Mot bakgrund av de trender som beskrivits och de möjligheter och hot som Kalmar bedöms stå inför så framträder några frågor som särskilt viktiga att beakta inom ramen för det pågående översiktspla-nearbetet. Frågorna kan inte lösas av en enskild aktör eller inom en avgränsad samhällssektor. En ökad förmåga att anlägga en systemsyn är nödvändig för att hantera frågor av den komplexitet som Kalmar står inför under den aktuella planperioden. Ofta handlar det om att samtidigt kunna hantera olika perspektiv och avvägningar på frågor som tidigare hanterats som enskilda sektorsintressen. Den kanske största utmaningen är sannolikt att prioritera långsiktiga effekter framför kortsiktiga vinster.
Behovet av en samlande strategi och sektoröverskridande handlingsplaner är därför påfallande.
7.1 Reflektioner
Klimatfrågan och hotet mot den biologisk mångfalden kommer att vara de två största frågorna under planperioden. Båda frågorna handlar i förlängningen om mänsklighetens överlevnad och ju tydligare effekterna blir av försenad eller utebliven handling kring dessa frågor desto mer angelägna kommer de att uppfattas. En klimatsäkrad planering av markanvändningen, inklusive en plan för omställning av redan ianspråktagen mark, kommer att krävas. Utgångspunkten är hållbar utveckling, vilket innebär att miljön, sociala aspekter och ekonomiska67 konsekvenser behöver beaktas. All markanvändning måste ta hänsyn till ett bevarande av biologisk mångfald. Ekosystemtjänster ska betraktas som en in-tegrerad del av samhällsplaneringen och översiktsplanen bör bygga på en stor hänsyn till den gröna och blå infrastrukturen. Ogenomtänkt exploatering av tätortsnära natur kommer påverka människors livskvalitet negativt genom sämre möjligheter för rekreation och välmående. Förtätningsytor i staden måste användas klokt för att skapa en blandad bebyggelse som ger människor anledning att vistas i områdena. Det ger ett effektivt nyttjande av ytorna och samtidigt möjlighet att sätta både hållbarhet och livskvalitet i fokus parallellt med att det ger grund för ekonomisk utveckling.
Den kommunala ekonomin kommer med stor sannolikhet att vara mycket ansträngd. En fortsatt ex-pansion kommer att ställa stora krav på investeringar i kommunal service och infrastruktur. De be-skrivna scenarierna visar att den omställning som kommer att behöva påbörjas under planperioden kommer att kräva ytterligare investeringar inom en rad olika områden. Sverige kommer att gå igenom åtminstone en och troligen två lågkonjunkturer under planperioden, vilket vanligen innebär ökade kommunala kostnader i form av försörjningsstöd m m. Digitaliseringen skapar möjligheter till effekti-visering av olika verksamheter. Men den hotar också att urholka den kommunala skattebasen. För att i en ekonomi med knappa resurser kunna satsa på framtiden och samtidigt klara dagens åtaganden krävs att kommunen och andra intressenter tillsammans behöver utveckla förmågan att tänka i olika tidsperspektiv och att hantera parallella skeenden och skalor samtidigt.
Näringslivets omvandling fortsätter under planperioden – såväl kopplat till klimatförändringen och digitaliseringen som till en fortsatt globalisering och ökad konkurrens. Den stora andelen exportbero-ende företag i Kalmar understryker betydelsen av hög konkurrenskraft. De relativt låga lönesummorna i länet pekar på att delar av näringslivet behöver göra en förflyttning högre upp på värdeskalan genom en ökad produktivitet och ett större kunskapsinnehåll i verksamheterna. Ett konkurrenskraftigt nä-ringsliv är en förutsättning för att skapa resurser för nödvändiga investeringar och en hållbar utveckling.
