1.5 Metod och rättsskällor
1.5.4 Rättskällor
Rättskällan som har högst auktoritet är lagar och de är sådana källor som ska användas i juridisk argumentation eftersom de är bindande enligt lagen.31 Det finns olika sätt att tolka lagen. Det går att tolka lagtext bokstavligen, ord för ord, lagens språkliga innebörd. En annan lagtolkningsmetod är att utgå från lagens ändamål, en så kallad teleologisk tolkning. Det går även att tolka lagen med logiska slutsatser eller genom ett historiskt perspektiv.32 När lagparagraferna kring ettårsregeln och begränsningen kortare avbrott har redogjorts för i uppsatsen har en blandning av lagtolkningsmetoderna använts. Enligt Kellgren är det inte fel att
26 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s. 18.
27 Kleineman, Rättsdogmatisk metod ur Juridisk metodlära, s. 24.
28 Jareborg, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004, s. 7-10; Peczenik, Om den förvaltningsrättsliga forskningen och rättsdogmatiken, FT 1990, s. 41-52.
29 Peczenik, Juridikens teori och metod, s. 35.
30 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s. 31-34.
31 Peczenik, Juridisk argumentation, s. 152.
32 Peczenik, Juridikens teori och metod, s. 50-51.
7 använda flera tolkningar eftersom de ofta pekar i samma riktning och för att en bred tolkning kan ge ett säkrare resultat.33
Lagtext kan vara kortfattad och svår att tolka, därför är användning av förarbeten nödvändig och dessa bör användas enligt rättskälleläran. De har dock mindre auktoritet än lagen. Genom att använda förarbeten kan lagens syften bli tydliga och hur lagtexten är avsedd att tillämpas.34 De har en mycket självständig auktoritet inom rättspraxis.35 Men användningen av förarbeten kan kritiseras eftersom de fått en förändrad betydelse genom EU-rättens inträde i svensk rätt.36 Enligt Kleineman kan uttalanden i förarbeten sägas ha fått en mindre formell auktoritet än tidigare.37 En annan kritiker är Hultqvist som är kritisk till användningen av förarbeten på grund av att riksdagen inte tar någon officiell ställning till förarbeten. De har inte den formella ställningen som lagen har, eftersom lagen fastställs av riksdagen.38 Ytterligare en kritiker är Bergström som anser att förarbeten fått en förändrad betydelse genom att han hänvisar till ett par rättsfall som visar att förarbeten används mer restriktivt.39 Däremot anser Peczenik att förarbeten ska följas eftersom de kan visa ändamålet med lagen men att det ska göras med en viss försiktighet om det i lagtextens ordalydelse visar på starka motskäl.40 Enligt Melz är det främsta skälet till att följa förarbeten dess förutsebarhet, att det inte ska uttolkas något ur förarbeten som inte klart framgår.41 Eftersom rättskälleläran tar upp förarbeten som en rättskälla som får beaktas har uppsatsen redogjort för förarbeten kring ettårsregeln och kortare avbrott i uppsatsen. Detta för att få en förståelse för varför lagparagraferna uppstod och hur de ska tolkas. Dock kommer förarbetena att granskas och analyseras med beaktning av den ovan framförda diskussionen.
Rättspraxis har liksom förarbeten en lägre auktoritet än lagen. Med rättspraxis menas prejudikat från HFD samt andra rättsliga avgöranden från kammarrättsdomar och förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Prejudikat är sådana som bör följas medan kammarättsdomar får följas, enligt rättskälleläran.
Kammarrättsdomar har en mindre auktoritet än prejudikat. Vid användningen av andra rättsliga avgöranden bör en vidare prövning göras av de argument som anförts i domsluten eftersom de inte har den auktoritet som en dom från HFD
33 Kellgren, Mål och metoder vid tolkning av skattelag, s. 130.
34 Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s. 121.
35 Kleineman, Rättsdogmatisk metod ur Juridisk metodlära, s. 33.
36 Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s. 121.
