• No results found

Psykosocial bedömning

➔ Läs mer: Rekommendationen Multiprofessionell samverkan och konsultat-ion.

Steg 3: Det tredje steget i vårdkedjan gäller bedömning och behandling av gravida kvinnor med allvarligt psykiskt sjukdomstillstånd, som normalt sker inom psykia-trin, eller i samverkan med psykiatrin och andra verksamheter.

➔ Läs mer: Rekommendationen Specialistteam.

Motivering till rekommendationen

Enligt Socialstyrelsens rekommendation kan hälso- och sjukvården erbjuda ett strukturerat identifieringsförfarande under tidig graviditet för att upptäcka gravida med trolig depression och/eller ångest, om förutsättningar för ett sådant förfarande finns.

Det vetenskapliga underlaget för att bedöma effekten av åtgärden är otillräck-ligt, men enligt beprövad erfarenhet kan åtgärden, när nödvändiga förutsättningar är uppfyllda, bidra till att dessa kvinnor snabbare får bedömning, stöd och/eller be-handling, jämfört med att inte ha ett strukturerat identifieringsförfarande.

I Socialstyrelsens rekommendation har dessutom kartläggningen Identifiering av kvinnor med möjliga depressions- och ångestsyndrom under graviditet - SBU Be-reder [82], som återfinns i webbilagan Metodbeskrivning och kunskapsunderlag vägts in.

➔ Läs mer om hur vi har tagit fram erfarenhetsbaserad kunskap för rekommen-dationen i webbilagan Metodbeskrivning och kunskapsunderlag.

Psykosocial bedömning

En bedömning av sociala och psykologiska faktorer gör det möjligt för barnmors-kan att bedöma risker på ett strukturerat och bredare sätt och att identifiera olika verksamheter, även utanför hälso- och sjukvården, som kan erbjuda stöd till kvin-nan och hennes familj under graviditeten och efter barnets födelse. Förebyggande insatser kan vara

• utökat stöd av barnmorskan

• kontakt med familjerådgivning, socialtjänst eller psykolog

• stöd i grupp eller med hjälp av internetbaserade program.

Rekommendation Hälso- och sjukvården bör

erbjuda psykosocial bedömning till alla gravida under tidig graviditet

Syftet med rekommendationen

En rad förhållanden i den gravida kvinnans liv kan påverka hennes hälsa och må-ende under barnafödandets period och öka risken för psykisk ohälsa eller sjukdom under denna period. Syftet med åtgärden är att skapa förutsättning för adekvat identifiering och omhändertagande av gravida med risk för psykiska sjukdomstill-stånd med olika svårighetsgrad, eller andra problem av betydelse för hälsan. Detta uppnås genom kännedom om den gravida kvinnans och hennes familjs levnadsvill-kor, om det föreligger riskfaktorer för psykisk ohälsa, men också om hon har till-gång till stöd och hjälp.

Psykosocial bedömning: Vad bör den innehålla?

En psykosocial bedömning görs av barnmorskan och innehåller frågor om kvin-nans och familjens levnadsvillkor och om det finns risk för psykisk ohälsa, men också frågor om tillgång till stöd och hjälp. En kartläggning av den gravida kvin-nans psykosociala bakgrund kan med fördel innehålla frågor om hennes bostadssi-tuation, utbildning, migration, arbetssibostadssi-tuation, ekonomi, livsstil, drogbruk, familje-situation, olika former av familjebildning, socialt nätverk, ålder, långvarig stress och stressfyllda livshändelser, tillgång till stöd samt annat som bedöms relevant för att kunna göra en sammanvägd psykosocial bedömning.

Psykologiska faktorer av betydelse under graviditeten:

• kvinnans och hennes partners inställning till graviditeten

• erfarenheter av eventuellt tidigare graviditeter och förlossningar

• om det finns en ihållande ambivalens, ibland förnekande, under graviditeten

• om kvinnan har svårigheter att anpassa sin livsstil till graviditeten (rökning, al-kohol, droger).

Nedan följer exempel på områden där man kan ställa frågor om social situation, fa-miljesituation, stress och stöd. Frågorna handlar både om salutogena faktorer och riskfaktorer av betydelse för kvinnan och familjen. Förhållanden, som utgör obser-vandum, är satta inom parentes [12].