Offentlig sektor spelar en viktig roll för näringslivets utveckling, inte enbart som producent av tjänster utan framförallt som ansvarig för utbildningsväsendets kvalitet och som regionens enskilt största
67 Här bör påminnas om att ”ekonomi” är läran om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet. Med andra ord hushållande av ändliga resurser i förhållande till önskemål och behov
26
handlare av varor och tjänster. Kommunen kan också spela en viktig roll som möjliggörare för exempelvis cirkulera resursflöden som gagnar såväl näringsliv som samhällets hållbarhet.
Den ökade komplexiteten i samhällsutvecklingen kommer som beskrivits att öka ytterligare när olika intressen allt tydligare kommer att ställas emot varandra. För att hantera denna komplexitet krävs ökad kunskap och analysförmåga, en kraftigt förbättrad systemsyn och en djupare samverkan mellan olika samhällsaktörer. Samverkan framhålls ofta som en akilleshäl i Kalmar och det förefaller därför angeläget att utveckla formerna för sådan samverkan och för att bidra till förtroendeskapande åtgär-der. I en tid av snabb utveckling av kommunen är dessa frågor avgörande för långsiktig framgång.
Digitaliseringen framstår i dagens samhällsdebatt som en universalmedicin för att lösa olika samhällsutmaningar. Historiskt har tekniken bidragit till stora framsteg, men ofta har påverkan av (och på) sociala mönster underskattats medan genomslaget av möjliga fördelar överskattats. Internet fyller 50 år i år, men det är först under de senaste 15 - 20 åren som de stora genombrotten för Internet som medium har skett.
Sedan 1980-talets slut har landets kommuner satsat stora pengar på olika IT-system. Men den snabba utvecklingen innebär också att avskrivningstiderna är korta. Digitaliseringen är en viktig fråga även ur ett översiktsplaneperspektiv. Hur ska till exempel kommunen med stöd av IT arbeta med mobilitet som en tjänst, bygga en smartare smart stad eller förbereda sig för en trafik där förarstyrda och autonoma fordon ska samsas i samma miljö? Frågor om säkerhet och integritet kommer troligen att stå högt på agendan under hela planperioden och i vissa fall vara en motkraft mot tekniken. Informationstekniken kommer att i allt högre grad påverka den rumsliga strukturen och dess funktioner. Oavsett fråga så visar utvecklingen hittills att det kommer att krävas en mer behovsstyrd utveckling, snarare än den alltmer utbudsstyrda, för att säkerställa att kommunen får mesta möjliga nytta för sina investeringar.
Transporter, digitalisering och energi bör utvecklas integrerat. Sweco har i ett tidigare arbete68 pekat på att systemen för transporter, energi och digitalisering bör utvecklas mer gemensamt. Det finns stora synergier i en gemensam vision och strategi som både stärker tillgängligheten i olika geografier, under-lättar övergången till klimatsmarta energikällor och möjliggör en mer effektiv styrning. En central del är att planera för människans behov, vilket stärker näringslivet och grundar för hållbarhet. Det innebär att stärka de mer hållbara transportslagen med fokus på hälsa, en attraktiv stad och för att underlätta samspelet mellan staden, tätorterna och landsbygden.
Sammanfattningsvis: Samhällsplaneringen behöver under tiden mot år 2035 fokusera på hållbarhet och en ökad motståndskraft mot de påfrestningar som de närmaste decennierna kommer att medföra på byggda strukturer. Detta inkluderar att skapa attraktiva miljöer, att vårda natur- och kulturarvet och underlätta tillgängligheten inom kommunen och till kommunens omvärld.
7.2 Rekommendationer
Omvärldsanalysen har genomförts i dialog med representanter för kommunens förvaltningar och bolag. Denna dialog har fungerat både som ett inspirerande inspel och som en värdefull möjlighet att spegla de studier som ligger till grund för analysen i Kalmars verklighet. Under detta samspel har ett antal frågeställningar kommit fram som utmynnar i ett antal rekommendationer nedan. De grundas på genomlysningen av dagens Kalmar, beskrivningen av relevanta trender, identifieringen av viktiga framtidsfrågor, framtagandet av scenarier och reflektionerna ovan.
