Rörelsens betydelse för barnet

I Ericsson (2003) står det att ”Hannaford varnar för den ökade mängden Tv-tittande och tid som barn befinner sig sittande framför datorskärmar. När denna tid tas ifrån barnens tid för lek, rörelse och utforskande av omvärlden kan det få en varaktig inverkan på barns inlärning.

När barn tittar på TV vänjer de hjärnan vid ett inlärningstillstånd som saknar fysiskt, emotionellt och även till viss del sensoriskt engagemang.” Ericsson (2003, s 55)

Raustorp (2004) tar upp att rapporten Surgeon Generals Report on Physical Activity and Health slår fast att det finns ett samband mellan god psykisk hälsa och regelbunden fysisk aktivitet. Både humör och självkänsla, vilka är viktiga vid inlärning, påverkas eftersom fysisk

4RAS är det som i hjärnstammen samordnar signaler och skickar de vidare till den tänkande delen av hjärnan.

Signalerna aktiverar då hjärnan och gör den redo att lära eller tänka. Ett outvecklat RAS leder till att signalerna som väcker hjärnan inte når fram.Berg & Cramér (2003)

14 aktivitet har en antidepressiv effekt. Att vi växlar fokus under en skoldag är viktig då vi vet att de teoretiska delarna ofta faller på plats då vi växlar mellan praktiskt arbete och teori.

Rekommendationen för hur mycket fysisk aktivitet ett barn behöver dagligen är 60 minuter.

Aktiviteten ska vara daglig, gärna vid flera tillfällen, måttlig till intensiv och även av intervallkaraktär.

Fysisk aktivitet är viktig pga.

• ”Aktivitetsmönster som grundläggs i tidig ålder tenderar att följa med upp i vuxen ålder.”

• ”Barn är aktiva men med ökande ålder tenderar aktiviteten att avta. Mer volym i tidig ålder ger en buffert mot den drastiska nedgång i aktivitet som man kan se hos

ungdomar.”

• ”Barn liksom ungdomar måste erfara styrka och rörlighet. En allsidig utveckling kräver en allsidig undervisning.”

(Raustorp (2004, s 75)

Grindberg & Langlo Jagtøien, (2000) menar att när barnen får vara aktiva upplever de sig själva och utvecklar en positiv kroppsuppfattning, de lär sig också att delta i alla former av lek och tänka abstrakt. Därför tror de att tio minuters pausgymnastik dagligen leder till bättre motorik och fysisk hälsa hos barnen än i de särskilda lektionerna i idrott.

Förskollärare och lärare bör ha kunskap om barns motoriska utvecklingsmönster, vad sinnena betyder för rörelsen, hur man arbetar med både sinnena och motorik samtidigt och förstår sambandet mellan motorik och lärande. Eftersom muskulaturen hos mindre barn inte tål långvarig och enformig belastning är det viktigt för barnen att byta ställning. Det är ett fysiologiskt skäl till att barn behöver röra på sig för att utvecklas vidare. Trots att barn vill sitta still och vara lydiga så kan det ibland kännas omöjligt när de inte kan kontrollera detta fysiska behov med viljan. Grindberg & Langlo Jagtøien, (2000)

Raustorp (2004) beskriver att perceptionen och den motoriska förmågan utvecklas hand i hand, båda lika viktiga för utvecklingen. Sinnesintryck är som vi nämnt tidigare viktiga för barnets utveckling och när de sammanfaller lär sig barnet bl.a. tidsuppfattning,

rumsuppfattning och kroppsuppfattning. Raustorp (2004)

Parlenvi & Sohlman (1996) anser att genom lek stimuleras barnets alla sinnen vilket leder till att det tränar och utvecklar språket och motoriken. Barnen får också nya erfarenheter som ger nya färdigheter, kunskaper, känslor och önskemål. Eftersom det är på detta vis så borde man utgå från barnens behov och utvecklingsmöjligheter och ge dem en allsidig stimulans för att undvika inlärningssvårigheter. Parlenvi & Sohlman (1996)

15 För hur barn upplever sig själva och sin kropp är det av stor betydelse att de får en allsidig motorisk träning, vilket i sin tur påverkar barnens självkänsla och självförtroende som underlättar inlärning, konstaterar Annerstedt, Hansen & Jagtøien (2002)

Ericsson (2003) menar att det är viktigt att tänka på att lek och idrott ger positiva erfarenheter för att självkänslan ska stärkas och bidra till bättre inlärning. Genom att medvetet träna rörelser bidrar det till att barnets motoriska förmåga utvecklas och deras möjlighet att kunna sitta still, vilket leder till att barnet kan koncentrera sig längre stunder. Viktigt att tänka på är att det inte bara är en faktor, positiv eller negativ, som avgör helheten för barnets utveckling.

Ericsson (2003) Grindberg & Langlo Jagtøien (2000) säger att motoriskt osäkra barn har lätt för att hamna utanför leken och menar vidare att en kropp som är motoriskt välfungerande automatiskt fungerar väl vid samspel med andra.

Grindberg & Langlo Jagtøien (2000) sammanfattar varför kroppsövningar och fysisk fostran är viktig i undervisning för barn i dessa punkter:

• ”Fysisk aktivitet är en källa till glädje. Att må fysiskt bra främjar koncentrationen och därmed inlärningsförmågan

• Fysiska färdigheter är viktiga för barn både i skolarbetet och i vardagssituationer. De påverkar andras uppfattning om barnet och har betydelse för barnets självuppfattning

• Genom fysisk aktivitet förbättras uthålligheten och barnets förmåga att skärpa sin uppmärksamhet

• Genom rörelseerfarenheter kan barnet få hjälp att bli medveten om tids- och rumsbegrepp

• Fysisk aktivitet ger i många sammanhang möjlighet att träna socialt umgänge och samarbete. Man blir medveten om sig själv och andra både fysiskt och psykisk.

• Rörelse existerar aldrig isolerat. Den åtföljs av känslomässiga och perceptuella upplevelser

• Barnet tränas att förstå instruktion genom att höra och se

• Kroppsuppfattning och kroppskontroll är viktiga förutsättningar för inlärning av begrepp och färdigheter”

Grindberg & Langlo Jagtøien (2000, s 63)

16