Social situation

• Yrke/sysselsättning (långvarig arbetslöshet, påfrestande arbetssituation)

• Skolgång (fullföljd skolgång)

• Ekonomi (sjukbidrag, socialbidrag)

• Boende (saknar fast bostad, flyttat ofta, bor isolerat)

• Migration eller flyktingskap (språksvårigheter, kulturella faktorer av betydelse för graviditeten, förlossning och föräldrablivande)

Familjesituation

• Sammanboende, särbo, eller ensamstående

• Antal hemmavarande barn (i relation till antal födda barn)

• Gemensamma barn eller styvbarn

• Relation till barnafader eller partner (problem eller konflikt)

• Relation till egna föräldrar eller till svärföräldrar (problem, eller konflikt)

Stress eller svåra livshändelser

• Svåra livshändelser, förändringar eller förluster under det senaste året (till ex-empel dödsfall eller sjukdom i familjen, separation, arbetslöshet, olyckshän-delse)

• Pågående, långvarig psykisk stress (familjerelaterad, arbetsrelaterad, eller rela-terad till social situation)

Ställ exempelvis dessa frågor:

• Har det hänt dig något allvarligt, som påverkat dig negativt under senaste år?

• Har du en stress i vardagen som du tycker påverkar dig negativt? Händer det ofta att du är orolig? I den grad att det påverkar din hälsa?

Tillgång till stöd

• Stöd eller förväntat stöd från partner (bristande stöd från partner)

• Stöd eller förväntat stöd från familj eller andra (egna föräldrar, syskon, eller vänner)

Ställ exempelvis dessa frågor:

• Har du någon att vända dig till när du är orolig eller behöver stöd?

• Kommer du att få praktiskt stöd efter förlossningen?

Psykosociala insatser

Psykosociala insatser planeras i samverkan med mödrahälsovårdspsykolog eller kurator, psykiatri, socialtjänst och eventuellt andra verksamheter. De bör integre-ras med det medicinska basprogrammet och görs i samråd med eller med delta-gande av kvinnan, eller båda de blivande föräldrarna.

En fördel är om det finns en lokal handlingsplan för samverkan kring blivande föräldrar i behov av särskilt stöd. Ibland behöver kvinnan eller paret extra besök hos barnmorskan för att tid ska finnas för att uppmärksamma eventuella riskfak-torer och planera stöd. Kontinuitet i kontakten mellan barnmorskan och kvinnan bidrar till att barnmorskan får ta del av händelser och omständigheter av betydelse, och gör det lättare att motivera och få samtycke till utökade insatser.

Psykologiska och sociala frågor kan behöva aktualiseras under hela graviditeten och barnmorskor och läkare kan behöva kontinuerlig konsultation av psykolog.

➔ Läs mer om konsultation av psykolog i kommande avsnitt Konsultation av psykolog och multiprofessionell samverkan inom mödrahälsovården i detta kapitel

➔ Läs mer om våld i nära relationer i avsnitt Att ta hänsyn till och uppmärk-samma våld i nära relation i inledningskapitlet

Motivering till rekommendationen

Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda psyko-social bedömning av alla gravida under tidig graviditet.

Det vetenskapliga underlaget för att bedöma effekten av psykosocial bedömning är otillräckligt, men enligt beprövad erfarenhet bidrar åtgärden till bättre identifie-ring av kvinnor med ökad risk för att drabbas av psykiska sjukdomstillstånd av olika svårighetsgrad, särskilt depression och/eller ångestsyndrom, än om en sådan bedömning inte görs. Barnmorskan kan bedöma psykosociala risker på ett struktu-rerat och bredare sätt, och kan identifiera olika verksamheter, även utanför hälso- och sjukvården, som kan erbjuda stöd till kvinnan och hennes familj under gravidi-teten och efter barnets födelse.

I Socialstyrelsens rekommendation har dessutom kartläggningen Identifiering av kvinnor med möjliga depressions- och ångestsyndrom under graviditet - SBU Be-reder [82], som återfinns i webbilagan Metodbeskrivning och kunskapsunderlag vägts in.

➔ Läs mer om hur vi har tagit fram erfarenhetsbaserad kunskap för rekommen-dationen i webbilagan Metodbeskrivning och kunskapsunderlag.

Konsultation av psykolog och multiprofessionell