Komplettera befintliga mål och strategier med tydligare klimat- och hållbarhetsfokus. Mål och strate-gier i nuvarande översiktsplan är i hög grad relevanta, men de behöver kompletteras för att styra bättre.
68 Sweco (2018)
27
Klimatfrågan påverkar hela samhället och all kommunal verksamhet och framtidens komplexa utma-ningar måste mötas med ett starkt hållbarhetsfokus så att ekonomi, miljö och social utveckling hänger samman. Var för sig löser de tre perspektiven inte klimatutmaningen.
Ge det regionala perspektivet större utrymme. Kalmar kommun är den mest dynamiska delen av en region med stora kvaliteter inom till exempel näringsliv, natur och kultur. Genom att tydligare fokusera på det regionala sammanhanget blir det möjligt att genomföra större, gemensamma satsningar och samtidigt uppnå en högre grad av kostnadseffektivitet genom skalfördelar och delade kostnader. Kal-mar måste arbeta med KalKal-marsundsregionen, men också utveckla saKal-marbetet med Växjö och Karls-krona ytterligare i syfte att stärka hela sydöstra Sverige.
Stärk samsyn och samagerande mellan kommunala förvaltningar och bolag (och med andra aktörer).
Det har framkommit under arbetet att det finns en önskan att stärka och utveckla både samsynen och samagerandet inom kommunen och med andra aktörer. Oavsett om samarbetet har brister i dag så är det en mycket viktig insikt. De komplexa framtidsfrågor som Kalmar kommun står inför kräver lösning-ar där alla lösning-arbetlösning-ar tillsammans. När det är hela samhället som är det system som ska förvaltas och utvecklas måste alla sektorer engageras och arbeta i samma riktning. Det handlar inte om central-styrning och alla aktörer kommer inte att gå i takt hela tiden, men riktningen måste vara tydlig. Här har kommunen, som den viktigaste samhällsutvecklande offentliga myndigheten, en nyckelroll och be-höver visa ledarskap.
Säkerställ en hög grad av genomförandekraft och våga ställa krav. Kalmar kommun har alltså en nyckelroll för utvecklingen i regionen. För att kunna realisera genomförandet är det en fördel att ha kontroll över den fysiska planeringen och tillgång till verktyg och resurser. Ansvaret för den fysiska planeringen regleras i lag, men omsätts även genom till exempel ägande av mark och de egna bostads- och energibolagen. Privata företag spelar en avgörande roll för utvecklingen och ska engageras och ges möjligheter, men kommunen bör säkerställa att Kalmar utvecklas på ett sätt som främjar hela sam-hällsperspektivet. Ibland kan de egna bolagen arbeta med bredare samhällsmål och med större lång-siktighet, vilket kan underlätta för att bygga en marknad som är kommersiellt intressant. Kalmar måste nyttja sin attraktivitet för att ställa krav på hur staden och kommunen ska utvecklas.
Forma strategier som visar hur målen ska nås. Det är en utmaning att forma strategier. De måste per definition vara strategiska, det vill säga övergripande och långsiktiga, men de måste också ge vägledning i hur den egna organisationen ska agera för att nå målen. Det handlar om att prioritera, våga fokusera och kraftsamla bland en uppsjö av behov. Det finns olika sätt att prioritera insatser och sortera bland allvarliga utmaningar. Ett sätt är att se hur specifik en utmaning är för just Kalmar samt vilken rådighet kommunen har. De egna medlen bör då fokuseras på frågor som är specifika för Kalmar och som man har hög rådighet över. När utmaningarna är gemensamma med andra kommuner eller regioner bör man samverka. Där Kalmars rådighet är hög bör man ta en ledande roll. Ett annat sätt att prioritera är att ta fasta på områden som skapar värden inom många sektorer och bidrar till positiva utvecklingsspiraler. Ett exempel är bra skolor. De ökar livskvaliteten, minskar risken för utanförskap, bidrar till utvecklingen av företag och offentliga verksamheter, samt utgör en viktig attraktivitetsfaktor.
Ett annat exempel är Kalmars växande evenemangsverksamhet, som skapar värden för både invånare, besökare och det regionala näringslivet.