37 Kleineman, Rättsdogmatisk metod ur Juridisk metodlära, s. 28.
38 Hultqvist, Legalitetsprincipen och lagtolkning – några reflexioner med anledning av 5/6-delsmålet, SN 2013, s. 17.
39 Bergström, Tolkning och tillämpning av skattelag, SN 1997, s. 351.
40 Peczenik, Juridisk argumentation, s. 161-162.
41 Melz, Lagtolkningsmetoder – synpunkter i anledning av ett rättsfall om subjektiv skattskyldighet för ränteintäkter, SN 1992, s. 615.
8 har.42 Prejudikat är ett rättsfall som är så avgörande att det blir auktoritativt för framtida rättsfall.43 Förhandsbesked som överklagats till HFD kan även vara prejudicerande. Peczenik anser att prejudikat bör användas i de fall som väsentligen liknar prejudikatfallet. Användningen av prejudikat kan då sägas generalisera rättspraxis och därför används prejudikat på fall som är liknande.44 Särskild vikt läggs i uppsatsen på domar från HFD och inte på andra rättsliga avgöranden som kammarättsdomar. På så vis kommer gällande rätt att bli tydlig på grund av prejudikatens inflytande i rättspraxis.
Bland de rättskällor som får beaktas ingår doktrin och det består av rättsdogmatisk litteratur.45 Doktrin har ett stort inflytande på den juridiska argumentationen eftersom den systematiserar och tolkar gällande rätt.46 Användningen av doktrin kan kritiseras eftersom doktrin inte har en lika formell auktoritet som de andra rättskällorna enligt rättskälleläran. Trots kritiken har doktrin använts i uppsatsen för att påvisa andra experters synpunkter på lagen och rättspraxis kring ettårsregeln och kortare avbrott i tredje land. Detta för att fördjupa och förhöja uppsatsens egen analys eller tolkning. Men även för att visa när det råder delade meningar kring tillämpning av ettårsregeln. Fördelen med att använda sig av doktrin kommer sig av att experter kan ha en överblick över rättsläget och koppla samman olika rättsfallsavgöranden. Doktrin kan även visa när rättsläget går isär och visa på brister som avslöjas i rättssystemet.47
Skatteverkets ställningstaganden är även en del av de rättsskällor som får beaktas vid juridisk argumentation, enligt rättskälleläran. Syftet med Skatteverkets ställningstagande är att bestämma en särskild tolkning eller svar på en oklar fråga inom skatterätten. De kan jämställas med doktrin men ställningstaganden kan beaktas särskilt, eftersom Skatteverkets olika uttalanden inom beskattningsarbetet har en särställning, som källa till kunskap om gällande rätt. Skatteverkets ställningstaganden är inte bindande som till exempelvis en lag och de är inte heller bindande inom Skatteverket. Däremot följs de av Skatteverkets anställda och det förekommer att de används inom domstolarna i deras domskäl.48 Skatteverkets ställningstaganden har alltså ingen stor auktoritet och ska ett ställningstagande vägas tyngre än de rättsskällor som har högre auktoritet ska argumentationen väga tungt, enligt Peczenik.49 Av framförd diskussion kring auktoriteten i Skatteverkets ställningstaganden inom rättskälleläran kan de
42 Kristofferson, Att använda prejudikat och annan rättspraxis i rättstillämpningen, SvSkT 2011, s. 836-837.
43 Peczenik, Juridikens teori och metod, s.37.
44 Peczenik, Juridisk argumentation, s. 156-157.
45 Peczenik, Juridikens teori och metod, s. 42.
46 Peczenik, Juridisk argumentation, s. 172.
47 Kleineman, Rättsdogmatisk metod ur Juridisk metodlära, s. 33-36.
48 Påhlsson, Konstitutionell skatterätt, s. 103-108.
49 Peczenik, Juridisk argumentation, s. 146.
9 tillmätas en viss betydelse i juridisk argumentation och därför redogörs aktuella ställningstaganden kring ettårsregeln och kortare avbrott i uppsatsen.