven på svenska.

3.3.1.3. Önskat läge

Proven bokas samtidigt, men körprovet bokas av om kunskapsprovet underkänns.

Giltighetstiden för ett kunskapsprov förlängs till fyra månader för att ge den blivande föraren möjlighet att bättre förbereda sig vid ett eventuellt omprov för körprov. Åtgärden kan också minska stressen hos blivande förare.

Det ses som önskvärt att utöka andelen frågor som innehåller riskbedömningar (hazard perception). Behovet att ställa frågor kring syftet med olika stödsystem i fordonen ökar när dessa mer avancerade system blir vanligt förekommande.

Förslaget innefattar även ytterligare anpassningar för blivande förare med nervositets- och koncentrationssvårigheter, där målsättningen är att skapa en lugn provmiljö. Exempelvis skulle de lokaler som i dag används för tolk- och muntliga kunskapsprov även kunna användas för dessa prov. Även andra lösningar kan förekomma för att uppnå målet.

Intyg för blivande förare med koncentrations- eller nervositetsvårigheter kan skrivas av till exempel speciallärare eller specialpedagoger, viss personal på trafikskolor eller logopeder och andra specialister inom området.

Det är inte kunskapsprovets utformning som är den främsta anledningen till den låga godkännandegraden hos vissa kundgrupper utan bristen på möjlighet att utbilda sig.

Exempelvis så är det svårt att få tag på utbildningsmaterial på andra språk.

Det vore ändå möjligt att utveckla provuppgifterna ytterligare så att de är bättre anpassade till målen i kursplanen. De bör även kunna utvecklas språkmässigt. Då provet studerades efter kursplaneförändringen 2006 rekommenderades att kunskapsprovet borde revideras för att stämma bättre med målen konstaterades att det gamla provet stämde bättre med den gamla kursplanen än det nya provet och den nya kursplanen [31].

3.3.2. Förlängt körprov 3.3.2.1. Förslag

Förslaget är att längden och innehållet på det nuvarande körprovet ses över och eventuellt utökas från nuvarande 45 minuter till 50 - 55 minuter. Detta för att förarprövaren ska få tid att göra en ännu bättre bedömning av den blivande förarens kompetens samt mer tid för inledning och återkoppling efter provet.

Det föreslås också att körprovet endast ska kunna genomföras i ett Trafikverks- eller trafikskolefordon. Begränsningen av provfordon skulle innebära en förbättring av

förarprövarens arbetsmiljö och provtagarens säkerhet, eftersom Trafikverkets provfordon alltid har en hög säkerhetsnivå. Möjligen skulle det behövas ytterligare reglering när det gäller säkerhetsnivån på trafikskolefordon, exempelvis högsta ålder för att därigenom exkludera fordon med lägre säkerhetsnivå och miljöklassning.

Begränsningen när det gäller provfordonen innebär också att möjligheten för trafikskolor utan tillstånd att genomföra prov i sina fordon omöjliggörs vilket i sin tur kan begränsa den illegala trafikskoleverksamheten.

Målgruppen för förslaget är blivande förare.

3.3.2.2. Nuläge

Idag är totalt 45 minuter avsatt till körprovet. Denna tid ska omfatta inledande information, inställningar, säkerhetskontroll, körning, avslutning och återkoppling efter provet. Enligt nuvarande regelverk (TSFS 2012:43 12§) ska den blivande föraren köra mot angivet mål eller angiven färdväg under minst 25 minuter av denna tid. Medarbetare på

förarprovskontoren har uttryckt att det vore önskvärt med ett längre prov.

När det gäller de fordon med dubbelkommando som inte tillhandahålls av Trafikverket eller en trafikskola med tillstånd har Trafikverket Förarprov fått signaler från förarprovskontoren att dessa fordon i många fall är av äldre modell och därför har en lägre säkerhetsnivå och miljöklassning. Det förekommer också att dessa fordon ibland har säkerhetsbrister när det gäller däck och belysning samt dåligt fungerande dubbelkommandon.

3.3.2.3. Önskat läge

En förlängning av provtiden innebär inte en förändring av hur körprovet genomförs, utan det styrs fortfarande av Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2012:43. Provinnehållet utvecklas vidare och ska möta omvärldsförändringar och nya kunskapsområden som till exempel ny teknik i form av förarstöd. Exakt hur den förlängda provtiden bäst utnyttjas får lämnas till den kommande regelutvecklingen men några möjligheter redovisas här.

Den utökade tiden ger möjlighet till ökad genomlysning av den blivande förarens kompetens samt mer tid för inledning och återkoppling efter provet. Fler möjligheter att kontrollera och följa upp eventuella brister innebär att förarprövaren kan godkänna en körning som kanske i ett tidsmässigt kortare prov hade blivit underkänd, på grund av att tid inte funnits för att följa upp en brist. Utökad tid kan också innebära det motsatta, eftersom mer tid ger möjlighet att få med fler provpunkter och en säkrare bedömning av den blivande förarens kompetens. På detta sätt bidrar ett förlängt prov till en säkrare bedömning och därmed mer trafiksäkra och riskmedvetna förare.

Det är viktigt att den utökade tiden utnyttjas på rätt sätt. Det innebär att fokus läggs på att pröva den blivande förarens kompetens när det gäller farliga trafiksituationer och

trafikmiljöer både i landsvägs- och i tätortsmiljö. Detta kan exempelvis handla om vänstersväng på landsväg och infart på väg med hög hastighet. Det kan också omfatta att bedöma den blivande förarens riskmedvetenhet och defensiva körsätt i tätortsmiljö, till exempel att passera en buss vid hållplats, passera skymda korsningar eller uppträdande mot oskyddade trafikanter med mera.