Denna omvärldsanalys har visat på stora utmaningar för Kalmars utveckling. Samtidigt är förutsättningarna att hantera dem goda. Kalmar har många kvaliteter och förhållandevis små problem. Den största risken är passivitet, vilket ofrånkomligen leder mot scenariot ”Grodan i grytan”.
Fortsätt utveckla det offensiva och framgångsrika arbete som kommunen redan driver på många områden, bland annat inom miljö.
28
REFERENSER
Broström A. (2009). Vilka roller spelar universitet och högskolor i Stockholm-Mälarregionen?
Digitalt vækstpanel (2017). Danmark som digital frontløber Elbilsstatistik (2019). https://www.elbilsstatistik.se/
Florida R. (2001). Den kreativa klassens framväxt. Daidalos förlag Kalmar kommun (2013). Översiktsplan för Kalmar kommun
Kalmar kommun (2016). Vision 2025 - Tillsammans gör vi ett Kalmar för alla ännu bättre
Kalmar kommun (2018). Verksamhetsplan med budget 2019 och ekonomisk planering 2020-2021 Kalmar kommun (2019a). Uppgifter rörande bl.a. demografi, befolkningsscenarier, bostadsbyggande och miljö.
Kalmar kommun (2019b). Handlingsplan Fossilbränslefri kommun 2030. Tjänsteskrivelse med förslag till kommunfullmäktige. Ärendebeteckning: VMN 2019/0015
Kalmar kommun (2019c). Kalmarsundskommissionen. https://www.kalmar.se/bygga-bo-och-miljo/naturvard-parker/kustmiljo-och-vattendrag/kalmarsundskommissionen.html. Uttag 191126 Kalmar Öland Airport (2019). Miljö. http://kalmarolandairport.se/miljoe/ Uttag 191127
Linnéuniversitetet (2019). Linnéuniversitetet har störst ökning i hela landet sett till antal sökande studenter. 17 oktober 2019
Naturvårdsverket (2018). Territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-territoriella-utslapp-och-upptag/ Uttag 191126
Post- och Telestyrelsen (2019). Bredbandskartan. Uttag 190906 Regionfakta (2019). Inkomststatistik 2017. Uttag 191022 Region Kalmar län (2017). Trafikförsörjningsprogram 2017-2015
Region Kalmar län (2019). Handlingsprogram för Fossilbränslefri region 2030 Regionsamverkan Sydsverige (2019). Kollektivtrafik för ett enat Sydsverige SCB (2016). Stora insatser krävs för att klara 40-talisternas äldreomsorg
SCB (2019a). Statistik rörande arbetsmarknadsregioner, befolkning, besöksnäring (gästnätter), bostadsbyggande, fordonsbestånd, inkomster, pendling, sysselsättning, etc.
SCB (2019b). Universitet och högskolor. Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2017/18
SCB (2019c). Sveriges framtida befolkning 2019-2070
SKL (nu SKR) (2018). Vägval för framtiden 3 – utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2030 SKL (nu SKR) (2019). Öppna jämförelser Grundskola år 2018
29
SMHI (2019). Nationella emissionsdatabasen https://www.airviro.smhi.se/RUS/olmap.htm. Uttag 191126
SOU (2015). Demografins regionala utmaningar SOUI 2015:101 Sveriges Miljömål (2019) http://www.sverigesmiljomal.se/
Sweco (2018). Hållbar mobilitet i framtidens Kalmar
Tillväxtverket (2018a). Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2018 Tillväxtverket (2018b). Tillstånd och trender för regional tillväxt.
Trafikanalys (2016). Statistik över fordonsflottans utveckling – delredovisning av regeringsuppdrag Trafikanalys (2019a). Bilinnehav per 1000 invånare
Trafikanalys (2019b). Uppföljning av de transportpolitiska målen 2019 UN (2018) Revision of World Urbanization Prospects
WSP (2016). Gemensam bostadsmarknad Kalmarsund WTO och UNCTAD (2019). World Trade Report 2018