Den längre provtiden kan också vara till fördel på andra sätt. Ett exempel är när den blivande föraren visar sådana brister i sin körning att körningen aldrig kan bli godkänd och då förlängningen av provtiden med fördel kan användas till en mer djupgående återkoppling i avslutningen av provet. Förarprövaren kan förtydliga bristerna och ge tips och råd om hur den blivande föraren bör gå vidare i sin utbildning för att bli en trafiksäker och

miljömedveten förare. Denna återkoppling tillsammans med en längre giltighet på godkänt kunskapsprov innebär att den blivande föraren kan känna mindre stress.

Ett annat exempel är att den längre provtiden kan användas för att skapa en lugnare start av körprovet när den blivande förarens uppträdande vid mötet med förarprövaren tyder på att han eller hon är extremt nervös inför provet.

För att den blivande föraren ska få de bästa förutsättningarna vid körprovet ska

förarprövaren få information om huruvida kunskapsprovet varit anpassat. Provupplägget för körprovet ska i dessa sammanhang också anpassas så att den blivande föraren får en så lugn start som möjligt. Det kan exempelvis göras genom att i inledningen av provet välja en så lugn trafikmiljö som provområdet medger.

3.3.3. Fördjupad återkoppling 3.3.3.1. Förslag

Förslaget omfattar en obligatorisk fördjupad återkoppling efter fyra underkända prov av respektive typ. I dag sker endast en kortfattad återkoppling efter kunskapsprov och körprov.

Metoden ska vara standardiserad och mallad, men återkopplingen ska ske individuellt.

Målgruppen för detta förslag är blivande förare som av olika skäl inte klarar kunskaps- eller körprov och som behöver uppföljning i form av råd och tips kring sin utbildning eller för att få en bättre struktur i inlärningen.

3.3.3.2. Nuläge

Den som får underkänt på kunskapsprovet respektive körprovet får idag en kortare återkoppling efter genomfört prov, både muntligen vid körprov samt i e-post hem efter proven.

Det finns stor skillnad mellan grupper. Den samlade godkännandegraden för alla kunskapsprov januari–oktober 2018 ligger på 43,7 procent, medan resultatet för prov 1 ligger på 61,0 procent. För artonåringar utbildade på trafikskola ligger godkännandet så högt som 78,8 procent. Äldre förare (från 25 år och uppåt) har sämre resultat och gör fler omprov. Denna bild stärks av kundanalysen [6].

NKI (Nöjd kundindex) för förarprövarens återkoppling efter genomfört körprov är 71, medan NKI för information om vad den blivande föraren borde öva mer på efter ett underkänt körprov ligger på 41 [32]. Det första värdet gäller samtliga som gjort körprovet.

Det andra gäller enbart dem som fått ett underkänt prov. De senare efterfrågar mer konkreta exempel på hur de ska öva. Utmaningen är att ge bra vägledning utan att utbilda.

För kunskapsprov finns ingen motsvarande mätning.

3.3.3.3. Önskat läge

Efter fyra underkända kunskapsprov eller fyra underkända körprov ska den blivande föraren ta del av en fördjupad återkoppling som ett utvecklingsstöd. Stödet är mer

omfattande än den enklare återkoppling som ges idag efter prov, och ska göras systematiskt genom att utgå från den blivande förarens provresultat samt hur han eller hon har gått igenom förarutbildningsprocessen. Stödet ges genom standardiserade checklistor och rekommendationer och kräver pedagogisk kompetens. Återkopplingen ska förmedla vad den blivande föraren bör läsa in och träna på och varför detta är viktigt för den framtida

körningen. Åtgärden bör betraktas som en del i myndighetens arbete och återkoppling efter genomfört prov och inte som en utbildningsinsats.

Rekommendationen i kundanalysen var att det nya systemet bör ge stöd i form av struktur och erfarenhetsbaserade råd [6]. Detta arbete kan förtydligas och professionaliseras genom förslaget om fördjupad återkoppling. Avsikten är att fånga upp denna grupp i ett tidigt skede och ge anpassat stöd. En tidig satsning på gruppen som misslyckas på kunskapsprovet bedöms ge hävstångseffekter även på körproven samt en bättre utbildningsprocess.

Erfarenheter från tidigare arbete med projektet Fördjupad återkoppling [33] visar att individuellt inriktade insatser ger bättre förståelse för både struktur och ställda krav. Vissa blivande förare drar slutsatsen att de kanske inte ska ta ett körkort, andra får hjälp att

planera sin fortsatta utbildning. I projektet studerades blivande förare som fått underkänt vid tio prov. Ett ingripande tidigare i processen tros ge ökad kund-, samhälls- och

organisationsnytta.

Möjligheten till en bättre och automatiserad återkoppling redan efter det första underkända kunskapsprovet ska utredas vidare av Trafikverket.

3.3.3.4. Genomförande

Åtgärden omfattar samtliga blivande förare som genomfört fyra icke godkända prov av samma typ. Återkopplingen genomförs av Trafikverket Förarprov via datoruppkoppling eller per telefon utanför det vanliga kunskaps- eller körprovet. Enligt förslaget ska insatsen tillhandahållas till självkostnadspris. Modeller för standardiserat genomförande tas fram för att komplettera metodiken.

Om den blivande föraren nekar till att genomgå fördjupad återkoppling blir konsekvensen en bokningsspärr för nya prov tills återkopplingen är genomförd.